Although sitting is a large part of everyday life is the influence of the sitting positions and chair design on pressure and load distribution as well as comfort for transfemoral amputees quite unexplored. The aim of this study was therefore to examine this further. Two transfemorally amputated females (49 and 57 years old) participated in the study. Three positions were examined for each subject; sitting without foot support and sitting with the knee joints flexed 90◦ and 105◦. The pressure inside the socket was measured by two pressure sensors, placed distally and proximally on the posterior wall inside the socket. The lengthwise pressure distribution and the sidewise load distribution between the socket and the underlying material was measured by a pressure mat. In addition to this, the subjects answered a questionnaire regarding the subjective comfort for each position.  The result showed that the pressure underneath the socket were higher distally than proximally without foot support. The pressure transferred proximally as the knee became more flexed. The most even load distribution sidewise was found when the subjects sat with their knees flexed 105 degrees. Sitting with the knees flexed 90◦ was ranked as the most comfortable position. No conclusion could be made regarding the pressure inside of the socket. Additionally, according to this study the level of comfort does not have any clear relation with the sidewise load distribution or the longitudinal pressure distribution. / En stor del av livet spenderas sittandes, men den påverkan som sittposition och stoldesign har på tryckfördelning och komfort för transfemoralt amputerade är ganska outforskat. Studien ämnar därför undersöka detta. Två transfemoralt amputerade kvinnor (49 och 57 år) medverkade i studien. Tre sittpositioner undersöktes för varje testperson; sittande utan fotstöd samt sittande med knäleden i 90◦ respektive 105◦ flexion. Trycket inuti hylsan mättes med hjälp av två trycksensorer, som placerades distalt och proximalt på den bakre hylsväggen. Tryckfördelningen i längsriktningen och lastfördelningen i sidled mellan hylsan och underlaget mättes med en tryckmatta. Förutom detta svarade testpersonerna även på ett frågeformulär angående den subjektiva komforten för varje position. Resultatet visade att trycket under hylsan var högre distalt än proximalt när inget fotstöd användes. Trycket förflyttades proximalt då knät böjdes. Den mest jämna lastfördelningen mellan sidorna påträffades när knät var flekterat 105◦. Enligt frågeformuläret var den mest bekväma positionen den med 90◦ i knäleden. Ingen slutsats kunde göras angående trycket inuit hylsan. Ingen tydlig relation kunde heller inte hittas mellan den subjektiva komforten och tryck- eller lastfördelningen.

Syfte: Syftet med det här examenarbete är att undersöka behovet av snabbkopplingsadaptrar för protesbrukare.   Bakgrund: Snabbkopplingsadapter är en förhållandevis ny produkt som både Otto Bock och Lindhe Xtend erbjuder, men ingen forskning på behovsområdet finns ännu gjord. Fördelen med produkten är enligt leverantörernas hemsidor bl a att man med den enkelt kan byta mellan olika proteskomponenter utan att behöva skruva på några protesinställningar eller byta hylsa.   Metod: För att undersöka behovet av snabbkopplingsadaptrar utfördes semistrukturella intervjuer av fenomenologisk karaktär. En serie med sju frågor sammanställdes som intervjuunderlag, vilka togs fram utifrån de tre behovsfokusområdena: Funktion, delaktighet och livskvalité. I undersökningen ingick n=6 deltagare, varav n=3 transtibialt amputerade och n=3 transfemoralt amputerade. Insamlade data analyserades vidare för framtagning av olika teman och resultat.   Resultat: Utifrån intervjuunderlaget togs följande teman fram: Byte av protesfötter/protesknäleder, På- och avtagning av byxor, Hylspassform, Transport samt Biomekanik. Varje tema utgjorde ett eget potentiellt användningsområde, där de största behoven visade sig ligga inom temana Byte av protesfötter/protesknäleder, Hylspassform samt Transport.   Slutsats: Behovet av snabbkopplingsadaptrar är högst subjektivt, och beror snarare på deltagarens liv än några allmänna faktorer. Däremot upptäcktes ett antal tänkbara användningsområden för den. / Aim: The aim of this thesis was to investigate the necessity of the quick change adapter for lower limb amputees.   Background: Quick Change Adapter is a relatively new product that both Otto Bock and Lindhe Xtend offers, but no research has been done on the area of its necessity yet.  According to the supplier´s websites the benefits of the product is that you with it easily can change prosthetic components without affecting the alignments or change socket.   Method: To investigate the necessity of the Quick Change Adapter, semi structural interviews of phenomenological characteristic were used.  A series of seven questions were compiled as a basis for the interview from the three focus areas: Function, participation and quality of Life. The thesis involved n=6 participants, of who n=3 was trantibial amputated and n=3 transfemoral amputated. Collected data was later analysed to find general themes and results.   Results: From the interviews these themes were exposed: Changing prosthetic feet/prosthetic knee joints, Donn and doff of pants, Socket fit, Transport and Biomechanics. Each theme presented a potential application area where the biggest needs seemed to be in Changing prosthetic feet/prosthetic knee joints, Socket fit and Transport.   Conclusions: The necessity of the Quick Change Adapter turned out to be very subjective, and depended more on the participant´s life then any general factors. Still there were some potential application areas detected for it.

Bakgrund: Amputation innebär att en kroppsdel eller en del av ett organ kirurgiskt avlägsnas. I Sverige utförs årligen cirka 3500 amputationer. De vanligaste orsakerna är kärlsjukdom, trauma, tumörer eller utvecklingsrubbning.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med amputerade extremiteter upplever sitt dagliga liv.Metod: En litteraturstudie som består av tio vetenskapliga artiklar. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, PubMED och PsycINFO. Kvalitetsbedömning genomfördes med en granskningsmall för kvalitativa artiklar.Resultat: De amputerade upplevde förlorad självständighet och negativ förändring i deras kroppsbild. De upplevde svårigheter i att anpassa sig till dagliga och fritids aktiviteter. Faktorer som påverkar det dagliga livet efter en amputation var protes, socialt stöd och copingstrategier. / Background: Amputation means that part of a body or part of an organ is surgically removed. In Sweden, 3500 amputations are performed annually as a result of vascular disease, trauma, tumors or congenital disorders.Aim: The purpose of this literature review was to highlight how people with amputated extremity experience their daily life.Method: A literature review consisting of ten scientific articles. The literature searches were conducted through the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. The quality assessment was performed by using a protocol for qualitative articles.Result: The amputees experienced loss of independence and negative change in their body image. They experienced difficulties in adjusting to daily and leisure activities. Factors influencing their daily life after the amputation were prosthesis, social support and coping strategies.

Bakgrund: Majoriteten av de personer som genomgått ett amputationsingrepp drabbas av fantomsmärta. Trots att fantomsmärta är ett vanligt fenomen inom denna patientgrupp så är det ofta missförstått och det föreligger problem förknippade med hanteringen av fantomsmärtor. Tidigare forskning har visat inkonsekventa resultat som varierar från en forskare till en annan och komplexiteten med fantomsmärta har lett till behandlingsresultat med varierande effekt. I första hand har farmakologisk behandling använts, men många patienters smärta förblir refraktär mot farmakologiska medel och kräver därför andra alternativ. En alternativ behandling som först föreslogs i början på 1990-talet i vårdandet av fantomsmärta är spegelterapi. Spegelterapi kan användas som en omvårdnadsåtgärd för att smärtlindra fantomsmärtor och ska minska den amputerade kroppsdelens smärta.Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie är att belysa effekten av spegelterapi som en omvårdnadsåtgärd för smärtlindring av fantomsmärtor.Metod: Metoden som använts är systematisk databassökning i databaserna PubMed och Cinahl. Litteraturstudien baseras på 10 vetenskapliga studier med kvantitativ studiedesign.Resultat: Litteraturstudiens syfte blev besvarat och kunde fastställa att spegelterapi har en smärtlindrande effekt för fantomsmärtor. Ett bifynd var att interventionen även bidrar till enförbättrad livskvalitet. Således delades resultatet in i två huvudteman: Spegelterapins smärtlindrande effekt utifrån olika smärtskattningsskalor samt påverkan på livskvaliteten. De frågor som ställts är om spegelterapi är en omvårdnadsåtgärd som kan användas i praktiken.Konklusion: Spegelterapi har en smärtlindrande effekt och minskar fantomsmärtor. Ett bifynd var att interventionen även bidrar till en förbättrad livskvalitet samt ökar välmåendet hos amputerade personer som lider av fantomsmärtor. Spegelterapi hade kunnat användas i praktiken efter att ha blivit optimerad och där en standardmetod för spegelterapi tagits fram. Däremot krävs det vidare forskning om spegelterapi. / Background: The majority of amputees suffer from phantom pain. Although phantom pain isa common phenomenon, it is often misunderstood and there are often problems with themanagement of phantom pain. Previous research has shown inconsistent results that varyfrom one researcher to another. The complexity with phantom limb pain has led to treatmentresults with varying effects. Primarily pharmaceuticals have been the main treatment. But many patients' discomfort still remains and the need for alternative treatment options isimperative. One alternative treatment is mirror therapy which was first suggested in thebeginning of the 1990’s century. Mirror therapy is supposed to reduce the phantom limb pain.Aim: The aim of this literature review is to highlight the effect of mirror therapy as a nursing treatment for reducing phantom limb pain.Method: The method that is used is a systematic database search in PubMed and Cinahl. The literature study is based on 10 scientific articles with a quantitative study design.Result: The literature study proved that mirror therapy is effective for reducing phantom limb pain. A secondary finding was the improvement of quality of life. Therefore the result was divided into two main themes: Change in phantom pain based on different pain assessment scales and the impact on the quality of life. Questions that were asked are whether mirror therapy is an intervention that can be used in the treatment of the phenomenon.Conclusion: Mirror therapy does reduce phantom pain in amputees. A secondary finding was that the intervention also contributes to a better quality of life and increases the well-being for the amputee. Mirror therapy could be practically applied after a standard method has been produced. However, further research is needed on mirror therapy.

Bakgrund Amputation innebär att individen förlorar en liten eller stor del av kroppen som inte kan ersättas. Orsaken till amputation kan vara kärlsjukdomar, diabetes samt trauma. Amputation kan medföra fysiska och psykiska förändringar i patientens liv. Omvårdnad av dessa patienter kan vara komplex, sjuksköterskan har i sin profession en betydande roll i mötet med patienten. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter efter amputation av nedre extremitet. Metod En icke systematisk litteraturöversikt genomfördes utifrån Fribergs metodbeskrivning. Sjutton originalartiklar inhämtades via databaserna PubMed och Cinahl Complete. Valda artiklar, kvalitetsgranskades och analyserades genom en integrerad analysmetod. Resultat Efter sammanställning av de nitton studierna identifierades två övergripande rubriker: Fysiologiska upplevelser och erfarenheter, psykologiska upplevelse och erfarenheter. varje kategori hade två underkategorier. Eftersom vi undersöker patientens upplevelser och erfarenheter efter amputation har vi valt att inkludera flera faktorer som påverkar patientens livskvalitet såsom sexualitet, smärta, depression och kroppsbild. Dessutom har vi även valt att inkludera benprotesens samt ADLs funktion som en faktor eftersom funktionaliteten är en viktig del av livskvaliteten. Slutsats Amputation leder till stor förändring i patientens liv, kan orsaka lidande i både den fysiska och psykiska hälsan, och ger svårigheter i patientens framtida liv. Det är viktigt som sjuksköterska att förstå och ha kunskap om den påfrestning som uppkommer efter amputation för att ge den specificerade vård som behövs i samarbete med andra yrkesgrupper för att möjliggöra att patienten ska kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt. / Background Amputation means that the individual loses a small or large part of the body which cannot be replaced. The cause of amputation can be vascular disease, diabetes and trauma. Amputation causes physical and mental changes in the patient's life. Patient care can be complex, therefore the nurse has a significant role when interacting with patients who have undergone amputation. Purpose The purpose was to describe patients experiences after amputation of the lower extremity. Method Non-systematic literature review was performed based on Friberg's method description. Seventeen original articles were obtained via the databases PubMed and Cinahl Complete. Selected articles were quality reviewed and analyzed through an integrated analysis. Results After compiling the seventeen studies, two main categories were identified: Physiological experiences and experiences, psychological experience and experiences. Each category had two subcategories. Because we examine and study the patient's experiences after amputation, we have chosen to include several factors that affect the patient's quality of life such as sexuality, pain, depression and body image. In addition, we have also chosen to include the function of bone prosthesis and ADL as a factor because functionality is an important part of the quality of life. Conclusions Amputation leads to great change in the patient's life, which can cause suffering in physical and mental health and difficulties in the patient's future life. It is important as a nurse to understand and have knowledge of the stress that arises after amputation to provide the specified care needed in collaboration with other professions to enable the patient to return to a normal life as possible.