No description available.

Sammanfattning   Bakgrund: Det har skett en kraftig ökning av användandet av centralstimulerande läkemedel som medicinering vid Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD, uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning). Funktionsnedsättningen kan ge symtom som uppmärksamhetssvårigheter, överaktivitet, impulsivitet samt avsaknad av impulskontroll. Dessa symtom kan bidra till betydande svårigheter i vardagen. Syfte: Syftet var att beskriva hur vuxna med ADHD upplever sitt dagliga liv. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på nio vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Alla deltagare beskrev upplevda symtom som hyperaktivitet, impulsivitet, ouppmärksamhet, glömska och känslan av att vara oorganiserad. Symtomen påverkade deltagaren negativt inom flera områden i deras liv, som till exempel svårigheten av att påbörja och slutföra något men även att upprätthålla en relation. Flertalet av deltagare valde att medicinera för att få hjälp med symtomen men behövde också använda sig av strategier som hjälp i vardagen. Några deltagare beskrev ett behov av att självmedicinera med alkohol och narkotika. Slutsats: För en person med ADHD är upplevelsen av sin funktionsnedsättning individuellt och behöver bemötas utifrån detta, det vill säga bemöta personen på den nivå där denne befinner sig. Ett individanpassat bemötande för att öka delaktigheten. När samhället och framför allt sjukvården inte lever upp till detta påverkas personen negativt. Samhället behöver mer kunskap och information, för att alla personer oavsett om man har ADHD eller inte, är det viktigt att känna sig delaktig i samhället. Detta skulle leda till mindre lidande och en större förståelse för hur personer med ADHD fungerar och en god omvårdnad samt de skulle känna sig mera delaktiga i sin vård. / Abstract:   Background: There has been a significant increase in the use of stimulants medication in used for Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). The impairment could cause symptoms such as attention deficit, overactivity, impulsivity and lack of impulse control. These symptoms could contribute to significant difficulties in everyday life. Aim: The purpose was to describe how adults with ADHD experience their daily lives. Method: A descriptive literature study based on nine scientific articles. Main results: All participants described perceived symptoms as hyperactivity, impulsivity, inattention, oblivion, and the feeling of being disorganized. The symptoms affected the participant negatively in several areas of their life, such as the difficulty of starting and completing something but also maintaining a relationship. Most of the participants chose to medicate to get help with the symptoms but also needed to use strategies to help in everyday life. Some participants also described a need to self-medicate with alcohol and drugs. Conclusion: For people with ADHD, the experience of their disability is individual and needs to be addressed properly, that is, to meet them at their own level. When the healthcare system does not live up to this, the person is negatively affected. Society needs more knowledge and information so that all people, whether you have ADHD or not, can feel involved in the community. A higher knowledge would lead to less suffering, a greater understanding of how people with ADHD acts, improved nursing care and feeling of better involvement in their own care.

Bakgrund: Datorspel kan ge en ökad dagtrötthet och försämrad sömnkvalitet hos individer som spelar mer än 2h/dag. Fysisk aktivitet har en akut positiv inverkan på många delar i sömnen såsom sömnkvalitet och dagtrötthet. Syftet med studien var att kartlägga den fysiska aktivitetsnivån och sömnsvårigheter hos datorspelande vuxna, samt undersöka ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och sömnsvårigheter.  Metod: Författarna genomförde en icke experimentell kvantitativ tvärsnittsstudie med vuxna individer som spelade datorspel minst 2h/dag. 116 svar inkluderades till frågeställning 1 (internt bortfall till frågeställning 2 & 3 n = 20). En webbenkät publicerades i tre svenska Facebook-grupper inriktade mot datorspel för att kartlägga deltagarnas sömn samt fysisk aktivitet. Sömnen mättes med Insomnia Severity Index (ISI) och den fysiska aktiviteten mättes med International Activity Questionnaire Short Form (IPAQ-SF). Resultat: 70% av studiens respondenter hade “Inga kliniska sömnsvårigheter” enligt ISI och 59% bedömdes ha en hög aktivitetsgrad enligt IPAQ-SF. Det förekom inget signifikant samband mellan respondenternas sömnbesvär och fysiska aktivitet.  Diskussion: Förekomsten av sömnbesvär och antal deltagare som uppfyllde kriterierna för insomni var jämförbar med den svenska populationen. Vidare var respondenternas aktivitetsgrad högre än vad som tidigare setts i den svenska befolkningen. För att kunna se ett tydligare samband mellan dessa faktorer är bedömningen att det skulle krävas ett större urval med respondenter. / Background: Computer games can negatively impact sleep in individuals who play more than 2 hours/day. Physical activity can improve many parts of sleep such as sleep quality and less daytime fatigue. The purpose of the study was to map the level of physical activity and sleep difficulties in computer-gaming adults, and to investigate whether there is a correlation between physical activity and sleep difficulties. Method: The authors conducted a non-experimental quantitative cross-sectional study with computer-gaming adults who played at least 2 hours/day. 116 answers were included to question 1 (internal dropout to question 2 & 3 n = 20). A web-survey was published in three Swedish computer game-oriented Facebook groups to map the participants' sleep and physical activity. Sleep was measured with the Insomnia Severity Index (ISI) and physical activity was measured with the International Activity Questionnaire Short Form (IPAQ-SF) Results: 70% of the study respondents had “No clinical sleep difficulties” according to ISI and 59% were classified to have a high activity level according to IPAQ-SF. There was no significant association between the respondents' sleep difficulties and physical activity. Discussion: The occurrence of sleep difficulties and the number of participants who met the criteria for insomnia was comparable to the Swedish population. Furthermore, the respondents' degree of physical activity was higher than previously seen in the Swedish population. In order to be able to see a clearer connection between these factors, the assessment is that a larger selection of respondents would be required.

Bakgrund: År 2019 drabbades 8404 människor av plötsligt hjärtstopp i Sverige, både på och utanför sjukhus. Den normala hjärtrytmen behöver återställas inom bara några minuter för att kunna rädda den drabbade och för att undvika hjärnskador hos överlevaren. Tack vare insatser i form av hjärt -lungräddning och defibrillering räddades 1532 av dem till livet. Kunskapen om överlevarnas hälsa och uppföljningen efter hjärtstopp har dock stora brister. Syfte: Syftet är att belysa personers upplevelser av hälsa efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes, vars resultat grundar sig i tio kvalitativa artiklar från vetenskapliga tidskrifter. Resultat: Resultatet presenteras utifrån de tre identifierade kategorierna upplevelser om en förändrad kropp, upplevelser av existentiella tankar och upplevelser av ett behov av stöd.   Slutsats: Resultatet av denna studie visade att många överlevare upplevde en förändrad kropp. Hälsoproblem som ångest, nedstämdhet samt förändrade fysiska och kognitiva funktioner var vanligt förekommande. Många sökte svar på frågor om hjärtstoppet för att kunna skapa mening och sammanhang i det fortsatta livet. För att göra det möjligt krävdes i många fall stöd från vården, familj och vänner. Efter hjärtstoppet fick många av de överlevande ett nytt perspektiv och var tacksamma över livet.

No description available.

Rätt Använd Kompetens (RAK) innebär att vårdnära service tar hand om en del icke patientnära arbetsuppgifter som vårdpersonalen tidigare utfört. RAK infördes i december 2020 på tre medicinska vårdenheter på Höglandssjukhuset i Eksjö. Målen var att skapa mer tid för patientnära arbete, förbättra arbetsmiljön för vårdpersonalen och att hålla fler vårdplatser öppna. Syftet med vår undersökning är att beskriva vilken betydelse genomförandet av RAK har haft för undersköterskor och sjuksköterskor på de tre medicinska vårdenheterna, och om det upplevs påverka deras arbetsmiljö. För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes en webbenkät, som mejlades till undersköterskor och sjuksköterskor på de tre vårdenheterna. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor. Frågorna handlade om vårdpersonalens upplevelser av vårdnära service-tjänsters påverkan på arbetsuppgifter och arbetsmiljö.    Resultatet visar att de allra flesta respondenter upplever införandet av RAK som positivt eller mycket positivt, även om de gav exempel på arbetsuppgifter som ibland fungerar mindre bra.   Många respondenter vill att vårdnära service fortsätter sköta alla de uppgifter som utförs av dem idag. De ger också förslag på utökning eller förbättring av en del arbetsuppgifter. Positiv påverkan på arbetsmiljön är till exempel mer tid för patientnära arbete och mindre stress. Ibland verkar servicepersonalen ha brist på tid och någon vårdpersonal upplever att den övergripande patientkollen har minskat. Slutsatsen blir att införandet av RAK har haft en övervägande positiv inverkan på arbetsmiljön. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning:20 Yh-poäng.</p>

Introduktion: Metodikum är Region Jönköpings läns (RJL) kliniska träningscenter för scenarioträning. Vårt examensarbete bygger på det uppdrag vi fick från Metodikum som är att undersöka verksamhetschefers och vårdenhetschefers uppfattning om Metodikum. Under fem veckors tid befann vi oss på Metodikum för att observera verksamheten och samla in underlag till examensarbetet.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilken uppfattning verksam-hetschefer och vårdenhetschefer i RJL har om Metodikums funktion, samt behovet av praktisk träning idag och i framtiden.   Metod: En kvalitativ metod i form av semi strukturerade intervjuer och en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med fasta frågor används i studien. Målgruppen för den kvalitativa studien, som även är studiens primära målgrupp, är verksamhetschefer i RJL och målgruppen för den kvantitativa studien är vårdenhetschefer i RJL.   Resultat: Studiens resultat visar att både verksamhetschefer och vårdenhetschefer har en god uppfattning om den funktion Metodikum har och att verksamheten bidrar till en mer säker vård. Behovet av träning är stort och kommer att bli större i framtiden. Det framkommer från primärvårdens verksamhetschefer att de vill nyttja Metodikum mer, men att det råder viss okunskap om vad Metodikum kan erbjuda.   Slutsats: Majoriteten av verksamhetscheferna och vårdenhetscheferna är nöjda med Metodikum och de tycker att det är förmånligt att sjukvårdspersonal i RJL har tillgång till centret, men det framkommer att enheterna tidvis har svårt att frisätta personal till träning eftersom de behövs på de egna klinikerna. Det råder en brist i kommunikation inom enheterna och mellan cheferna och Metodikum. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

No description available.

No description available.

Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka cigarettröknings påverkan på torra ögon och ögats främre delar. Har cigarettrökning en negativ inverkan på parametrarna för torra ögon? Litteraturstudien genomfördes utifrån sökningar via Web of Science och Pubmed på tidigare kliniska studier och vetenskapliga publikationer. Sökningarna utfördes mellan 2021-03-18 och 2021-03-26. För att specificera sökresultaten skulle artiklarna finnas i fulltext och vara publicerade från år 2016-2021. Sökorden som tillämpades var ”dry eye and smoking” och ”dry eye + smoking”. Studier med färre än 50 deltagare och litteraturstudier/reviews exkluderades. De fem mest relevanta artiklarna utifrån sökresultaten valdes ut för att ingå i studien. Totalt deltog 2692 personer i studierna. Mängden cigarettrökning varierade mellan studierna. Frågeformulären som utfördes var Ocular Surface Disease Index (OSDI) och Mcmonnies Dry Eye Questionnaire (MDEQ), dessa visade en statistisk signifikant skillnad på symptompoäng mellan rökare och icke-rökare i två av fem studier. Det sågs en statistisk signifikant skillnad i Tear Break Up Time (TBUT) mellan testgrupperna i tre av fem studier. Studien visar att cigarettrökning påverkar torra ögon, torra ögonsymptom, ögats främre delar och meibomska körtlarna negativt. Dock ses stora variationer i vad som påverkas inom olika grupper, vilket gör det svårt att fastställa exakt vilken påverkan cigarettrökning har på torra ögon. Fler studier med fler deltagare, ett bestämt antal cigaretter per dag under en bestämd period samt tydliga riktlinjer för utvärdering av DED behövs för att fastställa cigarettröknings påverkan på torra ögon.