Bakgrund: Vaccinationer är en del av skolsköterskors förebyggande arbete. Stickrädsla är en vanlig åkomma, upp till 10 % av befolkningen i världen uppskattas ha det. Skolsköterskor möter någon gång under sin tid, stickrädda elever. God information innan vaccinationen har visat att stickrädsla minskar. Syftet: Att belysa skolsköterskors upplevelse av att vaccinera stickrädda elever. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor i två mindre städer, i mellersta Sverige. Resultatet har analyserats med innebördsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra rubriker till resultatet; Skolsköterskors förhållningssätt påverkar bemötandet av elever, En inbjudande miljö påverkar hur vaccinationen upplevs av skolsköterskor och elever, Föräldrars förhållningssätt kan hjälpa eller stjälpa skolsköterskor vid vaccination, Avledning vid vaccination underlättar arbetet för skolsköterskor. Konklusion: Skolsköterskor måsta ha en god kunskap om hur olika faktorer kan påverka den stickrädda elever. Skolsköterskor upplever ofta en tidspress vilket påverkar mötet med stickrädda elever som i sin tur påverkar skolsköterskors vaccinationer. Skolsköterskor upplever att belöning har en god effekt för att lugna elever och underlätta för skolsköterskor att utföra sitt arbete. Hur föräldern är delaktig är betydelsefullt för skolsköterskors upplevelse. Det finns tre olika förhållningssätt bland föräldrar, den tysta, den bestämda och den tveksamma som låter elever själv välja. Dessa påverkar vaccinationstillfället och upplevelsen av mötet för verksamma skolsköterskor.

Bakgrund: Personer med demens har kognitiva nedsättningar. De får svårt att sköta sin egen munhygien, detta leder till en förvärring av den kroniska sjukdomen. Bemötandet är avgörande då de behöver känna tillit personen som hjälper till med munvården. Hinder uppstår vid kunskapsbrist och motstånd. Senior alert är hjälpmedel där dålig munhälsa kan identifieras. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att främja munhälsan hos personer med demens. Metod: Litteraturöversikt med kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Två teman uppkom: Kunskap ger kompetens som innebär att kunskap om demens symtom, munhygien samt munvård är viktiga delar till en god munvård. En god kommunikation med gott samarbete personal emellan samt gentemot patienter är även detta viktiga delar. Hinder ger känsla av obehag innefattar när munvården blir svår att utföra då personal upplever organisatoriska hinder som tidsbrist och otillräcklig personal tillsättning samt hinder från patienter som verbalt och fysiskt motstånd. Konklusion: Kunskap om demens och munvård är viktigt för att kunna bibehålla en bra munhälsa där utbildning är nyckeln till kunskapen. Denna bör ges under utbildningen men även under arbetstiden. Även ges kontinuerligt då det sker personalomväxlingar och forskning går framåt.

Bakgrund: Idag strävar sjukvården efter att ha så lätt sederade patienter som möjligt på en intensivvårdsavdelning. Detta efter att forskning visat på att djup sedering av patienter ofta leder till långa vårdtider och komplikationer samt påverkar patienters psykiska hälsa på ett negativt sätt. Syfte: Syftet med studie var att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda lätt sederade patienter på en intensivvårdsavdelning. Metod: Var en kvalitativ induktiv design och genomfördes utifrån semistrukturerade intervjuer och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datan. Stuiden omfattade totalt 10 intensivvårdssjuksköterskor, alla med mer än ett års arbetserfarenhet. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelse av att vårda en lätt sederad patient tolkades utifrån följande fyra kategorier, att belysa olika faktorer som både stärker och försvagar vårdarbetet såsom inre och yttre krav, kommunikation i vårdarbetet, att lyfta fram den enskilde individen och när vårdarbet kan leda fram till stress. Konklution: I den kliniska vardagen på en intensvivårdavdelning finns det flera faktorer som kan stärka sjuksköterskans vårdrelation med patienten men det medförde också stora svårigheter hos intensivvårdssjuksktöterskorna. Att vårda lätt sederade patienter skapade möjligheter till vårdrelationer mellan patienter och sjuksköterskor genom kommunikation. Samtidigt som bristande personalresurser riskerade patientersäkerheten. / Background: Today, the healthcare strives to have IVA as easily sedated patients as possible. This is because research has shown that deep sedation of patients leads to long periods of time in hospitals and complications and adversely affect the mental health of patients. Purpose: The purpose of the study was to highlight the experiences of intensive care nurse care for cure patients in an intensive care unit. Method: Be a qualitative inductive design and conducted based on semistructured interviews and qualitative content analysis was used to analyze the data. Stuiden comprised a total of 10 intensive care nurses, all with more than one years of work experience. Results: The nurse's experience of caring for a mildly cedar patient was interpreted from the following four categories, highlighting various factors that both strengthen and weaken the healthcare work, such as internal and external requirements, communication in the care work, highlighting the individual, and when the healthcare can lead to stress. Conclusion: In the clinical life of an intensive care department, there are several factors that can strengthen the nurse's care relationship with the patient, but it also caused major difficulties in the intensive care sicknesses. Caring for easily cedar patients created opportunities for care relationships between patients and nurses through communication. At the same time as lack of human resources risked patient safety.

Bakgrund: Stressrelaterad ohälsa är idag vanligt förekommande och orsakar personligt lidande. Stress handlar om obalans mellan belastning och återhämtning. Långvarig stress kan resultera i en livssituation som ger både psykisk och fysisk ohälsa. För den som arbetar inom människovårdande yrken är det därför viktigt att kunna känna igen stress och dess symtom Syfte: Att belysa hur människor med stress upplever vistelse i naturen. Metod: Vald metod är en litteraturöversikt där kvalitativa och kvantitativa artiklar studerats. Resultat: Naturvistelse bidrar till psykologisk återhämtning vid stress. Stressade människor upplever att de har lättare att få ihop vardagen tack vare den återhämtning de får i naturen. Förmågan att reflektera kring sitt livssammanhang ökar och kraft och ambition att ta sig an framtiden infinner sig genom naturvistelse. Även fysisk återhämtning upplevs genom vistelse i naturen. Att erfara naturen via syn, känsel, smak och lukt upplevs ha en lugnande och avslappnande inverkan. Generellt bidrar vistelse i naturen till att människor känner sig förankrade i tillvaron och upplever känslor som glädje och tacksamhet. Konklusion: Resultatet visar att människor som lider av stress upplever återhämtning genom vistelse i natur / Background: Stress related ill health is today a common condition that causes personal suffering. Stress is about imbalance between load and recovery. Long-term stress can result in a life situation that gives both mental and physical ill health. For those who work in human-care professions, it is therefore important to be able to recognize stress and its symptoms Aim: To illustrate how people with stress experience visits in nature. Method: The chosen method is a literature review where qualitative and quantitative articles have been studied. Results: Visiting nature contributes to psychological recovery from stress. Stressed people find it easier to get their everyday life together thanks to the recovery they experience through visiting nature. The ability to reflect on ones lifesituation increases through visiting nature and also the power and ambition to take on the future. Also physical recovery is experienced through visiting nature. Experiencing nature through senses as sight, feeling, taste and smell is experienced to have a calming and relaxing impact. Generally, visiting nature contributes to feeling anchored in existence and experiencing feelings like joy and gratitude. Conclusion: The result shows that people suffering from stress experiences recovery through visits in the nature.

In a ongoing research project, OMIC (Oral Microbiota in children), a sub study was made toevaluate the use of fluoride, knowledge and attitude among parents of the 200 participatingchildren.The children have been followed since birth and their parents answered questionnaires at 3,18 months and 3 years in the main study. At the 5-year inspection in the main study theparents were asked to fill in another questionnaire for the fluoride sub study.In this study the parents were asked to answer questions about their own and their children’suse of fluoride products and their view of the risk with using these products. Questions abouttoothpaste and tooth brushing were also included.All parents used fluoridated toothpaste and a third also used complementary products. In thisgroup of children there was no difference in caries experience between the ones using nonfluorideagainst fluoride toothpaste. Children who brushed their teeth themselves had morecaries than children who got help from a grown-up.In conclusion the results from our material do not support our hypothesis which is that thelack of information regarding efficacy and safety of fluoride toothpaste over the years and theimpact from social media has resulted in lower use of fluoride toothpaste to children becauseof the impact from the parents.The survey need to be done in a more heterogeneous population for clearer results. It isimportant to remember that parental support is a huge factor to improve oral health inchildren.

distriktssköterskorna och sjuksköterskorna en känsla av ensamarbete. En bristfällig dokumentation utan en vårdplan att följa resulterade till ett ostrukturerat arbetssätt. Slutsats. I studien framkom att distriktssköterskor och sjuksköterskor hade en önskan om att mer kontinuitet i arbetet, mer kunskap och mer engagemang från läkarna skulle finnas. Det framkom även att det fanns stora utmaningar i arbetet. En av de större utmaningarna var att få patienten delaktig i behandlingen. På de hälsocentraler där det fanns en såransvarig distriktssköterska eller sjuksköterska upplevdes arbetet mer strukturerat. Mot bakgrund av detta examinationsarbetet kan det sammanfattas att adekvat behandling av ben- och fotsår krävde specifik kunskap, kontinuerlig och strukturerat arbetssätt ledd av speciellt ansvarig distriktssköterska eller sjuksköterska. Syfte. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med patienter med ben- och fotsår i primärvården i Region Gävleborg. Metod. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats och genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Tio distriktssköterskor och två sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades med manifest och latent analys. Den teoretiska referensram som användes var PARIHS-modellen. Resultat. Ett underliggande tema framkom i studien: Att vara i ett svårmanövrerat men ändå glädjande och stimulerande sammanhang. I de sex beskrivande kategorierna framkom att distriktssköterskorna och sjuksköterskorna genom sina erfarenheter upplevde att arbetet med denna patientgrupp i primärvården underlättades med kontinuitet, kunskap och patientens delaktighet för en god sårbehandling. Vidare framkom även att en god samverkan mellan olika professioner kring patienten var av stor vikt. Vid bristande samverkan upplevde di

Syftet med arbetet var att uppdatera evidensläget avseende sambandet mellan vitamin D och atopiskt eksem. Hypotesen som prövas är ”Hög vitamin D-nivå i blodserum är negativt korrelerad med utveckling av atopiskt eksem”. Uppsatsen utgår från en metaanalys med samma frågeställning som publicerades 2016 av Kim et al. I denna metaanalys kunde en korrelation påvisas. Sedan Kim et alpublicerades har flera studier som behandlar korrelationen mellan vitamin D och atopiskt eksem publicerats. Detta arbete är en litteraturstudie innehållande sju vetenskapliga artiklar som behandlar just ämnet atopiskt eksem och vitamin D. Artiklarna som används är publicerade efter maj 2015, detta för att enbart inkludera nya artiklar. Resultatet visar att två av sju artiklar stödjer arbetets hypotes att det finns en korrelation mellan vitamin D och atopiskt eksem. Slutsatsen är att arbetets hypotes inte kan styrkas genom denna litteraturstudie: det verkar inte finnas en korrelation mellan vitamin D och atopiskt eksem. Resultatet är därmed inte detsamma som i Kim et alsom publicerades 2016 med samma frågeställning. / The aim of this study was to determined the relationship between atopic eczema and vitamin D. The hypothesis that were tested are:” A higher level of vitamin D in blood serum is negatively correlated with atopic eczema”. The studyis a literature review: seven scientific articles on the subject vitamin D and atopic eczema are used in this essay. The work is based on a 2016 meta-analysis by Kim et althat addressed the same issue. The results show that two out of seven articles indicate a negative association between vitamin D and atopic eczema. In the other five studies no significant result is evident.  The conclusion is that there appears to be no direct link between vitamin D levels and atopic eczema. This is an opposite outcome to the Kim et almeta-analysis.

No description available.

No description available.

<p>Magisteruppsats i musikpedagogik / inriktning musikterapi (80 poäng)</p>