Umar J & Von dewall S. Anhörigas upplevelser av att i hemmet vårda en familjemedlem som genomgått stroke. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institution för vårdvetenskap, 2021.Bakgrund: Stroke är en av den största dödsorsaken i världen samt den tredje orsaken tillfunktionsnedsättning. Sjukdomen medför konsekvenser, inte bara för patientens liv utan även för anhöriga som ofta får ta rollen som vårdgivare i hemmet. Den grundutbildade sjuksköterska ska kunna bemöta anhöriga utifrån dennes behov, ge vägledning samt erbjuda stöd. Kunskap om anhörigas upplevelser är därför betydelsefullt för den grundutbildade sjuksköterskan.Syftet: Att belysa anhörigas upplevelser av att i hemmet vårda en familjemedlem som genomgått stroke.Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på tretton kvalitativa artiklar från Cinahl och Pubmed. Artiklarna har genomgått en kvalitetsgranskning samt analyserats utifrån innehållsanalys. Resultat: Anhörigas upplevelser beskrivs som Förändrad livssituation som innefattar hur anhöriga upplever det ibland påtvingade vårdansvaret och hur anhöriga känner sig isolerade på grund av ekonomiska och sociala begränsningar. Det beskrivs också som påverkad hälsa som tar upp både psykiska och fysiska besvär som konsekvens av att vara en anhörigvårdare. Slutligen kommer att hantera situationen som innehåller olika copingstrategier anhöriga använde sig av för att kunna hantera situationen samt det stöd anhöriga kände behov av från sjukvård och resten av omgivningen.Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade att anhörigvårdare genomgår en livsförändring som påverkar alla delar av livet så som den egna hälsan, det sociala samt det ekonomiska. För att underlätta för anhöriga i rollen som vårdgivare i hemmet behöver anhöriga en variation av stöd, information och kunskap från närstående och sjukvården. Sjuksköterskan ska på ett personcentrerat tillvägagångssätt möta dessa behov för att på bästa sätt främja anhörigas och patientens hälsa.Nyckelord: Anhörig, Hemmet, Stroke, Upplevelser, Vårda / Umar J & Von dewall S. Relatives' experiences of caring for a family member at home who has suffered a stroke. A literature review. Degree project in nursing 15 credits points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Sciences, 2021.Background: Stroke is one of the leading causes of death and the third leading cause of disability in the world. The disease is a consequence, not only for the patient's life but also for relatives who often have to take on the role of caregiving at home. Registerd Nurses must be able to respond to relatives based on their needs, provide guidance and offer support. Knowledge of relatives' experiences is therefore important for the undergraduate nurse.Aim: To illuminate relatives' experiences of caring for a family member at home who has had a stroke.Method: A literature study was conducted based on thirteen qualitative articles from Cinahl and Pubmed. The articles have undergone a quality review and been analyzed based on content analysis.Result: Relatives' experiences are described as a life changing situation, which includes how relatives experience the care responsibility imposed on them and how they felt isolated due to economic and social constraints. It is also described as damaged health that addresses both mental and physical ailments as a consequence of being a caregiver. Finally, how relatives dealt with the situation that contains various coping strategies that relatives used to handle the situation as well as the support relatives felt they needed from healthcare and the rest of the environment.Conclusion: From the results of the literature review, it emerged that caregivers undergo a life change that affects all parts of life, such as their own health, the social and the financial. To make it easier for relatives in the role of caregiver at home, relatives need a variety of support, information and knowledge from other kins and healthcare. The nurse must meet these needs in a person-centered approach in order to best promote the patient's and relatives' health.Keyword: Caring, Experiences, Home, Relative, Stroke

ERCP är ett komplicerat invärtes kirurgisk ingrepp som genomförs med hjälp av endoskopi. ERCP-avdelningen vid Karolinska Universitetssjukhuset tog tidigare ofta emot patienter från ERCP-avdelningen på Visby på grund av operationens förväntade svårighet. Nu har de istället sedan en tid tillbaka givit distansguidning under pågående operationen till ERCP i Visby. Distansguidningen skapar ett virtuellt team som ger nya mänskliga, tekniska och organisatoriska utmaningar. Syftet med denna studie var tvåfaldigt: det ena att fördjupa kunskapen i hur ett MTO-perspektiv tillsammans med ett tjänstedesignsverktyg kunde appliceras på det specifika fallet, det andra var att svara på hur utvalda faktorer som är kritiska för fysiskt åtskilda teams stöddes och hämmades i den valda fallstudien. En observation- och intervjustudie med hjälp av tjänstedesignsverktyget Blueprint utfördes med involverade personer för distansguidningen med efterföljande tematiskt analys av transkriberad data. Utfallet av analys belyser tekniska svårigheter och ett lärlingssystem mellan kirurgerna utanför distansguidningens av ERCP organisatoriska kontroll som är viktig för det virtuella teamets personliga relationer, tillit och kultur. En diskussion förs ur ett mänskligt, tekniskt och organisatoriskt perspektiv. Kombinationen av MTO och tjänstedesign fungerade för denna fallstudie och kan vara en kraftfull kombination. Dock anses studiens utförande kunna optimeras för att bättre integrera de två och utnyttja tjänstedesignsverktyget Blueprint ytterligare. Lärdomar i hur detta kan göras i framtida studier beskrivs.

<p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 YH-poäng</p>

No description available.

<p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 YH-poäng</p>

Sammanfattning Bakgrund Svårigheter i någon eller några av sväljningens faser definieras som dysfagi. Flexibel videoendoskopisk undersökning av sväljning (FUS) är en instrumentell undersökningsmetod av sväljning. Vid brist på tillgång till instrumentella undersökningsmetoder används screeningtest som kan identifiera individer med risk för dysfagi. The Timed Water Swallowing Test (TWST) är ett screeningtest som används vid bedömning av sväljförmåga av flytande konsistens. The Test of Masticating and Swallowing Solids (TOMASS) bedömer tugg- och sväljförmåga vid fast konsistens. Syfte Syftet med studien var att undersöka vilka utfallsmått bland screeningtesterna TWST och TOMASS som bäst korrelerade med resultatet vid en FUS. Studien avsåg även att undersöka huruvida samtliga enskilda utfallsmått bidrar till att identifiera personer med risk för dysfagi. Metod Studien omfattade 98 deltagare i åldrarna 20-80+ år. Deltagarna intog 150 ml vatten där utfallsmåtten tid, antal sväljningar, sväljkapacitet och kliniska tecken till felsväljning observerades i screeningtestet TWST. I screeningtestet TOMASS intog deltagarna ett Göteborgs Kex Guld Marie där utfallsmåtten tid, antal tuggor, tuggcykler och antal sväljningar observerades. FUS gjordes och resultatet skattades med DOSS-värden. Spearmans rangkorrelation användes för att beräkna korrelationen mellan screeningtesternas enskilda utfallsmått och FUS utfallsmått. Resultat Resultatet visade att utfallsmåtten som korrelerade bäst med FUS utfallsmått var TWST utfallsmått sväljkapacitet och harkling. Utfallsmåttet sväljkapacitet hade en måttlig negativ korrelation och utfallsmåttet harkling hade en måttlig korrelation. TOMASS samtliga utfallsmått hade svag korrelation med FUS utfallsmått. Slutsatser Sväljkapacitet och harkling var de utfallsmått som bäst kunde förutse fynden som gjordes vid FUS. Samtliga utfallsmått för TOMASS korrelerade svagt med FUS utfallsmått. Framtida studier rekommenderas att undersöka om gränsvärden för alla TOMASS utfallsmått behövs och om de ger relevant information. Studiens resultat indikerar att alla utfallsmått, för respektive screeningtest, inte bidrar till att förutse fynden vid en FUS. Vidare forskning kring de enskilda utfallsmåtten föreslås där utfallsmåtten även ställs mot videofluoroskopi.

No description available.

Aesthetic finger prosthetics provide functional and cosmetic benefits. Good suspension of the prosthesis plays a role in the functional and aesthetic effects, and a loose fit can lead to rejection of the prosthetic.  In this thesis, we will compare two different suspension techniques (the addition of ridges and the addition of a central tunnel) and their effect on prosthetic retention along with the effect of differing socket lengths. Method: Six finger prosthetics were fabricated with different techniques and lengths. The strength of suspension was evaluated using a novel approach. Results: Shorter sockets with more aggressive volume reduction resisted a mean maximum force of 9.25N, and the longer sockets resisted a mean force up till 32.66N. The prosthetic with a central tunnel and shorter socket resisted a mean force up till 46.04N. Ridges between short and long sockets had inconsistent readings. Conclusion: Whether ridges or central tunnel influenced suspension strength was inconclusive. How volume reductions were done had a notable effect on suspension. Prosthetics with a shorter socket provided a tighter fit and had better suspension. When adequate prosthetic fit was achieved, the central tunnel had an improved effect on suspension strength.

No description available.

Air traffic controllers face serious responsibilities and demanding work tasks on duty, which can lead to them experiencing mental fatigue. Due to the adverse effects that fatigue has on air traffic controllers’ performance, it is important to be able to measure their fatigue levels while on duty in order to be able to intervene when the fatigue reaches critical levels. Pupil diameter is one possible mental fatigue measurement, but there are very few studies that have assessed its validity for measuring fatigue in air traffic controllers in the field. This study therefore aimed to assess the criterion-related validity of pupil diameter as a measure of fatigue in air traffic controllers on duty. Reaction time as measured by the psychomotor vigilance test was used as the gold standard fatigue measurement, while controlling for the effect of illumination on pupil diameter. A two-stage hierarchical multiple linear regression analysis was conducted to evaluate the prediction of pupil diameter from reaction time and illuminance. The result of this study indicates that neither RT nor illumination were significant predictors of the pupil diameter of air traffic controllers on duty. Overall, the result of this study indicates that a more complicated analysis with more data points on both illumination and pupil diameter might be necessary to be able to use illumination as a statistically significant predictor of pupil diameter in the field, and that the criterion-related validity of mean pupil diameter as a measurement of mental fatigue in air traffic controllers on duty may be low.