Abstrakt  Bakgrund:I anestesisjuksköterskans ansvarsområde ingår direkt omhändertagande av patienten på grund av försämrade vitalparametrar eller trauma som indikerar det akuta behovet av vård. Som anestesisjuksköterska finns beredskap för att upprätthålla fri luftväg vilket är det första som prioriteras. Ett akutlarm består av vårdpersonal med olika specialistkunskaper med beredskap för att möta akuta vårdsituationer. Simuleringsövningar inom kommunikation och teamarbete genomförs för att förbättra patientsäkerheten. Vikten av god kommunikation i omvårdnadssituationer belyses genom Joyce Travelbee´s omvårdnadsteori, vilken används som teoretiskt ramverk.  Motiv: Det finns begränsade studier om anestesisjuksköterskors upplevelser av deltagande i samband med akutlarm, därför är studien betydelsefull för att beskriva brister men även positiva upplevelser för framtida vårdutveckling.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelser i samband med akutlarm. Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer med 12 anestesisjuksköterskorgenomfördes. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att insamla och analysera intervjuerna. Resultat: Från deltagarnas intervjuer identifierades fyra kategorier, att vara förberedd, att hantera stress, att kommunicera i teamet och att uthärda svåra vårdsituationer. Konklusion: Det behövs mer resurser till simuleringsövningar inom teamarbete för ett mer strukturerat arbete och bättre kommunikation i samband med akutlarm. Ökad arbetsbelastning och stress är förknippat med risk för patientsäkerheten. Anestesisjuksköterskan har en individuell upplevelse av arbetsbelastningens och stressens påverkan på arbetet i samband med akutlarm. Förslag på framtida forskning är att undersöka patientens erfarenhet i samband med akutlarm och upplevelsen av att få vård av anestesisjuksköterskan.

Background: Incoming medical alarm is a common routine for emergency nurses. Working in these situations may represent a major burden on the individual nurse. Purpose: To investigate emergency room nurses' experiences in receiving medical alerts focused on education, safety, security, skills and experience, and andherence to guidelines. The purpose was also to investigate whether there were any differences in action between the emergency room nurses who had worked longer or shorter period than two years with this. Method: The design was quantitative, comparative and descriptive. Surveys were distributed to 30 nurses who worked in the emergency room at a Swedish hospital. The questionnaires were answered by 20 nurses these were divided into two groups based on their experience, the groups were compered whether there were any differences in action between the emergency room nurses who had worked longer or shorter period than two years in the emergency room. Results : Emergency Room Introduction, 70% had an experienced colleague. Securities in emergency situation were always experienced by 20% of the nurses while 65%of them often felt secure. Safeties were experienced by 60%. Few nurses reported that they experienced stress and time pressure. Half of the group always thought that their experience and skills were a applied in alarm situations. 50% did know the accepted guidelines. Decision aids was not used to any great extent. There was no difference between groups in the conduct of the emergency situation. Conclusion: Emergency Room introduction and decision support needs to be improved. The majority of the nurses felt safe and secure in emergency situation.

Bakgrund: Som specialistsjuksköterska i anestesi och intensivvård ingår det i arbetsuppgifterna att bistå larmverksamheten inom sjukhuset. Att delta vid akutlarm innebär för specialistsjuksköterskorna, att i en akut situation behöva förflytta sig från den trygga sfären på ordinarie arbetsplats. Detta betyder att de ställs inför nya utmaningar som kan påverka upplevelsen av att delta i larmteamet. Internationellt var forskning inom området knapphändig och det hittades inga studier med inriktning på intrahospitala akutlarm i Sverige. Syfte: Studiens syfte var att beskriva specialistsjuksköterskans upplevda utmaningar att delta innan, under och efter intrahospitala akutlarm. Metod: I denna studie användes kvalitativ ansats med deskriptiv design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem anestesisjuksköterskor och fem intensivvårdssjuksköterskor. Analysen genomfördes med induktiv kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Fyra kategorier framkom i analysprocessen; Organisatoriska utmaningar; Utmaningar i arbetsmiljön; Utmaningar i teamet samt Känslomässiga och mentala utmaningar. Specialistsjuksköterskorna upplevde utmaningar med anestesiologens jourrutiner, vilket kunde riskera att intubation fördröjdes när behov uppstod. Det beskrevs praktiska utmaningar med mycket utrustning som fraktades till akutlarmet. På plats vid akutlarmet upplevdes samarbetet mellan larmteam och avdelningspersonal som en utmaning och det fanns en känsla av höga förväntningar hos specialistsjuksköterskorna. Slutsats: Specialistsjuksköterskorna upplevde akutlarmen som en arbetsuppgift med många utmaningar. Höga förväntningar, stort ansvar för patientsäkerhet och samarbete beskrevs i deltagarnas upplevda utmaningar. Tillsammans med fortsatt forskning skulle studiens resultat kunna leda till förbättringsåtgärder och verksamhetsutveckling för vårdpersonalen som deltar vid intrahospitala akutlarm. / Background: As a nurse specialist in anesthesia and intensive care, a part of the work is to assist the emergency alarms within the hospital. Participating in an emergency alarm team means for the nurse specialist, having to move from the safe sphere of the regular workplace This means that they are faced with new challenges that can affect the experience of participating in the emergency team. Internationally, research in the field was scarce and no studies focusing on intra-hospital emergency alarms were found in Sweden. Aim: The purpose of the study was to describe the specialist nurse's perceived challenges in participating before, during and after intra-hospital emergency alarms. Method: In this study, a qualitative approach with a descriptive design was used. Semi-structured interviews were conducted with five anesthesia nurses and five intensive care nurses. The analysis was carried out with inductive qualitative content analysis. Findings: Four categories emerged in the analysis process; Organizational challenges; Challenges in the work environment; Challenges in the team as well as Emotional and mental challenges. The nurse specialists experienced challenges with the anesthesiologist's on-call routines, which meant delayed intubation on occasions where there was a need. Practical challenges with a lot of equipment to be transported to the emergency call were described by the participants. On site at the emergency call, the cooperation between the emergency alarm team and department staff was perceived as a challenge. There was a feeling of high expectations among the nurse specialists. Conclusion: The nurse specialists experienced the emergency alarm as a work task with many challenges. High expectations, great responsibility for patient safety and cooperation were described in the participants' perceived challenges. Together with continued research, the results of the study could lead to improvement measures and business development for the healthcare staff who participate in intra-hospital emergency alarms.