Stress är en riskfaktor och en fråga som blivit alltmer aktuell för barnhälsovården då forskningen ser att vuxna och barn kan påverkas negativt till ohälsa. Vanligt förekommande frågor på BVC är de som handlar om föräldrars stress och barns sömnproblem och det är därför angeläget att fördjupa sig i dessa frågor. I den här uppsatsen undersöks eventuella samband mellan föräldrastress och barns sömnproblem med hjälp av en tvärsnittstudie där föräldrar besvarade enkätfrågor. Resultatet visade ett samband mellan föräldrastress orsakat av problem i parrelation och barns sömnsvårighet. Däremot fanns inget belägg i det totala resultatet för något samband mellan barns sömnsvårigheter och stress i föräldraskap. Även om resultatet i denna studie inte kunde påvisa starka samband är frågan inte mindre intressant eftersom det finns annan forskning som tyder på att stress i familjen orsakar hälsoproblem hos både barn och vuxna. BVC har ett stort ansvar för att främja hälsa hos barn och stödja föräldrarna och behöver tydliga arbetsredskap för att kunna utföra uppdraget effektivt. / Program: Fristående kurs

Bakgrund: Åtgärder för att förbättra sömn är en central del i sjuksköterskans omvårdnad då sömn utgör en grundläggande faktor i människans välbefinnande och även i återhämtning. Flertalet sjukdomar har inverkan på människans sömn. När kroppen inte får den sömn som krävs kan detta ge konsekvenser som kardiovaskulära sjukdomar, diabetes typ två, nedsatt beslutsfattningsförmåga, koncentrationsförmåga och det kan dessutom ge upphov till humörsvängningar. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad vid sömnproblematik hos vuxna patienter som vårdas på sjukhus. Metod: Allmän litteraturstudie med strukturerad sökmetod. Tio resultatartiklar valdes ut. Resultat: Analysen av resultatet genererade fyra kategorier: sjuksköterskans kunskap om patienters sömn; nattlig ljud- och ljusexponering som påverkar sömnen; ängslan, oro och smärta som påverkar sömnen samt organisatoriska faktorer som påverkar sömnen. Konklusion: Framförallt visade det sig att det krävs en omdirigering av vårdmiljön berörande ljudnivåer, ljusexponering samt störande omvårdnadsinsatser under nattetid. Vårdverksamheten behöver dessutom omstruktureras för att ge sjuksköterskan förutsättningar för att stödja patienters sömnhälsa. Sjuksköterskor upplever även att de ibland har otillräcklig kunskap för att vårda patienter med sömnproblem. / Backgroud: Sleep is an essential component of the nurse’s tending. It is also a fundamental factor in the human well-being and recovery. Numerous of diseases affect human sleep. When the body does not get the sleep that is required, it can result in consequenses such as menial ability to concentrate, impaired decision-making ability and it can also result in rised mood swings. In addition, it can contribute to cardiovascular disease and type two diabetes. Aim: The aim was to illustrate the nurse ́s nursing in the event of sleep problems in adult patients who are cared for in hospital. Method: General literature study with structured search method. Ten result articles were selected. Results: The result developed in four categories: the nurse’s knowledge about patients’ sleep; nightly sound and light exposure which affects the patient's sleep; anxiety, worry and pain which affects the patient's sleep and organizational factors which affects the patient's sleep. Conclusion: Above all, it turns out that a redirection of the care environment regarding noise levels, light exposure and disruptive nursing interventions at night is required. It also needs to be restructured within the business to give the nurse more suitable conditions and, in general, time to support patients’ sleep health. It was also stated that in some scenarios the nurse felt that some of the competence and knowledge for patients with sleep problems was lacking.

Bakgrund: Datorspel kan ge en ökad dagtrötthet och försämrad sömnkvalitet hos individer som spelar mer än 2h/dag. Fysisk aktivitet har en akut positiv inverkan på många delar i sömnen såsom sömnkvalitet och dagtrötthet. Syftet med studien var att kartlägga den fysiska aktivitetsnivån och sömnsvårigheter hos datorspelande vuxna, samt undersöka ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och sömnsvårigheter.  Metod: Författarna genomförde en icke experimentell kvantitativ tvärsnittsstudie med vuxna individer som spelade datorspel minst 2h/dag. 116 svar inkluderades till frågeställning 1 (internt bortfall till frågeställning 2 & 3 n = 20). En webbenkät publicerades i tre svenska Facebook-grupper inriktade mot datorspel för att kartlägga deltagarnas sömn samt fysisk aktivitet. Sömnen mättes med Insomnia Severity Index (ISI) och den fysiska aktiviteten mättes med International Activity Questionnaire Short Form (IPAQ-SF). Resultat: 70% av studiens respondenter hade “Inga kliniska sömnsvårigheter” enligt ISI och 59% bedömdes ha en hög aktivitetsgrad enligt IPAQ-SF. Det förekom inget signifikant samband mellan respondenternas sömnbesvär och fysiska aktivitet.  Diskussion: Förekomsten av sömnbesvär och antal deltagare som uppfyllde kriterierna för insomni var jämförbar med den svenska populationen. Vidare var respondenternas aktivitetsgrad högre än vad som tidigare setts i den svenska befolkningen. För att kunna se ett tydligare samband mellan dessa faktorer är bedömningen att det skulle krävas ett större urval med respondenter. / Background: Computer games can negatively impact sleep in individuals who play more than 2 hours/day. Physical activity can improve many parts of sleep such as sleep quality and less daytime fatigue. The purpose of the study was to map the level of physical activity and sleep difficulties in computer-gaming adults, and to investigate whether there is a correlation between physical activity and sleep difficulties. Method: The authors conducted a non-experimental quantitative cross-sectional study with computer-gaming adults who played at least 2 hours/day. 116 answers were included to question 1 (internal dropout to question 2 & 3 n = 20). A web-survey was published in three Swedish computer game-oriented Facebook groups to map the participants' sleep and physical activity. Sleep was measured with the Insomnia Severity Index (ISI) and physical activity was measured with the International Activity Questionnaire Short Form (IPAQ-SF) Results: 70% of the study respondents had “No clinical sleep difficulties” according to ISI and 59% were classified to have a high activity level according to IPAQ-SF. There was no significant association between the respondents' sleep difficulties and physical activity. Discussion: The occurrence of sleep difficulties and the number of participants who met the criteria for insomnia was comparable to the Swedish population. Furthermore, the respondents' degree of physical activity was higher than previously seen in the Swedish population. In order to be able to see a clearer connection between these factors, the assessment is that a larger selection of respondents would be required.

Sick leave due to poor mental health has increased in Sweden and the need for more knowledge about possible work adaption is big. Under the right conditions telecommuting seems to have positive effects on mental health. Research shows that voluntariness is an important factor. The aim of this study was to investigate the relationship between self-reported symptoms of burnout, depression, sleeping problems and willingness to telecommute. The outcome was the amount of days a person wishes to telecommute. The sample consisted of 1383 white collar workers from private and public sector. Two linear regression analyzes were performed, one without and one with control variables. The result of this study showed no relationship between self-reported symptoms of burnout, depression, sleeping problems and willingness to telecommute. However, it showed a significant relationship between some of the control variables and the outcome. These were age, telecommuting experience, commuting time and the amount of telecommuting currently performed. Future studies should focus on including more people with higher levels of poor mental health, and also investigate the possibility of using telecommuting as work adaption for this group.

Sjukskrivning är vanligt förekommande bland sjuksköterskor. Utbrändhet är en vanlig orsak till detta, dock finns det idag inte något konkret svar på varför. Inom den forskning som finns anges ofta sömnstörningar som en vanligt förekommande riskfaktor för både stress och utbrändhet. En bidragande orsak till sömnproblem och stress är avsaknad av möjlighet till återhämtning. Inom vården är det vanligt förekommande med skiftarbete. Inom olika verksamheter finns det olika system för schemaläggning, där personalen i vissa fall inte har något inflytande i sina arbetstider. Det kan då leda till en schemaplanering som missgynnar personalen och kan därmed leda till konsekvenser för både personal och patienter. Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan verksamhetsstyrd schemaläggning utan inflytandemöjligheter och dess konsekvenser för sjuksköterskan och patienten. Studien genomfördes med en empirisk kvantitativ metod med hjälp av en enkät. I enkäten efterfrågades personal som inte hade möjlighet att påverka sitt eget schema och hur deras sömn och arbete påverkades, exempelvis i vilken utsträckning de kände sig trötta och hur detta påverkade bemötande till patienten samt patientsäkerhet. Resultatet visar att förekomsten av kvällspass följt av dagspass är vanligt förekommande. Det framgår även av resultatet att tillräcklig sömntid på minst sju timmar sällan eller aldrig uppnås. Deltagarnas egna upplevelse var att de upplevde både fysisk och psykisk trötthet och att detta påverkade bemötande gentemot patienten samt patientsäkerheten. Det finns många olika faktorer som spelar in när det kommer till stress. Denna studie riktar sig endast till en riskfaktor utav många. Denna studie visar att schemaplanering, även om det inte kan konstateras att det har en direkt koppling till stress och utbrändhet, ändå är en riskfaktor som skulle kunna åtgärdas.

The theoretical part of the diploma thesis deals with the effects of sleep on human health. Lack of sleep has demonstrable effects on a person's physical and mental health. People are succumbing to strong influences of present day society, which degrade their quality of sleep. These influences do not only effect adults, but children and adolescents as well. One can improve sleep quality by following sleep hygiene rules. Nowadays these rules are often violated. The main problem is ignorance. The aim of the practical part of this diploma thesis was to compare satisfaction with quality of sleep between groups of students in elementary schools, students of secondary schools, and adult working people. It was also investigated whether respondents in schools were familiar with sleep hygiene and whether they followed it. The results of the questionnaire surveys found that the group least satisfied with sleep quality was the group with working adults. More than half of the respondents in schools were unaware of sleep hygiene. It was confirmed that more than two thirds of respondents do not follow sleep hygiene rules. In the conclusion, the author has included material on sleep problems for grade eight students of elementary schools. It could be used as a draft chaper for future school textbooks, because...