<p>Detta examensarbete studerar den interaktion som sker mellan domänexpert och domänspecifik datorapplikation. Jag har studerat ett användargränssnitt i ett program för frekvens- och radionätsplanering (WRAP Win) som har utvecklats av Enator Communications AB.</p><p>Huvudsyftet med studien har varit att studera vilka egenskaper i ett domänspecifikt användargränssnitt som påverkar interaktionen.</p><p>För att behandla min problemformulering så har jag genomfört tre undersökningar:</p><p>- en intervjuundersökning av programmets användare för att studera det domänspecifika innehållet i användargränssnittet.</p><p>- en egen utvärdering av användargränssnittets stil, d v s utseende och känsla.</p><p>- en egen utvärdering av manualen till systemet.</p><p>Jag har kommit fram till en del sådant som kan stödja eller försvåra för användaren i interaktionen. Det är dock oftast en fråga om avvägning. En egenskap som är positiv i en viss bemärkelse kan vara negativ i en annan. Det som är bra för en domänexpert kan också vara dåligt för en annan.</p>

<p>Äldreomsorgen är en domän som nyligen har börjat datoriseras och det saknas ritlinjer för hur datoriseringen ska utföras så att användarna accepterar det nya tekniska systemet som ett effektivt och användbart arbetsredskap. Detta examensarbete ska genom en kvalitativ ansats ta fram riktlinjer för datoriseringen av äldreomsorgen. Genom att integrera teorier on datorstött samarbete, datorisering, användbarhet och acceptans skapas en teoretisk referensram som förklarar hur nya riktlinjer för datorisering av äldreomsorgen bör utformas. De nya riktlinjerna tas fram genom en syntes av den teoretiska referensramen och en empirisk undersökning av äldreomsorgen. De två viktigaste riktlinjerna för en lyckad datorisering är att användarna är direkt involverade i hela datoriseringsprocessen och att användarna tydligt kan se vilken nytta de kommer att ha av det tekniska system som införs.</p>

<p>God användbarhet märks inte, den bara finns medan dålig användbarhet är uppenbar för alla användare. I värsta fall leder den till att produkten inte används alls, i bästa fall åtgärdas de värsta felen till höga kostnader. Kunskap om hur god användbarhet hos datorprogram erhålls finns inom den akademiska världen men den har svårt att få praktisk tillämpning.</p><p>I föreliggande studie undersöks problemet med kunskapsöverföring av forskningsresultat till företag och organisationer. Efter en inledande historisk tillbakablick redovisas en fallstudie över framtagning av en kravspecifikation för ett Geografiskt Informationssystem (GIS) hos en stor svensk organisation. Speciellt behandlar undersökningen hur användbarhetsfrågor hanteras i kravspecifikationen i förhållande till vetenskapliga rön inom forskningsområdet människa-datorinteraktion (MDI). Resultatet visar att dessa rön har svårt att få genomslag i praktisk tillämpning även om de är kända.</p>

<p>Den här studien avser att undersöka i vilken utsträckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete är tillämpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska glappet. Det är ett glapp mellan vad användare efterfrågar socialt och vad som är tekniskt möjligt att stödja, där medvetenhet om andra användare är en central utmaning som påvisar ett glapp. Som praktiskt fall studeras Intercopy.net som är ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas få riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svåra att tillämpa. Riktlinjer för enskilda användare och för datorstött samarbete kan därför med fördel kombineras vid utveckling och utvärdering av datorstött samarbete för att öka användbarheten på individ- och gruppnivå. Det finns även ett behov av att utveckla nya riktlinjer samt konkretisera befintliga riktlinjer för datorstött samarbete för att stödja sociala aspekter som medvetenhet.</p>

<p>Webbaserade informationssystem innehåller allt fler inslag av multimedia och multimediateknik tillämpas av många typer av informationssystem. World Wide Web som plattform för informationssystem är mycket speciell och har egenskaper som gör den unik, som t ex distributionsegenskaper och flexibilitet. Begränsningar i form av överföringskapacitet och bandbredd gör att multimedia på webbplatser måste användas med försiktighet för att dessa multimediabaserade webbplatser ska bli användbara. Användbarhet är ett mycket viktigt begrepp och bör ligga till grund för all webbdesign. Denna undersökning redogör för vilka konsekvenser multimedia får på webbplatser med avseende på användbarhet och redovisar ifall multimedia förhöjer användbarheten på webbplatser eller inte. Åsikter och synpunkter ges ur systemutvecklarperspektiv samt ur användarperspektiv. Undersökningen innefattar även en litteraturstudie.</p><p>Resultatet visar att multimedia måste användas med försiktighet och kunskap om hög användbarhet skall uppnås. Undersökningen påvisar att multimediainslag inte alltid uppskattas av användare till lika hög grad som hos systemutvecklare och författare av facklitteratur.</p>

<p>Vid möteshantering används många olika groupware, några av de groupware som används är intranät och e-post. Något som blir allt vanligare är att integrerade intranät och e-postlösningar (exempelvis Sharepoint) används vid möteshantering. Det behövs fler jämförelser om hur användbara olika informationssystem är vid möteshantering. Den här studien syftar till att jämföra hur användbart integrerat intranät och e-post är jämfört med separat intranät och e-post vid möteshantering. För att besvara frågan så har groupware walkhtrough och enkäter använts. Studien har skett på Stena Line i två olika grupper. Resultatet pekar mot att integrerat intranät och e-post är mer användbart vid möteshantering än separat intranät och e-post. Det krävs dock fler liknande undersökningar på andra arbetsplatser för att kunna generalisera resultatet.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att komma fram till olika faktorer som bör beaktas vid elektroniska affärer när det gäller användbarhet. Arbetet visar genom en litteraturstudie och en empirisk studie faktorer som bör beaktas när det gäller användbarhet inför utformningen av system som möjliggör Internetbaserade elektroniska affärer mellan företag och konsumenter.</p><p>I arbetet redogörs för delar av vad som sägs i litteraturen om elektroniska affärer och användbarhet. Vidare redogörs en empirisk studie av ett befinstlig system för elektronsika affärer i form av nätbutiken Amazon.</p><p>Elektroniska affärer har en vid betydelse. Det största intresset inom detta område ligger i handel mellan företag och konsument över Internet. Det finns en rad för- och nackdelar.</p><p>Ett användbarsystem i detta arbete definieras som ett system som på ett enkelt och effektivt sätt underlättar för användare att läsa en specifik uppgift. I ett anvädbarsystem bör inte användaren vara tvyngen att komma ihåg saker utan denna ska kunna känna igen sakerna istället. Det är via gränssnittetn som en användare kommunicerar med datorn. Konsumentgränssnitt på world wide web (se bilaga 2) är en viktig komponent av elektroniska affärer, men Internetbaserade elektroniska affärer introducerar en del nya frågor och utmaningar som designers måste vara medvetna om Nilsen (2000).</p><p>Många problem vid elektroniska affärer kan läsas på ett enkelt säätt. Hemligheten ligger i att uppmärsamma webbutvecklare på att de ska äga mer uppmärksamhet åt användbarhet vilket resulterar till mer försäljning och ökad inkomst för företag Nielson (2000).</p><p>Resultatet av arbetet visar att riktlinjerna för gränssnittsutformning inte alltid tas i beaktande inför utformning av system som möjliggör Internetbaserade elektroniska affärer. För en god design av en nätbutik räker inte bara tekniska lösningar utan designers måste ha även kunskap om hur kunderna upplever olika situationer när de använder systemt.</p><p>Av resultatet framkom också att experanvändarna finner det svårare att jobba med ett mindre anävndbart gränssnitt medan en icke expertanvädare till en viss del accepterar gränssnittet som det är. En intressant aspekt som framkom under detta arbetet är att den största vikten för det upplevda förtroendet för Amazonsystemet inte ligger i gränssnittet utan i att företaget är etablerat och välkänt. Dessutom bidrar saker såsom att det syns att det är mycket tid nerlagt på sidan, att gränssnittet är snyggt, till att skapa förtroende.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.</p><p>Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.</p><p>Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad.</p>

<p>När verksamheter ska införa nya informationssystem uppstår det ofta problem som kan ha med sociala och organisatoriska effekter att göra. Problem kan även uppstå vid utvecklandet av informationssystem och då ofta vid slutet av systemutvecklingen eller när informationssystemet har tagits i drift. Problem med systemutveckling och införande av informationssystem kostar mycket tid och pengar för verksamheter. Detta arbete har som syfte att se om verksamheter kan dra nytta av liknande verksamheters erfarenheter av problem vid införande av ett nytt informationssystem.</p><p>För att undersöka problemområdet har en litteraturstudie genomförts där det har identifierats ett antal problem med införande av ett nytt informationssystem inom hemsjukvården. Vidare gjordes en surveyundersökning där intervjuer användes för att intervjua distriktsveterinärer då det ansågs som en liknande verksamhet där båda åker ut på patientbesök. Sedan gjordes en jämförelse mellan de båda verksamheterna, detta för att se om det fanns några likheter, skillnader och eventuella risker med en sådan jämförelse. Det resultat som framkom visade att det fanns vissa likheter och även skillnader mellan de båda verksamheterna, några risker med en sådan jämförelse kunde dock inte påvisas.</p>

<p>There are a huge number of books and articles written in the field of usability and about the art of giving the user the opportunity to find the information he is trying to reach while browsing the website. The writers of these books are handling guidelines that are recommended to be followed, as well as describing their own views, ideas and theories of the subject. We found an interest to research the different possibilities, if any, to develop a website optimal for the user from a usability point of view. Another thing we noticed was that a need of a substantial guidance existed in website development aimed for recently started companies.</p><p>New theories and rules regarding usability, which are seen as superior to the old ones and therefore replaces them, is not created that often. This is different from other IT related subjects. For example, when looking at components inside of a computer, performance and disk space is doubled in a matter of a two year time period. Graphical design is also a thing that is ageing relatively fast and becomes obsolete when a new and fresh design comes along. With usability theories on the other hand it is possible to read books written ten years ago and even though all of it might not be pertinent, you can still see the big picture and find things that still counts as Reliable and correct. What we have seen is that the general opinion thinks less of usability compared to graphical design. Looking at how many pages the usability section gets in an HTML-guide or the number of books at the library’s shelves, the graphical sections outnumber the usability ones.</p><p>This report and the attached manual, which is created based on the results and questions answered throughout this report, bring the most essential usability theories to light. Subsequently they are analyzed and tied together in the latter parts of the report. The author Jacob Nielsen, which is one of the greatest usability experts in the world today, stands for a major part of what is written about the subject. we will look at different theories from Nielsen and also look at a master’s degree thesis by Fredrik Hansson (2006) which deals with a survey concerning the color of links.</p><p>The report consists of two parts; the first part is mainly about the usability theories explained above while the other part contains a basic HTML-guide as well as a style sheet-guide (CSS). These two guides prepare the users who choose to use the attached manual to create their own sites. We mainly aim our work towards the entrepreneur who is about to or has just started his own business.</p><p>The parts we focus on in this report are site design where write about site dimensions, site length and describe page headers and page footers. We also deal with implementation and typography suited for the web. Another thing we bring to light is usability on a deeper level. Not everybody knows exactly what the expression means</p><p>and we try to bring clarity to it.</p><p>The manual gives the user a description of building a website from start to finish. The basic idea is to give substantial information to the point where the users can go and create a site by themselves without any extensive prior knowledge. However, we recommend some computer knowledge.</p><p>The result of this report and the part that is described in the result section is a presentation on how a site is created based on the rest of the report. It will give answers to how a site is built in order to be as useful as possible.</p>