Bakgrund: Missbruk av alkohol och droger är ett globalt problem. Droganvändandet påverkar många människor och sätter stora krav på samhället. Missbruket är ett hot mot hälsan och därför möter sjukvården dessa människor i stor utsträckning. Forskning visar att det finns en negativ syn på personer med ett missbruk inom vården. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens attityder till alkohol- och drogmissbrukare. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod granskades. Data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras under två huvudkategorier: Kunskap påverkar bemötandet samt att åsikter och attityder påverkar vårdrelationen. Det framkom att många sjuksköterskor saknar tillräckligt med utbildning inom missbruksvård. Detta kan leda till att bemötandet blir negativt påverkat. Resultatet visade också att det förekommer negativa attityder riktade mot patienter med missbruksproblem inom vården. Slutsats: Vårdpersonal upplever sig sakna kunskap för att vårda alkohol- och drogmissbrukare vilket kan vara en orsak till negativa attityder och en bristande vårdrelation.

I barnmorskans kunskapsområde ingår att vårda kvinnor före, under och efter förlossning samt att ge stöd i föräldraskapet. Oftast sker vården efter ett barns födelse på BB. Enligt WHO ska vården innefatta hela familjen. Tidigare forskning visar att kvinnor som får barn i en samkönad relation önskar att båda kvinnorna blir bekräftade som likvärdiga föräldrar av vårdpersonal, samt att ett öppet, intresserat och kompetent förhållningssätt som utgår ifrån den enskilda familjens behov är betydelsefullt. Det finns begränsat med forskning som enbart handlar om den icke-bärande kvinnan i samband med barnafödande. I den forskning som finns framkommer dock att det finns en bristande kunskap hos barnmorskor för den icke-bärande kvinnans roll, och att kvinnorna ibland bemöts utifrån ett heteronormativt synsätt genom att ses som pappan i relationen. Syftet med studien är att beskriva hur vården på BB upplevs vid första barnets födelse av den icke-bärande kvinnan i en samkönad relation. Kvalitativ metod med en induktiv ansats har använts där datainsamlingen gjorts genom intervjuer med 14 kvinnor. Datan har analyserats med kvalitativ innehållsanalys och resulterat i temat Att bli stärkt eller begränsad i föräldrarollen. Under temat har de två kategorierna Vikten av att bli inkluderad i vården och Att möta vården utifrån att inte tillhöra heteronormen samt sju underkategorier presenterats. Studiens resultat påvisar vikten av att den icke- bärande kvinnan inkluderas i vården. För att den icke-bärande kvinnan ska uppleva en god vård krävs kunskaper om barnafödande i samkönade relationer samt ett öppet förhållningssätt för olika familjekonstellationer hos vårdpersonalen. Barnmorskan på BB har möjlighet att stärka den icke-bärande kvinnan i sin föräldraroll, samtidigt som negativa upplevelser i vården kan resultera i att kvinnan upplever sig begränsad i sin föräldraroll.

No description available.

Bakgrund: Cirka 20 % av Sveriges kvinnor uppger att de någon gång i livet blivit utsatta för våld i nära relationer. Misshandel kan uttrycka sig både fysiskt och psykiskt, vilket skapar ett lidande hos kvinnan vars självbild blir förvriden. Hälso- och sjukvården kan komma i kontakt med dessa kvinnor och kan ha en betydande roll för deras upplevelser av stöd och hjälp. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva i en våldsutsatt relation. Metod: En induktiv ansats valdes där datamaterialet bestående av självbiografier analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tre kategorier så som; börjar skönja partners våldsamma egenskaper trots ett kärleksfullt förhållande, känslomässigt kaos och vägen ur våldet och den efterföljande processen med nio underkategorier. Slutsats: Genom kvinnors erfarenheter av att leva i våldsutsatta relationer kan sjuksköterskan få fördjupad kunskap kring ämnet som kan bidra till att skapa tillit och tro för dessa kvinnor i mötet med vården. / Background: About 20% of Sweden's women say that they have ever been exposed toviolence in close relationships. Maltreatment and violence can be expressed bothphysically and mentally which creates suffering in their self-image whose can be distorted.Women´s experiences can be helpful and play an important role for healthcare professionalin order to support and help the women. Aim: The purpose was to describe women'sexperiences of living in a violent relationship. Method: An inductive approach was chosenwhere the data consisting of autobiographies were analyzed using qualitative contentanalysis.Findings: The analysis revealed three categories; begins to recognize partners´ violentqualities despite a loving relationship, emotional chaos and the way out of violence andsubsequent process. These three categories created nine subcategories. Conclusion:Through women´s experiences of living in violent relationships, the nurse can gain indepthknowledge of the subject that can help to build trust and faith in these women in thecare of the careers.

Bakgrund: Hörselnedsättningar är mycket vanligt idag, framför allt bland äldre och många använder hörapparater. Hörselnedsättningar bland äldre tas på mindre allvar än i andra åldersgrupper, trots att kommunikation är mycket viktigt även inom denna grupp. Ofta läggs ansvaret för äldres hörapparater på omsorgspersonal. Tidigare undersökningar har visat att omsorgspersonal ofta saknar tillräckligt kunnande för att kunna hjälpa de äldre med hörselnedsättning med hörselrelaterade angelägenheter. Syfte: Syftet med detta arbete var att utforma ett informationsmaterial i två delar, en skriftlig informationsbroschyr och en inspelad informationsvideo, som behandlar hörsel, hörselnedsättningar, kommunikation och hörhjälpmedel. Målgruppen var personal inom äldreomsorg samt närstående till äldre med hörselnedsättning. Metod: Utifrån tidigare forskning, principer för informationsgrafik, modeller för patientundervisning och muntliga framställningar har en informationsbroschyr och en informationsvideo om hörsel och hörselrelaterade angelägenheter utformats. Resultat: En informationsbroschyr och en informationsvideo har utformats i detta arbete. Slutsatser: Att utforma informationsmaterial har varit ett krävande arbete då det fodrar kunskaper inom många områden. Då mycket layout ingick i arbetet hade det varit bra med mer samarbete med layoutlunniga personer, vilket troligtvis hade kunnat resultera i bättre informationsmaterial. En svårighet med arbetet har varit att veta att innehållet är relevant för målgruppen. Något som inte har värderas här.

Abstrakt   Bakgrund: Autism är en neurologisk dysfunktion som ingår i gruppen autismspektrum disorder (ASD). Dysfunktion ger en skörhet som ofta leder till ohälsa. Som sjuksköterskor kan vi möta dessa patienter inom alla vårdområden och då skulle autismspecifik kompetens behövas.   Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva behovet av autismspecifik kompetens i mötet mellan sjuksköterska och person med ASD vid deras kontakt med sjukvården.   Metod: En kvalitativ litteraturstudie i form av en artikelöversikt av sex originalartiklar. Relevanta databaser för vårdvetenskap har använts och en kvalitativ innehållsanalys är gjord enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2012).   Resultat: Resultatet visar att det finns ett behov av autismkompetens i mötet mellan sjuksköterskan och en person med ASD. Sjuksköterskan kan möta både vuxna och barn med en diagnos under spektrumet ASD oberoende vart hon arbetar. Autismspecifik kompetens hos sjuksköterskor ger ett bättre möte mötet och trygghet för patient med ASD.   Slutsats: Sjuksköterskan som är involverad i omvårdanden av personer med ASD behöver en autismspecifik kompetens. Både den teoretiska och den erfarenhetsmässiga kompetensen är viktig för att mötet med person med ASD ska bli så optimalt som möjligt för personen med ASD men också viktig för sjuksköterskans möjligheter till omvårdnad och tillfredställelse i sitt jobb.

Rehabkoordinatorn är en resurs i det försäkringsmedicinska arbetet i vården. Rehabkoordinering kan ske på olika nivåer (nivå 1-8). Den högsta bedöms ge bäst effekt på patientens sjukskrivning/rehabilitering. För att nå högsta nivån behövs tydliga rutiner, stöd från chef och tid för uppdraget. Syftet med förbättringsarbetet var att genom att utveckla ett metodstöd för rehabkoordinering skulle fler vårdenheter erbjuda patienter stöd enligt nivå 7-8. På sikt var förhoppningen att minska sjukskrivningarna. Studiens syfte var att beskriva hur metodstödet påverkar rehabkoordinatorns professionella utveckling. Med hjälp av förbättringsverktyg utvecklades ett webbaserat metodstöd som utvärderades med hjälp av enkäter. För att fånga rehabkoordinatorernas erfarenheter genomfördes en kvalitativ studie med hjälp av fokusgruppsmetod. Nivå 7-8 uppnåddes av 81 procent av vårdenheterna med rehabkoordinator. Ingen påverkan på sjukskrivningar upptäcktes. Rehabkoordinatorn upplevdes stödja patienter och det interna arbetet med sjukskrivningar på vårdenheten samt beskrevs fungera som samarbetspartners till externa aktörer (Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen och arbetsgivare). Metodstödet upplevdes skapa tydlighet för uppdraget och fungerade som ett stöd i det dagliga arbetet. Metodstödet är implementerat och används. Den del av metodstödet som handlar om det patientnära arbetet behöver fortsatt utvecklas och förbättras för att säkerställa att rehabkoordinatorerna arbetar med rätt patienter i rätt tid.

Bakgrund Personer med psykisk sjukdom har i högre utsträckning somatisk ohälsa och en överdödlighet som är två till tre gånger högre än hos övrig befolkning [3]. Individer med diagnosen schizofreni kan ha en förkortad livslängd upp till 25 år[5]. Syfte Övergripande syfte, förbättringsarbete: Förbättrad hälsa hos personer med psykossjukdom. Specifikt syfte, förbättringsarbete: Främja hälsosamma levnadsvanor hos personer med psykossjukdom genom att utveckla arbetssätt som bidrar till förändrade levnadsvanor Syfte för studien av förbättringsarbete: Identifiera förhållanden i ett samverkansprojekts utformning som kan påverka spridning och varaktighet. Metod Förbättringsarbetet har genomförts som ett samverkansprojekt och utgår förbättringsrampen och projektmodellen. Studien är genomförd som en fallstudie inkluderande två fokusgruppsintervjuer med semistrukturerad intervju samt dokumentanalys. Analyserat med kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats från teori om spridning och varaktighet. Resultat Arbetssätt har utvecklats och testats inom kommun och sjukhus för att främja goda levnadsvanor. Utvärdering av sex patienters förändrade levnadsvanor visade på blandade resultat och tydliggjorde vikten av upprättande av plan och uppföljning. Slutsats Resultaten visade på betydelsen av att genomföra samverkansprojekt med de grundläggande förutsättningarna personcentrering, mål och tidsram, gemensamt förhållningssätt samt förståelse. Dessa förutsättningar i kombination med upplägg av förbättringsarbete enligt förbättringsrampen och projektplanering kan ge ökade förutsättningar till spridning och varaktighet. / Background People with mental illness have a greater extent of somatic illness and the mortality rate is two to three time higher than in general population. Life expectancy is 25 years shorter among people with mental illness than in the general population. Purpose Global aim: To improve health among people with psychosis. Specific aim: Health promotion among people with psychosis by developing routines for that work. Purpose of the study: Identify conditions in a cooperation project that can affect spread and sustainability. Method The improvement ramp and structure of a project has been the starting point of this improvement work. The study is a case study including two focus groups and content analysis is made from this and from documentation. Qualitative content analysis with deductive approach was done from a theory of spread and sustainability. Results Routines for health promotion has been developed and tested in community social services and in hospital. Evaluation among six patients showed mixed results and underlined the importance of establishing a plan and follow-up. Conclusion The study indicates the importance of doing a cooperation project with focus on person centeredness, aim and timeframe, common approach and understanding. Combining this with improvement knowledge might increase opportunities for spread and sustainability.

Bakgrund: Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse, som finns kvar efter den tid det tar för en skada att läka, vanligen 3-6 månader. Den är kroppens varningssignal, men vid förlorad funktion övergår den till ett lidande, vilket sjuksköterskor försöker motarbeta. Cirka 40 procent av Sveriges befolkning lever med långvarig smärta, och den utgör alltid en utmaning för att god hälsa och välbefinnande ska kunna uppnås. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med långvarig smärta. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes på åtta kvalitativa studier inom vårdvetenskap som svarade mot syftet. Studierna var etiskt godkända, vetenskapliga och högkvalitativa. Beskrivande analys enligt Evans (2002) utfördes och resulterade i tre teman med tillhörande subteman. Resultat: Att leva med långvarig smärta upplevdes som ett lidande, genom sjukdoms- vård- och/eller livslidande. Det upplevdes utmanande, då smärtan medförde begränsningar för individerna och belastningar för medmänniskor. Det upplevdes även anpassningskrävande, genom förändring eller acceptans. Slutsatser: För att förstå upplevelsen ska långvarig smärta betraktas utifrån individens livsvärld. Smärta är inte alltid identiskt med lidande. Sjuksköteskor kan påverka upplevelsen genom att tro på patienten, och jobba med istället för emot förändring. Genom acceptans och att se människan som en helhet, kan god hälsa och välbefinnande uppnås trots närvaro av smärta.

Background: This thesis aims to investigate if the use of mobile health (mHealth) applications have positive effects on health.   Objectives: This research are to provide an insight of how people are using mHealth applications but also provide an insight of the target group. Additionally, the thesis will provide an analysis of the proposed Structural Equation Model (SEM) to understand the influencing factors (constructs) for health improvement.    Method: In this research a Structural Equation Model (SEM) approach was used in which a questionnaire with closed ended questions related to each construct were provided to collect the data. The data were analyzed by the computer program IBM SPSS 25 and the SEM was made by the IBM SPSS AMOS 25.   Results: The proposed theoretical SEM model showed validity and the proposed hypotheses 1 and 2 were significant for this model. The corresponding contributed construct to improve health, were “Healthcare Service” and “mHealth App Behavior”. “New Technology” did not contribute to improvement of health directly, but it correlated strongly to “Healthcare Service” but also to “mHealth App Behavior”.   Conclusions: The target group was defined as a group of early adopters who used mobile health applications and more specifically, they used fitness apps to enhance health. People in the target group were high educated and had occupations which corresponded well with their education. Additionally, this group used their knowledge by reading and understanding health information when they needed healthcare service to improve health.  Keywords: Adoption, Health, mHealth, New Technology