Syfte: Studien avser att undersöka studenters uppfattningar kring vilka behov som ligger bakom till varför studenter väljer att titta på reality-TV och hur de tolkar reality-TV som genre. Metod: Studien är en receptionsstudie med fokusgruppsintervjuer. Slutsatser: Denna studie bekräftar den föreställningen om att underhållning inom realitygenren uppfattas som enkel och lättsam TV. Resultatet från fokusgruppsundersökningen lyfter också fram reality-TV som något underhållande, utbildande och socialiserande att titta på. Reality-TV är enligt vår forskning tätt sammankopplat med en del moraliska frågetecken kring hur underhållning skapas och tittarnas tvivel kring hur verklig verkligheten egentligen är genom TV-rutan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediers gestaltning av mat och matlagning reproducerar livsstilar och identiteter. De senaste åren har mat börjat förekomma alltmer frekvent i olika medier. Varje dag släpps en ny bok om matlagning i Sverige, när vi bläddrar bland kanalerna på tv:n visas nästan alltid någon form av matlagningsprogram och i affären syns rader av matmagasin i tidningsställen. I genomförandet av vår undersökning har vi valt att använda oss av identifikationsteorin och teorin om användarperspektivet. För att göra detta har vi gjort en kvalitativ textanalys av artiklar ur två svenska tidningar, Dagens Nyheter och Allt om mat. Med hjälp av ett kodschema har varje artikel analyserats på både makro- och mikronivå. För att få en historisk översikt och landa så nära nutid som möjligt har vi gjort nedslag i 1973, 1993 och 2013. Resultatet av vår studie visar att det har skett en förändring i matjournalistiken. De tidigare nedslagen var det maten som stod i fokus. Men mellan 1993 och 2013 har det skett en förskjutning i fokus. Det är människorna bakom maten som får störst utrymme i artiklarna. Möjligheterna till identifikation är mycket större 2013 än var de var 1973 och 1993.