No description available.

No description available.

No description available.

Sammanfattning: Bakgrund: Den vanligaste drogen i Sverige är alkohol. Idag uppskattas att drygt 780 000 människor lever med ett alkoholmissbruk eller beroende. Kostnaden för det svenska samhället är upp till 150 miljarder kronor under ett års tid. Det finns olika faktorer som gör att ett alkoholmissbruk kan utvecklas hos en människa och dessa har oftast ett samband. Överallt i olika vårdinstanser kommer sjuksköterskan att möta patienter som har alkoholrelaterade problem. Det finns en problematik kring mötet med dessa patienter. De svårigheter som kan uppstå är att sjuksköterskor stigmatiserar och har en negativ inställning till patienter med alkoholmissbruk på grund av både fördomar och okunskap. Ett behov av fördjupad kunskap är nödvändigt för att sjuksköterskor ska kunna bemöta denna patientgrupp på ett bättre sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med alkoholmissbruk. Metod: En litteraturstudie där innehållsanalysen utgick från en sammanställning av Graneheim och Lundman. Resultatet baseras på tio stycken vetenskapliga original artiklar. Resultat: I resultatet framkom det tre huvudkategorier innehållande underkategorier: Betydelsen av att vara väl förberedd, Att hantera sina egna känslor och Att anpassa omvårdnaden. Betydelsen av att vara väl förberedd innehåller två stycken underkategorier som är Kunskap och Erfarenhet. Att hantera sina egna känslor innehåller tre stycken underkategorier som är Stress, oro och frustration, Rädsla och otrygghet samt Stigmatiserande syn. Den sista kategorin Att anpassa omvårdnaden innehåller två stycken underkategorier som är Samtalets betydelse och Att hitta strategier. Slutsats: Kunskap och erfarenhet visade sig vara viktigast för att kunna bemöta patienter med alkoholmissbruk.

Bakgrund: Magnetresonanstomografi (MRI) har med sin bildkvalitet och detaljrikedom börjat bli ett alternativ till ultraljud som idag är ledande inom fosterdiagnostik. Tidigare forskning har studerat magnetfältets inverkan på fostret, denna inverkan har fortfarande inte kunnat bekräftas. Syfte: Syftet är att svara på evidensfrågan: Vad finns det för evidens för att MR-undersökningar på gravida kvinnor leder till fosterskada? Metod: Arbetet är en systematisk litteraturstudie som innehåller 13 vetenskapliga artiklar, som har sökts fram via olika databaser. Resultat: Ingen evidens för biologiska effekter eller hörselnedsättning kunde ses hos exponerade foster, dock gavs motstridiga resultat gällande gadolinium och värmeökning. Gadolinium kan ge NSF biverkningar och ökad risk för missfall. Värmeökning kan ske hos fostret om normal mode inte används och längre sekvenser körs. Det är osäkert vem av fostret och modern som uppnår högsta helkropps-SAR värdet. Slutsats: Resultatet av denna studie skall bejakas med försiktighet då resultaten visar olika och få studier har gjorts med högsta evidensvärdet. Alla 13 studier i detta arbete påpekar att mer forskning bör göras för att kunna säkerställa riskerna med MR på gravida.

No description available.

Bakgrund: Ateroskleros är den främsta bakomliggande orsaken till att människor avlider i hjärt- och kärlsjukdomar. Karaktäristiskt för ateroskleros är att plack uppkommer som en följd av LDL-retention i blodkärlens väggar, vilket sätter igång en inflammation. Cyklodextrin har visat sig vara bra på att ta upp kolesterol samt transportera läkemedel. Det är därför intressant att undersöka dess potentiella möjlighet att behandla ateroskleros. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om cyklodextrin-derivat kan användas för direkt behandling av ateroskleros och indirekt som en del av en nanopartikels-behandling. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där sju artiklar från PubMed mellan 2015 och 2020 studerades. Studierna var utförda på ApoE-knockoutmöss. Sökorden var; Cyclodextrin, atherosclerosis, cholesterol, inflammation och plaque. Resultat: Alla studier visade minskad plackbildning. Två cyklodextrin-derivat minskade dock inte plackbildning. De studier som undersökte kolesterolkristallisering visade att det minskade. Studierna som använde nanopartiklar visade att antalet makrofager minskade och att kollageninnehållet ökade, vilket inte sågs i studierna som använde cyklodextrin-derivat. Proinflammatoriska markörer minskade både i studierna som använde nanopartiklar och de som använde cyklodextrin-derivat.      Slutsats: Cyklodextrin-derivaten och nanopartiklarna påverkade faktorer positivt utifrån ett behandlingsperspektiv. Dock går det inte att säga vilken klinisk relevans förändringarna hade. Fler studier är nödvändiga för att förstå vilken klinisk betydelse dessa förändringarna har.

Bakgrund: Bålstabilitet är nödvändigt för att hålla balansen och möjliggör kraftöverföring genom kroppen. Detta gör bålstabilitet viktigt i vardagliga sysslor, sportutföranden och för att minska risken för skada. En bättre förståelse över bålstabiliteten i olika sporter kan utveckla träningsprogram, inte bara för att förbättra bålstabiliteten, utan även för att förbättra den generella prestationen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i båluthållighet mellan unga kvinnliga ryttare och fotbollsspelare, och associationen med handgrepp styrka och rotationsrörlighet i ryggen. Metod:  Båluthålligheten undersöktes med McGill’s båluthållighets test, mellan kvinnliga ryttare (n = 10) och fotbollsspelare (n = 10), ålder 16 – 20. Handgreppsstyrkan undersöktes med en handdynamometer och användes som en indikation av generell styrka. Ryggrotations testet undersöktes men en Myrinmätare. Shapiro-Wilks användes för att bekräfta normalfördelning av data. Oberoende t-test användes för att jämföra båluthållighet (sek.) mellan ryttarna och fotbollsspelarna. Signifikansnivån fastställdes till <0,05. Ett styrkeförhållande räknades ut (kg/kg kroppsvikt) och Pearsons korrelationskoefficient användes sedan för att undersöka associationen med båluthållighet (sek.). Pearsons korrelationskoefficient användes också för att undersöka associationen mellan medelvärdet av ryggrotation (°) och båluthållighet (sek.). Hög korrelation fastställdes när r> (0,7), måttlig korrelation när r = (0,3 – 0,7) och låg korrelation när r <0,3.  Resultat: Resultaten visade att ryttarna hade bättre uthållighet i bålextensionen, jämfört med fotbollsspelarna (p = 0,006). Lateralflexionen av bålen visade ingen skillnad mellan ryttarna och fotbollsspelarna (p = 0,924; p = 0,423). Handgrepp styrkan visade måttlig korrelation med bålextensionen (r = 0,631; r² = 0,398) och båda sidor av lateralflexionen av bålen (r = 0,411; r² = 0,169; r = 0,615; r² = 0,378). Rotationsrörligheten i ryggen visade låg korrelation med samtliga båluthållighets tester (r >0,3). Slutsats: Resultaten indikerar få skillnader mellan ryttare och fotbollsspelare, vilket inte är tillräckligt för att fastställa någon slutsats. Korrelationen mellan handgreppsstyrkan och båluthållighet indikerar att bättre bålstabilitet associerar med mer generell styrka. / Background: Core stability is necessary to keep balance and enables force to be transmitted through the body. This makes core stability important in everyday chores, sport performance and to reduce risk of injuries. A better understanding of the core stability in different sports can develop athletes training programs, not only to improve the core stability itself, but also to improve overall performance. Aim: The aim of this study was to examine the differences in core endurance between young female horseback riders and soccer players, and the core endurance association with hand grip strength and spinal rotation mobility. Methods: The McGill’s core endurance test was used to examine the core endurance between female horseback riders (n = 10) and soccer players (n = 10), age 16-20. The hand grip strength was examined with a hand grip dynamometer and was used to get an indication of overall body strength. The spinal rotation mobility was examined with a Myrin goniometer. Shapiro-Wilks was used to confirm the normality of the data. Independent sample t-test was used to compare core endurance time (sec.) between the horseback riders and the soccer players. The significant level was set at < 0.05. A strength ratio was calculated (kg/kg body weight), and the Pearson’s correlation coefficient was used for examining the association to core endurance (sec.). Pearson’s correlation coefficient was also used to examine the association between the spinal rotation mobility (°) and core endurance (sec.). High correlations were set at r > (0.7), moderate when r = (0.3- 0.7) and low when r < (0.3). Results: The result showed that horseback riders had better endurance in the trunk extensor test than the soccer players (p = 0.006). Hand grip strength showed moderate correlation with the endurance time of the trunk extensor test (r = 0.631, r² = 0.398), and with the lateral flexor tests (r = 0.411, r² = 0.169; r = 0.615, r² = 0.378). Low correlation was shown with the trunk flexor test (r = 0.197, r² = 0.039). The spinal rotation mobility test showed low correlation with all the core endurance tests (r >0.3). Conclusion: The results indicates few differences between the horseback riders and the soccer players, which is not enough to draw a conclusion. The correlation between hand grip strength and the core endurance tests indicates that a better core stability might be associated to an increased overall body strength.

Umar J & Von dewall S. Anhörigas upplevelser av att i hemmet vårda en familjemedlem som genomgått stroke. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institution för vårdvetenskap, 2021.Bakgrund: Stroke är en av den största dödsorsaken i världen samt den tredje orsaken tillfunktionsnedsättning. Sjukdomen medför konsekvenser, inte bara för patientens liv utan även för anhöriga som ofta får ta rollen som vårdgivare i hemmet. Den grundutbildade sjuksköterska ska kunna bemöta anhöriga utifrån dennes behov, ge vägledning samt erbjuda stöd. Kunskap om anhörigas upplevelser är därför betydelsefullt för den grundutbildade sjuksköterskan.Syftet: Att belysa anhörigas upplevelser av att i hemmet vårda en familjemedlem som genomgått stroke.Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på tretton kvalitativa artiklar från Cinahl och Pubmed. Artiklarna har genomgått en kvalitetsgranskning samt analyserats utifrån innehållsanalys. Resultat: Anhörigas upplevelser beskrivs som Förändrad livssituation som innefattar hur anhöriga upplever det ibland påtvingade vårdansvaret och hur anhöriga känner sig isolerade på grund av ekonomiska och sociala begränsningar. Det beskrivs också som påverkad hälsa som tar upp både psykiska och fysiska besvär som konsekvens av att vara en anhörigvårdare. Slutligen kommer att hantera situationen som innehåller olika copingstrategier anhöriga använde sig av för att kunna hantera situationen samt det stöd anhöriga kände behov av från sjukvård och resten av omgivningen.Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade att anhörigvårdare genomgår en livsförändring som påverkar alla delar av livet så som den egna hälsan, det sociala samt det ekonomiska. För att underlätta för anhöriga i rollen som vårdgivare i hemmet behöver anhöriga en variation av stöd, information och kunskap från närstående och sjukvården. Sjuksköterskan ska på ett personcentrerat tillvägagångssätt möta dessa behov för att på bästa sätt främja anhörigas och patientens hälsa.Nyckelord: Anhörig, Hemmet, Stroke, Upplevelser, Vårda / Umar J & Von dewall S. Relatives' experiences of caring for a family member at home who has suffered a stroke. A literature review. Degree project in nursing 15 credits points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Sciences, 2021.Background: Stroke is one of the leading causes of death and the third leading cause of disability in the world. The disease is a consequence, not only for the patient's life but also for relatives who often have to take on the role of caregiving at home. Registerd Nurses must be able to respond to relatives based on their needs, provide guidance and offer support. Knowledge of relatives' experiences is therefore important for the undergraduate nurse.Aim: To illuminate relatives' experiences of caring for a family member at home who has had a stroke.Method: A literature study was conducted based on thirteen qualitative articles from Cinahl and Pubmed. The articles have undergone a quality review and been analyzed based on content analysis.Result: Relatives' experiences are described as a life changing situation, which includes how relatives experience the care responsibility imposed on them and how they felt isolated due to economic and social constraints. It is also described as damaged health that addresses both mental and physical ailments as a consequence of being a caregiver. Finally, how relatives dealt with the situation that contains various coping strategies that relatives used to handle the situation as well as the support relatives felt they needed from healthcare and the rest of the environment.Conclusion: From the results of the literature review, it emerged that caregivers undergo a life change that affects all parts of life, such as their own health, the social and the financial. To make it easier for relatives in the role of caregiver at home, relatives need a variety of support, information and knowledge from other kins and healthcare. The nurse must meet these needs in a person-centered approach in order to best promote the patient's and relatives' health.Keyword: Caring, Experiences, Home, Relative, Stroke

ERCP är ett komplicerat invärtes kirurgisk ingrepp som genomförs med hjälp av endoskopi. ERCP-avdelningen vid Karolinska Universitetssjukhuset tog tidigare ofta emot patienter från ERCP-avdelningen på Visby på grund av operationens förväntade svårighet. Nu har de istället sedan en tid tillbaka givit distansguidning under pågående operationen till ERCP i Visby. Distansguidningen skapar ett virtuellt team som ger nya mänskliga, tekniska och organisatoriska utmaningar. Syftet med denna studie var tvåfaldigt: det ena att fördjupa kunskapen i hur ett MTO-perspektiv tillsammans med ett tjänstedesignsverktyg kunde appliceras på det specifika fallet, det andra var att svara på hur utvalda faktorer som är kritiska för fysiskt åtskilda teams stöddes och hämmades i den valda fallstudien. En observation- och intervjustudie med hjälp av tjänstedesignsverktyget Blueprint utfördes med involverade personer för distansguidningen med efterföljande tematiskt analys av transkriberad data. Utfallet av analys belyser tekniska svårigheter och ett lärlingssystem mellan kirurgerna utanför distansguidningens av ERCP organisatoriska kontroll som är viktig för det virtuella teamets personliga relationer, tillit och kultur. En diskussion förs ur ett mänskligt, tekniskt och organisatoriskt perspektiv. Kombinationen av MTO och tjänstedesign fungerade för denna fallstudie och kan vara en kraftfull kombination. Dock anses studiens utförande kunna optimeras för att bättre integrera de två och utnyttja tjänstedesignsverktyget Blueprint ytterligare. Lärdomar i hur detta kan göras i framtida studier beskrivs.