<p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 YH-poäng</p>

No description available.

<p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 YH-poäng</p>

Sammanfattning Bakgrund Svårigheter i någon eller några av sväljningens faser definieras som dysfagi. Flexibel videoendoskopisk undersökning av sväljning (FUS) är en instrumentell undersökningsmetod av sväljning. Vid brist på tillgång till instrumentella undersökningsmetoder används screeningtest som kan identifiera individer med risk för dysfagi. The Timed Water Swallowing Test (TWST) är ett screeningtest som används vid bedömning av sväljförmåga av flytande konsistens. The Test of Masticating and Swallowing Solids (TOMASS) bedömer tugg- och sväljförmåga vid fast konsistens. Syfte Syftet med studien var att undersöka vilka utfallsmått bland screeningtesterna TWST och TOMASS som bäst korrelerade med resultatet vid en FUS. Studien avsåg även att undersöka huruvida samtliga enskilda utfallsmått bidrar till att identifiera personer med risk för dysfagi. Metod Studien omfattade 98 deltagare i åldrarna 20-80+ år. Deltagarna intog 150 ml vatten där utfallsmåtten tid, antal sväljningar, sväljkapacitet och kliniska tecken till felsväljning observerades i screeningtestet TWST. I screeningtestet TOMASS intog deltagarna ett Göteborgs Kex Guld Marie där utfallsmåtten tid, antal tuggor, tuggcykler och antal sväljningar observerades. FUS gjordes och resultatet skattades med DOSS-värden. Spearmans rangkorrelation användes för att beräkna korrelationen mellan screeningtesternas enskilda utfallsmått och FUS utfallsmått. Resultat Resultatet visade att utfallsmåtten som korrelerade bäst med FUS utfallsmått var TWST utfallsmått sväljkapacitet och harkling. Utfallsmåttet sväljkapacitet hade en måttlig negativ korrelation och utfallsmåttet harkling hade en måttlig korrelation. TOMASS samtliga utfallsmått hade svag korrelation med FUS utfallsmått. Slutsatser Sväljkapacitet och harkling var de utfallsmått som bäst kunde förutse fynden som gjordes vid FUS. Samtliga utfallsmått för TOMASS korrelerade svagt med FUS utfallsmått. Framtida studier rekommenderas att undersöka om gränsvärden för alla TOMASS utfallsmått behövs och om de ger relevant information. Studiens resultat indikerar att alla utfallsmått, för respektive screeningtest, inte bidrar till att förutse fynden vid en FUS. Vidare forskning kring de enskilda utfallsmåtten föreslås där utfallsmåtten även ställs mot videofluoroskopi.

No description available.

Aesthetic finger prosthetics provide functional and cosmetic benefits. Good suspension of the prosthesis plays a role in the functional and aesthetic effects, and a loose fit can lead to rejection of the prosthetic.  In this thesis, we will compare two different suspension techniques (the addition of ridges and the addition of a central tunnel) and their effect on prosthetic retention along with the effect of differing socket lengths. Method: Six finger prosthetics were fabricated with different techniques and lengths. The strength of suspension was evaluated using a novel approach. Results: Shorter sockets with more aggressive volume reduction resisted a mean maximum force of 9.25N, and the longer sockets resisted a mean force up till 32.66N. The prosthetic with a central tunnel and shorter socket resisted a mean force up till 46.04N. Ridges between short and long sockets had inconsistent readings. Conclusion: Whether ridges or central tunnel influenced suspension strength was inconclusive. How volume reductions were done had a notable effect on suspension. Prosthetics with a shorter socket provided a tighter fit and had better suspension. When adequate prosthetic fit was achieved, the central tunnel had an improved effect on suspension strength.

No description available.

Air traffic controllers face serious responsibilities and demanding work tasks on duty, which can lead to them experiencing mental fatigue. Due to the adverse effects that fatigue has on air traffic controllers’ performance, it is important to be able to measure their fatigue levels while on duty in order to be able to intervene when the fatigue reaches critical levels. Pupil diameter is one possible mental fatigue measurement, but there are very few studies that have assessed its validity for measuring fatigue in air traffic controllers in the field. This study therefore aimed to assess the criterion-related validity of pupil diameter as a measure of fatigue in air traffic controllers on duty. Reaction time as measured by the psychomotor vigilance test was used as the gold standard fatigue measurement, while controlling for the effect of illumination on pupil diameter. A two-stage hierarchical multiple linear regression analysis was conducted to evaluate the prediction of pupil diameter from reaction time and illuminance. The result of this study indicates that neither RT nor illumination were significant predictors of the pupil diameter of air traffic controllers on duty. Overall, the result of this study indicates that a more complicated analysis with more data points on both illumination and pupil diameter might be necessary to be able to use illumination as a statistically significant predictor of pupil diameter in the field, and that the criterion-related validity of mean pupil diameter as a measurement of mental fatigue in air traffic controllers on duty may be low.

The spread of the Covid-19 has led to a worldwide pandemic which altered many aspects ofhuman life including higher education. As a result of a worldwide pandemic the educationsystem shifted from university campuses to virtual setups. This shift had a major impact onthe faculty members and professors teaching across the globe. While there the phenomenonwas being studied from students‟ perspective, this study highlights the impact of digitalteaching on the university professors at two universities in Sweden and Pakistan.The aim of this thesis project was to conduct a comparative study which explores howuniversity professors adapted their work environment in light of COVID-19 and e-learning.The universities primarily being studied are KTH Royal Institute of Technology situated inStockholm, Sweden and National University of Science and Technology situated inIslamabad, Pakistan. The ambition was also to discern measures to cater positive health andwork environment, and a diverse knowledge pool of best practices through a qualitativeinterview based study. These findings were generated through inductive reasoning byanalyzing eleven interviews conducted in both countries. The discussion was steered by theHuman, Technology, and Organization (HTO) - Model and concepts of ResilienceEngineering. / Spridningen av Covid-19 har lett till en världsomspännande pandemi som förändrade mångaaspekter av mänskligt liv inklusive högre utbildning. Som ett resultat av envärldsomspännande pandemi skiftade utbildningssystemet från universitetscampus tillvirtuella installationer. Denna förändring hade en stor inverkan på fakultetsmedlemmar ochprofessorer som undervisade över hela världen. Medan fenomenet studerades där urstudenters perspektiv, belyser denna studie effekten av digital undervisning påuniversitetsprofessorerna vid två universitet i Sverige och Pakistan.Syftet med detta examensarbete var att genomföra en jämförande studie som utforskar huruniversitetsprofessorer anpassade sin arbetsmiljö i ljuset av covid-19 och e-lärande. Deuniversitet som främst studeras är KTH Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm ochNational University of Science and Technology i Islamabad, Pakistan. Ambitionen var ocksåatt urskilja åtgärder för att tillgodose positiv hälsa och arbetsmiljö, och en mångsidigkunskapspool av bästa praxis genom en kvalitativ intervjubaserad studie. Dessa fyndgenererades genom induktiva resonemang genom att analysera elva intervjuer gjorda i bådaländerna. Diskussionen styrdes av människo-, teknik- och organisations (MTO) - modell ochkoncept för resiliensteknik.

Bakgrund Morfologisk kunskap har visats gynna läsutvecklingen vilket lett till ökat forskningsintresse för hur morfologisk träning och medvetandegörande kan främja läsförmågan, framförallt bland elever med läs- och skrivsvårigheter. Hur morfologisk kunskap ter sig i typisk språkproduktion och huruvida morfologiska skillnader finns beroende på om produktionen utgörs av tal eller skrift är däremot mindre beforskat. En svårighet när det kommer till forskning om morfologisk produktion är att morfologiskt processande sannolikt sker under den språkliga förberedelsefasen vilken är svår att undersöka experimentellt. Ett sätt att fånga morfologiskt processande under produktion är att undersöka när personer möter svårigheter och hur de bearbetar dessa svårigheter.  Syfte Studiens syfte var att undersöka eventuella samband mellan morfologisk osäkerhet (dvs. pauser, revideringar och fel) i talat och skrivet språk samt undersöka om dessa osäkerheter avspeglas i ett morfologiskt kunskapstest. Metod Nitton högstadieelever fick genomföra en skrivuppgift, en muntlig uppgift samt ett nykonstruerat morfologiskt kunskapstest. Elevernas skrivprocess registrerades med hjälp av keystroke-logging för att analysera morfologisk osäkerhet under skrivande samt andel morfologiska fel och särskrivningar i den slutgiltiga elevtexten. Den muntliga uppgiften spelades in och analyserades med avseende på morfologisk osäkerhet under muntlig framställning. Morfologitestet, vilket bestod av sex deltester, genomfördes skriftligt och det sammanlagda resultatet för varje elev beräknades.  Resultat Ingen elev uppvisade morfologisk osäkerhet under muntlig produktion. Under skrivande noterades följande processer i morfemgränser på gruppnivå: pauser (10,21%), revideringar (1,31%), fel (0,49%) och särskrivningar (0,52%). Andel morfologiska osäkerheter under skriftlig produktion hade inget signifikant samband med resultatet på det morfologiska kunskapstestet. Post hoc-analys visade dock ett positivt samband mellan morfologiska pauser i skrivprocessen och antal poäng på ett deltest som undersöker morfologisk-syntaktisk kunskap.  Slutsatser Denna explorativa studie indikerar att morfologisk osäkerhet är ovanlig i talproduktion men att det kan förekomma i skrivprocessen, främst genom pauser i morfemgränser.  Resultatet antyder vidare att samband finns mellan pauser i morfemgränser under egen produktion och resultatet på ett test avsett att mäta morfologisk-syntaktisk kunskap. Resultatet bör dock tolkas aktsamt med hänsyn till det låga deltagarantalet och studiens explorativa angreppssätt.