At two nursing homes for people with dementia a qualitative study was performed. The purpose was to investigate the therapy dog‟s meaning to people with dementia from their perspective. Two women and five men with dementia were interviewed, everyone being somewhere between 60 and 87 years of age. All but one had previously owned a dog at some point in their lives. From the content analysis four categories could be identified: activity, fellowship, friendship and without positive meaning. The therapy dog had different meanings to the different people. The therapy dog had a positive meaning to five of the interviewed participants. Most of the participants had a positive approach to the therapy dog. It was considered to be good company and a good friend, as well as something to play and interact with. Two of the participants did not consider the therapy dog to be of any particular meaning to them, one of them showing disinterest for the subject. Knowledge about attitude to and experience of dogs for persons with dementia during the healthy part of life is important in order to have a well-established therapy with therapy dogs. / På två vårdboenden för personer med demens genomfördes en kvalitativ studie, med syftet att ta reda på vilken betydelse vårdhunden hade för dem ur deras eget perspektiv. Två kvinnor och fem män med demens inkluderades och intervjuades. De var mellan 60 och 87 år. Alla utom en hade tidigare haft egen hund. Ur innehållsanalysen framkom fyra kategorier: aktivitet, gemenskap, kamratskap och utan positiv betydelse. Vårdhunden hade olika betydelse för olika informanter. Flertalet av de intervjuade hade en positiv inställning till vårdhunden. Den var ett sällskap, en god kamrat och man lekte/hade aktivitet tillsammans. Två av de intervjuade tyckte inte att vårdhunden hade någon positiv betydelse, varav en uttryckte ointresse för vårdhunden. Kunskap om inställning till och erfarenhet av hundar under den friska levnadstiden hos personer med demens är viktig för att de ska uppfatta vårdhunden och terapin som positiv.

No description available.

Genom tiderna har det funnits ett särskilt band mellan människan och sällskapsdjuret. Forskning tyder på att denna relation bär med sig åtskilliga fördelar för människan. I den här studien undersöks vad hästen och hunden upplevs ha för inverkan på människan. I studien intervjuades 15 kvinnor som har djurrelaterade yrken. Nio beskrev hundens inverkan och sex beskrev hästens. Materialet komprimerades tills fem typer av inverkan framträdde: att människan (1) får en nära vän, (2) får välbefinnande, (3) får kraft, (4) utvecklar empati och (5) utvecklar ansvar. Skillnader som förekom var att hästberättelser fokuserade på gemenskap med andra människor i stallet och hundberättelser på sällskap från hunden. I berättelserna framkom även negativa teman som författarna har valt att bortse från och istället fokuserat på det positiva. Studien kan indikera att hundar och hästar kan komplettera varandra då de har olika syften i människans liv.

Existing authors (Reichert, 1998; Watson 2009) have described the unique positive impact of Animal Assisted Therapy in Counseling (AAT-C) on the client’s perception of the therapeutic alliance as well as the professional counselor’s ability to build positive alliances quickly. When implemented with appropriate education and training, AAT-C can positively impact the therapeutic experience of a diverse range of clients across a wide variety of settings (Chandler, 2012; Fine, 2004). AAT-C requires a specialized set of skills and competencies that allows professional counselors to incorporate specially trained animals into the counseling process to influence the therapeutic process in ways that are beyond the scope of traditional counselor-client helping relationships (Stewart & Chang, 2013). However, there is currently no definition of counseling-specific competencies to guide practitioners in this specialty area. To address this gap, the presenters conducted an investigation using the Grounded Theory Method (Charmaz, 2006; Guba & Lincoln, 1989) to address the following research question: What knowledge, skills, and attitudes are required of competent practitioners of AAT-C? Based on the themes and subthemes that emerged from the data, the authors constructed a theoretical framework which represents competencies in AAT-C. Using this theoretical framework, the authors uncovered a total of nine essential competency areas for professional counselors utilizing AAT-C. They are divided into three domains in accordance with the competency framework that includes Knowledge, Skills, and Attitudes (Myers & Sweeny, 1990).

Background: In an ever-changing society with inadequate resources, the elderly are easily forgotten. Despite the risk of side-effect, pharmaceutical drugs are added to promote their quality of life. Instead of drugs as a first step, perhaps one can give man's best friend a chance. Aim: The aim of this study was to illuminate the therapy dog’s impact on the quality of life of the elderly person. Method: This study was a qualitative literature-based study with an inductive approach, using a qualitative content analysis of the results from eight qualitative scientific articles. Result: The study resulted in three themes and eight sub-themes. The therapy-dog had a positive impact on the quality of life of the elderly person, both subjective and objective. The experience of well-being was created by the therapy-dog's influence to develop old memories, the feeling of harmony, and a break from everyday life. New opportunities were created when the care dog motivated the elderly to dare to open up, activate, and seek new relationships. Conclusion: The result shows that the meetings with the therapy-dog had positive impacts on several fronts of the elderly. What counts as beneficial impacts is subjective as well as relative. Contrary to everything positive, negative impacts may also occur. Conclusions that can be deduced from this study’s result are that the therapy-dog as an implementation contributes positively to the elderly's quality of life. It should be noted, however, that this intervention is not for everyone as there are allergies, fears, negative impacts and general dislike towards dogs and that this has to be respected. Keywords: Elderly, animal assisted therapy, health, quality of life.

Bakgrund: Varje år insjuknar uppskattningsvis 25 000 personer i Sverige i någon form av demenssjukdom. Behovet av anpassad vård för denna specifika grupp kräver nya och även utvecklade omvårdnadsmetoder. I nuläget finns ingen botande behandling för de olika demenssjukdomarna, utan fokus ligger vid att mildra besvären av sjukdomsbundna symtom. Animal-assisted therapy (AAT) och Animal-assisted activity (AAA) har blivit allt mer populärt inom olika områden av omvårdnadsarbete. Djur kan inverka positivt på både fysiologiska och psykologiska symtom, och därmed användas av sjuksköterskor som ett ytterligare verktyg inom den personcentrerade omvårdnaden. Syfte: Att undersöka hur personer med demenssjukdom påverkas av omvårdnadsåtgärder som innefattar djur. Metod: Systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Arbetet behandlade 18 artiklar som på något sätt använde sig av Animal-Assisted Therapy eller Animal-Assisted Activities eller som på annat sätt hade djur inom demenssjukvården. Studien innefattade djur som hund, katt, akvariefisk, fågel och både gosedjur och mer avancerad djurrobot. Resultat: Studiens resultat visar hur djurs deltagande i omvårdnadsarbetet med demenssjuka personer, eller att bara finnas i deras vårdmiljö, hjälpte att minska nivåerna av ångest och stress, sänkte blodtrycket, och även om de inte minskade den degenerativa utvecklingen av demenssjukdomar, så visade resultat att de inte blev sämre. Slutsats: Enligt denna litteraturstudie framgår det att djur av olika slag bör ses som en värdefull tillgång inom omvårdnadsarbetet av demenssjuka, då det ökar livskvalité och bromsar sjukdomens fortskridande. / Background: Every year, approximately 25 000 people in Sweden are diagnosed with a form of dementia. The need for adapted care for this demographic is current and thus new forms of care and treatment need to be found and be up to date. There are currently no curing treatment for dementia, instead, focus is to decrease the suffering of the symptoms connected to a dementia diagnosis. Animal-assisted therapy (AAT) and Animal-assisted activity (AAA) has increased its popularity within different areas of care. Animals can have a positive effect of both physical as psychological symptoms. Thus there are reasons to believe that animals can and should be used by nurses, as a further step of developing patient-centred methods of care. Aim: This review looked into the different forms animals can help in the treatment of people with dementia, especially focusing on how animals affect the different but typical symptoms of dementia. Method: A review of 18 original articles that has been studying Animal-Assisted Therapy (AAT) and Animal-Assisted Activity (AAA) or any other form of animals presenting itself in the dementia care. This included several different types of animals, like dogs, cats, aquatic fish and even stuffed animals and a robot seal. Result: The result of this review was that animals’ participation in the treatment of people with dementia, or just occurring in these people’s every day life, helped reducing the levels of anxiety and stress, lowered their blood pressure, and if not reduced at least halted the degenerative process of the illness. Conclusion: According to the results to this review, animals should be considered to be a valuable asset in the treatment and care of people suffering of dementia, since they increase the quality of life of those with dementia, and in best case scenario reduces the progression of the disease.

Constructs of human-animal relational theory (HART) were investigated to determine how those constructs manifested in animal-assisted therapy in counseling (AAT-C) from the perspectives of 6 participants (2 counselors, females, ages 28 and 32, both non-Hispanic and White; 2 clients, male and female, ages 55 and 23, respectively, both non-Hispanic and White; and, 2 therapy animals, canines, Labrador retriever and spaniel mix, ages 4 and 5, respectively). Using constructivist-grounded theory, a research team analyzed qualitative data from observations, interviews, and field notes. From the iterative process of multiphasic coding and constant comparison, these findings emerged: (a) consistency between Chandler's (in press) constructs and participants' experiences of AAT-C, (b) more meaningful therapeutic impacts for clients from client-initiated human-animal relational processes (HARPs) than counselor-initiated HARPs, (c) development of rich definitions and descriptions of Chandler's constructs, and (d) descriptions of interactive experiences of AAT-C and client resistance in the context of HART. Clinicians and educators in the field of AAT can apply the processes, practices, and principles from this study in their work to enhance positive therapeutic impacts for clients. As Chandler's constructs were supported in this study, AAT authors and researchers can solve a glaring problem of inconsistent terminology in the AAT literature by using those constructs in future studies and publications as operationalized nomenclature for standardized AAT interventions.

Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre. Det är en stor heterogen grupp i behov av vårdinsatser och ett antal äldre bor idag på särskilda boenden. Det är vanligt förekommande med fysisk och psykisk ohälsa, ensamhet samt bristande social interaktion på särskilda boenden för äldre. Det har tidigare visats att införandet av hundar inom vården kan minska fysisk och psykisk ohälsa samt öka motivation till deltagande i fysioterapi. Syfte: Undersöka och sammanställa vad vetenskaplig littereratur visar angående fysiska, psykiska och sociala hälsoeffekter hos äldre på särskilda boenden vid regelbunden interaktion med vårdhund. Metod: Litteratursökningen genomfördes via databasen PubMed och åtta vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna granskades via PEDro-skalan i syfte att skatta studiekvaliteten. Evidensstyrkan betygsattes sedan via SBU:s metod GRADE. Resultat: Begränsad evidens har visat sig för effektmåtten depression, apati, ångest, aggression, livskvalité, emotioner och ensamhet. Det har visat sig att djurassisterad terapi med hund har otillräckligt vetenskapligt underlag för effektmåtten energiåtgång, fysisk aktivitet, ADL, vikt, BMI, kognition och social interaktion. Konklusion: Resultatet från denna litteraturstudie visar varierande evidens för djurassisterad terapi med hund. Studien påvisar att djurassisterad terapi med hund kan ha positiv effekt på vissa effektmått hos äldre personer på särskilda boenden. Evidensen är som starkast för psykiska effektmått. Vidare forskning med större väl genomförda studier är relevant för att fortsatt kunna utvärdera effekterna av djurassisterad terapi med hund. / Background: The population of Sweden is getting older. It is a big and heterogeneous group in need of health care and a number of older people are living in a nursing home. It is common with physical and mental disorders, loneliness and lack of social interaction in nursing homes. It is shown that animal assisted therapy with dogs can reduce physical and mental illness and motivate older people to participate in physiotherapy. Objective: Examine and compile evidence of animal assisted therapy with dogs on physical, mental och social function in elderly living in a nursing home. Methods: The search was done in the PubMed database and eight articles became included. The articles were assessed for study quality confirmed by the PEDro scale. The evidence from the articles were assessed confirmed by the SBU GRADE. Results: Limited evidence was shown for that animal asssisted therapy with dogs can improve symptoms of depression, apathy, anxiety, agitation, quality of life, emotions and loneliness. Insufficent evidence was found for energy expenditure, physical activity, ADL, weight, BMI, cognition and social interaction. Conclusions: Results show varying evidence for animal assisted therapy with dogs. This study shows that animal assisted therapy with dogs can improve some limited effects in the population of older people at nursing homes, especially for mental health effects. More well made research with larger groups is indicated to ensure and value these effects.

Bakgrund: Hundterapi är ett relativt outforskat område, i dagsläget finns det en begränsad mängd med evidensbaserad forskning rörande vårdhundens effekter. Vårdhunden har många olika användningsområden inom sjukvården. Sjukdomar som demens och psykisk ohälsa är vida utbrett i världen och det syns en ökning av personer som drabbas av demens vilket kan kopplas till en ökad medellivslängd. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdhundens effekter på välbefinnandet hos personer med kognitiv nedsättning samt att som metodologisk aspekt beskriva på vilket sätt hunden använts som oberoende variabel i studiernas interventioner. Metod: En deskriptiv litteraturstudie där tio kvantitativa experimentella studier har granskats och sammanställts. Huvudresultat: Sammanställningen av studierna gav tre olika utfall, förbättrad effekt, försämrad effekt samt oförändrat utfall. Flera av studierna visade på att vårdhunden hade minskat deltagarnas depressiva symtom och deras nedstämdhet. Samtidigt syntes en ökad emotionell stabilitet samt en minskad ångest och aggressivitet hos deltagarna. De ingående studierna visade även en försämrad effekt av välbefinnandet och en ökning av dementa symptom vilket yttrade sig genom att deltagarna blev mindre adekvata och mer verbalt aggressiva, huruvida denna effekt berodde på vårdhunden framkom inte. Utifrån den metodologiska frågeställningen framkom det ur studierna att deltagarna fått klappa, leka, utfodra, promenera samt fått välja själva hur de spendera tiden med hunden. Slutsatser: Ur litteraturstudien framkom det förbättrade effekter på välbefinnandet hos deltagarna med kognitiva nedsättningar efter hundterapin, vilket framhåller hundens hälsofrämjande egenskaper. Vidare saknade stora delar av de ingående studierna statistisk signifikans och blev därför inte tillförlitliga. Det behövs därför mer evidensbaserad forskning för att kunna fastställa vårdhundens effekter inom området. / Background: Dog therapy is an unexplored area within the field of nursing, to date there´s a lack of evidence based research regarding the therapeutic effects of the dog in health-care. The therapy dog has a variety of areas in the healthcare which it can be used. Dementia and mental illness is a widely spread over the world and there is an increase in people diagnosed with the disorder, it´s thought to be related to increased average life expectancy. Aim: The aim of this literature-review was to describe the effects of the therapy dog on the wellbeing on patients with cognitive dysfunctions and as methodological aspect describe in which way the dog has been used as an independent variable in the interventions of the studies. Method: A descriptive literature-review where ten quantitative experimental studies has been reviewed and complied. Main result: The result of the included studies were summarized under three different outcomes, improved effect, degraded effect and unchanged effect. Several of the studies showed a decrease in the participant’s depressive symptoms, it was thought to be due to the effects of the dog. The participants showed an increased emotional stability and a reduced grade of anxiety as well as decreased aggressive behavior. The outcome of the included studies also showed a decreased tendency in the participant’s self-experience quality of life and an increased frequency of dementia symptoms, which were revealed as les adequateness and more verbally aggressive. Based on the methodological question the studies showed that the activities the participants did during the intervention were; pet the dog, play with the dog, feed it, take walks with the dog and they could choose individually what they wanted to do. Conclusion: The literature- review revealed that the therapy dog had a improved impact on the participants wellbeing after the intervention, compared to before the intervention. This emphasizes the dog´s health-promoting characteristics. Furthermore, the outcome of the literature- review shows that the result from the included studies lack statistical significance, therefore these results were not counted as reliable. The present review underlines the need for further evidence- based research regarding the health-promoting effects of the therapy dog.

Bakgrund: Animal Assisted Therapy (AAT) har i tidigare studier visat sig vara en effektiv metod inom äldrevården och pediatriken för att öka känslan av sammanhang och livskvalité. En person med autism behöver ha en anpassad miljö runtomkring sig för att bibehålla bland annat kognitiva funktioner som i sin tur kan främja hälsa och skapa livskvalité. Ett djur skulle kunna vara ett sätt att anpassa miljön omkring barnet med autism, då det visat sig att djurs närhet har en positiv effekt inom andra vårdområden. Djurterapins huvudområde är att minska sociala, emotionella och kognitiva problem i patientens handlingsplan. När ett barn har någon form av diagnos, blir hela familjen involverad i vården av barnet. Barnet med autism har också särskilt svårt att berätta om sina egna känslor och upplevelser, därför bygger den föreliggande studien på familjernas erfarenheter av djurens betydelse. Syfte: Att beskriva familjers erfarenheter av vilken betydelse djur har för barn med autism. Syftet var också att beskriva den metodologiska aspekten undersökningsgrupp i de inkluderade artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie gjordes. Genom att använda sig av inklusionskriterier, exklusionskriterier och limits, valdes elva artiklar ut - nio kvantitativa och två tvärvetenskapliga - och granskades utifrån frågeställningarna som satts upp. Huvudresultat: Resultatet visade att djurterapi har stor betydelse för barnets sociala förmåga. Även positiva resultat sågs angående kommunikation, problemlösningsförmåga, repetativa beteenden, fysisk styrka och motorik. Undersökningsgrupperna var ojämna, då de hade en ojämn könsfördelning. Slutsats: Resultatet visade att djurterapi haft en positiv betydelse för barn med autism och deras sociala liv. Vidare forskning behövs göras för att göra djurterapi till en evidensbeprövad behandlingsform i framtiden. / Background: Previous research has shown that Animal Assisted Therapy (AAT) is an efficient method to increase the Sense of Coherence and Quality of Life in pediatric- and geriatric care. A person with autism needs to have an adapted environment to maintain cognitive functions which can promote health and promote Quality of Life. In this case, animals could be a means to create environmental adaptation for a child with autism, since animals have proven to have a positive effect on patients in other areas of care. The main purpose of the AAT is to reduce social, emotional and cognitive problems in the care-plan of the child. When a child has some kind of diagnosis, the whole family gets involved in the caring process. The child with autism also have difficulties to share feelings and life experiences. Therefore the present study is based on the experience of families regarding the importance of animals. Aim: To describe families experiences of the importance of animals for children with autism. The aim was also to describe the methodological aspect study group in the included articles. Method: A descriptive literature study was conducted. By using inclusion- and exclusion criterias and limits, eleven articles were chosen – nine with quantitative approach and two with interdiciplinary approach – and were reviewed on the basis of the chosen questions. Main result: The result has shown that AAT is of great importance for the childs social abilities. Also, positive results were shown in communication, problem solving skills, repetative behaviour, physical strength and motor skills. The study groups were uneven, as they had a gender bias. Conclusion: The results showed that AAT have had a positive effect for children with autism and their social life. More research is needed to make AAT an evidential form of treatment in the future.