I juli 2017 rapporterade lokalmedia om en händelse i stadsdelen Rud i Karlstad, på platsen för en tilltänkt moské. Snart stod det klart att den pentekostalt kristna rörelsen International Mission Church Karlstad stod bakom vad som visade sig vara en ceremoni. Denna uppsats syftar till att undersöka vad det var som egentligen hände. Vidare ingår uppsatsen i forskningsprojektet ”Karlstads moské – förhandlingar om islam i Värmland”. Ett studentbaserat projekt vid Karlstads universitet som behandlar islams utveckling i Värmland från olika aspekter. I projektet belyser denna studie det religiösa motståndet mot moskébygget. Med hemsökelseriter samt textritualisering som teoretiska utgångspunkter konstateras att det ceremoniella görandets syfte var att skydda platsen samt att visa sitt missnöje mot nämnda moské. I ett manifest som ligger till grund för undersökningen uppmanas det till andlig krigföring mot det som går emot församlingens värderingar. Studien får dels sin relevans genom bristen på rituella skildringar och dels genom det faktum att islam och islamkritik är ett relevant ämne i dagens samhälle. / In July 2017, local media reported on an event in the district of Rud in Karlstad, at the site of an intended mosque. Soon it became clear that the Pentecostal Christian communion International Mission Church Karlstad, was accountable for what proved to be a ceremony. This essay aims to examine what really happened. Furthermore, this essay is included in the research project ”The Karlstad Mosque – Negotiations on Islam in Värmland”. A student-based project at Karlstad University that deals with Islam’s development in Värmland from various aspects. In the project, this study illustrates the religious resistance against the mosque. With rites of affliction and text ritualization as a theoretical premise, it is stated that the purpose of the ceremonial process was to protect the site and to show the communion’s dissatisfaction with the mosque. In a manifesto, that is the basis for the examination, it is called for spiritual warfare against what goes against the values of the communion. The study is partly relevant because of the lack of ritual depictions and partly by the fact that Islam and Islam criticism is a relevant subject in today’s society.

This essay sheds light on three Pentecostal theologians – Frank D. Macchia, Darío López Rodríguez and Opoku Onyinah by analysing one of their theological publications each. The goal of the essay is to find out how their view of Jesus, Christology, compares to the Fivefold gospel of the Classical Pentecostal Movement, namely: 1) Jesus as Saviour, 2) Jesus as Sanctifier, 3) Jesus as Spirit Baptizer, 4) Jesus as Healer and 5) Jesus as Coming King. By a comparative textual analysis of the works of the three theologians, this essay also examines the three theologians’ Christologies as they relate to another, searching for both similarities and differences.  Another aspect of the essay is to answer whether the differences in Christologies is a result of the theologians’ cultural backgrounds. With Macchia based in the USA, López Rodríguez in Peru and Onyinah in Ghana they represent vastly different kinds of the global Pentecostal Movement, and whether that fact leads to a contextualization of their Christologies is the matter at hand of the second research question. By also looking at surrounding contextual theologies; the doctrine of Spirit Baptism developed in Classical Pentecostalism in USA, Liberation Theology in Latin America and Spiritual Warfare in Africa, this essay examines how each of these theological frameworks relates to the Pentecostal theologian based in that region. The answer to each of these questions in the conclusion of the essay is two-fold as well. Firstly, the analysis finds that all three theologians closely relate to at least three of the five doctrines; Saviour, Spirit Baptizer and Healer, with the caveat that speaking in tongues is not as present. For the other two, the differences are greater towards Classical Pentecostalism. Secondly, the essay concludes that the theologians are influenced by their contextual background in terms of how they present their Christologies. / Uppsatsen analyserar kristologin hos tre pentekostala teologer – Frank D. Macchia, Darío López Rodríguez och Opoku Onyinah – genom att undersöka en teologisk publikation från vardera författare. Syftet är att jämföra deras nutida kristologi med hur den framkom i den klassiska pingströrelsens femfaldiga evangelium; 1) Jesus som frälsare, 2) Jesus som helgelsebringare, 3) Jesus som andedöpare, 4) Jesus som helare och 5) Jesus som kommande kung av Guds rike. Med hjälp av en komparativ innehållslig idéanalys analyseras verken av de tre teologerna, för att se hur deras kristologier relaterar både till varandra och de femfaldiga evangeliet. Ytterligare en aspekt av uppsatsen är att besvara frågan om skillnaderna i deras kristologier beror på författarens kulturella bakgrund eller kontext. Macchia från USA, López Rodríguez från Peru och Onyinah från Ghana representerar vitt skilda delar av den globala pentekostala rörelsen, och om det innebär att en kontextualiserad kristologi framkommer i deras verk är föremål för diskussionen i uppsatsen. Där relateras även författarnas kristologier till omgivande teologiska ramverk i deras respektive världsdelar som exempelvis latinamerikansk befrielseteologi eller betoning av andlig krigföring i Afrika. Resultatet av forskningen i uppsatsen blir därmed tvådelat. För det första relaterar de tre teologerna i stor grad till tre av de fem doktrinerna i det femfaldiga evangeliet; om Jesus som frälsare, andedöpare och helare, med undantaget att tungotalet inte har en lika framträdande plats som hos den klassika pentekostalismen. För det andra dras slutsatsen att samtliga författare är influerade av sin kontextuella bakgrund vid författandet av sina teologiska verk och hur de presenterar sina respektive kristologier.