Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonalens kunskap och attityder till personer med hiv/aids samt hur omvårdnaden av dessa patienter påverkades.Datainsamlingsmetoden var datoriserad och manuell sökning. Kravet på de artiklar som studerades var att de skulle ha vetenskapligt värde, vara skrivna på svenska och engelska samt vara publicerade 1997 eller senare. Totalt studerades 19 kvantitativa och kvalitativa artiklar för att belysa detta ämne. För att kunna bedöma kvaliteten i artiklarna användes två olika granskningsmallar. Studien visade att vårdpersonal överlag har goda kunskaper om hiv/aids beträffande högriskgrupper, sjukdomsförlopp, överföringsmetoder samt betydelse av skyddsåtgärder. Kunskap om hiv och aids spelade en avgörande roll i vårdandet av patienten och dennes anhöriga, samt för att kunna skydda sig själv i den nära vården med patienten. Attityder som var vanligt förekommande hos vårdpersonalen var rädsla, osäkerhet, ovillighet att vårda, samt avsaknad av empati i mötet med hiv/aids patienter. I vår studie framkom vidare att vård av aids sjuka patienter var en bidragande orsak till stress och utbrändhet hos vårdpersonal och påverkande därmed omvårdnadshandlingarna negativt.

Arbetet handlar om motivation inom beroendevården i Sverige. Beroende av alkohol och andra droger har arbetats med i flera tusen år på olika sätt och med olika framgång. Allt ifrån inlåsningar på psykiatriska institutioner till elchocker. Syftet med denna studie var att se om behandlare i Sverige har speciella medvetna strategier i sättet de jobbar på för att väcka motivation hos klienterna till fortsatt behandling.    En större del av de tillfrågade (87 %) uppgav att de använder en speciell metod eller har en speciell tanke innan ett första möte. Flertalet av dessa använder sig av motiverande samtal eller lågaffektivt bemötande.    Flera av de tillfrågade ansåg att vara lyhörd och förmedla tillit var de viktigaste sakerna i ett första bemötande med en ny klient.    Det finns stöd för att behandlare inom beroendevården i Sverige använder sig av specifika metoder i ett möte med klienten. Flera av dessa metoder finner stöd i tidigare forskning och litteratur i att vara främjande för att skapa känslor av autonomitet, samband/släktskap och kompetens. Enligt Self-Determination theory (jfr. Deci & Ryan, 2008) kan detta ses som något som något som är nödvändigt för att kunna bygga en stark inre motivation. Studier visar att en stark inre motivation är positivt för att kunna tillgodogöra sig behandlingen.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanfatta och analysera forskning kring hur lärare kan använda multimodala arbetssätt för att stötta elevers muntliga kommunikation i engelska, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Hur kan lärare använda multimodala arbetssätt i sociala samspel för att motivera elevernas muntliga kommunikation i engelska inomhus och utomhus i skolan? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om multimodala arbetssätt, motivation till att lära sig ett språk och talängslan samt utomhuspedagogik.   Vårt resultat visar på att när lärare använder sig av multimodala arbetssätt gynnar detta elevers motivation till engelskinlärning, minskar talängslan vid muntlig kommunikation och främjar språkinlärningen. Vidare har bedrivandet av utomhuspedagogik och ett främjande av social interaktion i undervisningen även detta positiva effekter på språkinlärningen med tydliga resultat på ett långsiktigt lärande.

Sick leave due to poor mental health has increased in Sweden and the need for more knowledge about possible work adaption is big. Under the right conditions telecommuting seems to have positive effects on mental health. Research shows that voluntariness is an important factor. The aim of this study was to investigate the relationship between self-reported symptoms of burnout, depression, sleeping problems and willingness to telecommute. The outcome was the amount of days a person wishes to telecommute. The sample consisted of 1383 white collar workers from private and public sector. Two linear regression analyzes were performed, one without and one with control variables. The result of this study showed no relationship between self-reported symptoms of burnout, depression, sleeping problems and willingness to telecommute. However, it showed a significant relationship between some of the control variables and the outcome. These were age, telecommuting experience, commuting time and the amount of telecommuting currently performed. Future studies should focus on including more people with higher levels of poor mental health, and also investigate the possibility of using telecommuting as work adaption for this group.

No description available.