Detta arbete har syftat till att ta reda på vad som är viktigt att tänka på vid utformning av instruktioner för CAD-användare. Som praktikfall har en studie gjorts på Volvo IT där deras instruktioner för CAD/CAM/CAE-systemet CATIA V5 har granskats. Undersökningen mynnade ut i en användarstudie där erfarna användare av systemet fick möjlighet att diskutera den support som finns i dagsläget samt ställa krav på framtida instruktioner. Kraven som togs fram har legat till grund för riktlinjer för hur morgondagens instruktioner skulle kunna göras mer användaranpassade. Några områden som är viktiga att ta hänsyn till är bland annat: att ta tillvara på användarnas erfarenhet, involvera användarna vid framtagandet av instruktionerna, ta reda på hur instruktionenrna läses samt skapa rubrikter som underlättar informationssökning för användarna.

Agila metoder är en relativt ny ansats inom programvaruutvecklingsområdet och ses som en reaktion mot plandrivna metoder som har svårt att hantera oförutsägbara och skiftande krav. Agila metoder förespråkar nära och frekvent kundkommunikation och iterativt arbete för att ständigt kunna skapa, prioritera och verifiera krav. Dock uppmärksammar inte agila metoder aspekter som berör programvarans användbarhet. Syftet med rapporten är därför att integrera användarcentrerad design för att öka fokus mot programvarans användbarhet hos agila metoder. Användarcentrerad design är en process som fokuserar på användbarhet genom att användarna är en central aspekt i utvecklingsprocessen. Genom litteraturstudie identifierades förutsättningar men även hinder och svårigheter för en integrering av agila metoder och användarcentrerad design. Med de identifierade föutsättningarna som grund har sedan den användarcentrerade designprocessen prototyping integrerats med den agila metoden Extreme Programming. Resultatet blev en artefakt som integrerar Extreme Programming och prototyping och ökar möjligheten att utveckla en användbar programvara.

No description available.

No description available.

No description available.

Den här studien avser att undersöka i vilken utsträckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete är tillämpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska glappet. Det är ett glapp mellan vad användare efterfrågar socialt och vad som är tekniskt möjligt att stödja, där medvetenhet om andra användare är en central utmaning som påvisar ett glapp. Som praktiskt fall studeras Intercopy.net som är ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas få riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svåra att tillämpa. Riktlinjer för enskilda användare och för datorstött samarbete kan därför med fördel kombineras vid utveckling och utvärdering av datorstött samarbete för att öka användbarheten på individ- och gruppnivå. Det finns även ett behov av att utveckla nya riktlinjer samt konkretisera befintliga riktlinjer för datorstött samarbete för att stödja sociala aspekter som medvetenhet.

I samhället finns oro över den digitala utvecklingens framfart där fokus läggs alltmer på att skapa innovation, vilket är en tillgång ur konkurrenssynpunkt men där individers behov och förutsättningar bortses från. Den snabba utvecklingen kan medföra att individer med låg förståelse och acceptans av informations- och kommunikationsteknik riskerar att hamna utanför samhället. Seniorer är den åldersgrupp vilken har benägenhet att besitta en lägre förståelse och acceptans för den digitala utvecklingen. Detta är ett aktuellt dilemma eftersom ett fungerande samhälle förutsätter att alla individer ska kunna använda sig av de samhälls- och kommersiella tjänster som finns att tillgå. Till följd därav är det oumbärligt att utveckla användbar informations- och kommunikationsteknik vilken möter slutanvändares behov och förutsättningar. För att möjliggöra detta är det vitalt att involvera slutanvändare i innovationsprocesser. Däremot är det inte tillräckligt att enbart involvera dem för att uppnå användbar informations- och kommunikationsteknik utan det krävs därtill att få dem att uppleva sitt deltagande som meningsfullt och engagerande. Motivation är därmed avgörande och essentiellt för att utveckla användbar informations- och kommunikationsteknik. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ ansats av deskriptiv karaktär undersöka hur slutanvändare kan motiveras till deltagande och engagemang i innovationsprocesser. Studien genomfördes genom en litteraturstudie, en intervjustudie samt en fokusgruppstudie. Resultat och analys från dessa ledde till .ME-modellen vilken är ett förslag till hur processdeltagare praktiskt kan arbeta för att motivera slutanvändare i innovationsprocesser.

Nuclear power production carries potential risks both for the environment and for the work force. Different safety measures are employed and they stem from local rules as well as from regulatory authorities. This work describes the development of a safety promoting tool at Forsmark Power Plant, one of Sweden’s three Nuclear power plants. We describe the development of a computer based system for Pre-Job Briefing and Post-Job Debriefing. The organization at Forsmark did not have satisfactory routines and documentation for these operative work procedures, mainly because the large organization and the different sections function relatively independent from each other. Hence the working culture and organization has prevented the development of a unified work procedure for service and inspection work. This master thesis has two parts. A compilation has been made from multiple interviews in order to develop the requirements of a system for Pre-Job Briefing and Post-Job Debriefing. Following this an IT based system has been developed in order to handle the specified procedures. The concept of the user-centered system design process and usability methods has been used. The developed system has been met with acceptance and will be employed in production. It is concluded that the systematic analysis and the employment of the designed system may augment the ability for the organization at Forsmark to live up to the guidelines set by regulatory authorities and thereby create a more secure work environment and power production.

När ett system införs, spelar det ingen roll hur god funktionalitet det har, om användarna av någon anledning inte kan eller vill använda det på ett effektivt sätt. I första hand bestäms användbarheten hos ett program av egenskaper hos detta och hos de aktuella användarna. God användbarhet beror av acceptans från användarna, kompetens hos användarna och användarvänlighet hos systemet. För att undersöka hur man kan uppnå hög användbarhet och därmed en hög grad av användande vid införande av ett nytt system, har vi gjort en undersökning av användbarheten och användandet av ett system vid Landstinget i Östergötland. Våra slutsatser visar på att utbildning och information är mycket viktiga faktorer för att uppnå hög användbarhet för ett system. Många har en motvilja mot att använda datorer och problem med att se vilka fördelar ett införande av ett nytt system kan medföra, något vi anser kan lösas med bättre utbildning och information. Trots att teorier om användbarhet funnits i över tio år, har vi funnit att det forfarande inte tas tillräcklig hänsyn till de grundläggande faktorer som påverkar användbarheten vid införande av ett system.

This thesis is about Fristadstorget in the city of Eskilstuna and how the square flow together with the user orientation could be improved. This work focuses on how public spaces best satisfy users through architecture, cognition and information interpretation. I've looked at people's movement patterns in Fristadstorget, with the help of observation from strategic locations. While I also integrated the city’s surrounding and taking in information from already existing buildings around the square. My design emphasizes the results about a new and more useful square in Eskilstuna and I have worked with the future vision of the city of Eskilstuna and transformation. The transformation of the square is necessary to make Fristadstorget a more clear and preferable place that will have a better relationship between users and the room. The square needed to improve the market trade, introduce a coffe place, more seating, more natural parts and think about how the people can use the square during winter and summer time, with an open part for events and a built part for the users every day.