<p>Detta examensarbete studerar den interaktion som sker mellan domänexpert och domänspecifik datorapplikation. Jag har studerat ett användargränssnitt i ett program för frekvens- och radionätsplanering (WRAP Win) som har utvecklats av Enator Communications AB.</p><p>Huvudsyftet med studien har varit att studera vilka egenskaper i ett domänspecifikt användargränssnitt som påverkar interaktionen.</p><p>För att behandla min problemformulering så har jag genomfört tre undersökningar:</p><p>- en intervjuundersökning av programmets användare för att studera det domänspecifika innehållet i användargränssnittet.</p><p>- en egen utvärdering av användargränssnittets stil, d v s utseende och känsla.</p><p>- en egen utvärdering av manualen till systemet.</p><p>Jag har kommit fram till en del sådant som kan stödja eller försvåra för användaren i interaktionen. Det är dock oftast en fråga om avvägning. En egenskap som är positiv i en viss bemärkelse kan vara negativ i en annan. Det som är bra för en domänexpert kan också vara dåligt för en annan.</p>

Detta examensarbete studerar den interaktion som sker mellan domänexpert och domänspecifik datorapplikation. Jag har studerat ett användargränssnitt i ett program för frekvens- och radionätsplanering (WRAP Win) som har utvecklats av Enator Communications AB. Huvudsyftet med studien har varit att studera vilka egenskaper i ett domänspecifikt användargränssnitt som påverkar interaktionen. För att behandla min problemformulering så har jag genomfört tre undersökningar: - en intervjuundersökning av programmets användare för att studera det domänspecifika innehållet i användargränssnittet. - en egen utvärdering av användargränssnittets stil, d v s utseende och känsla. - en egen utvärdering av manualen till systemet. Jag har kommit fram till en del sådant som kan stödja eller försvåra för användaren i interaktionen. Det är dock oftast en fråga om avvägning. En egenskap som är positiv i en viss bemärkelse kan vara negativ i en annan. Det som är bra för en domänexpert kan också vara dåligt för en annan.

Övervakad maskininlärning har gett goda resultat för automatisk namntaggning. Detta kräver dock manuellt annoterad träningsdata, vilket är krävande att ta fram. Studier har visat att likhet mellan träningsdata och testdata är viktigt för att uppnå bra resultat, men normalt sett tränas system alltid med så mycket data som möjligt, utan hänsyn till dess relevans. Syftet med denna studie är att undersöka om bättre namntaggning kan uppnås genom att utesluta de delar av träningsdatan som inte tillhör samma textdomän som testdatan. För att genomföra detta konstrueras ett system med multinomial logistisk regression som tränas och testas på Stockholm-Umeå Corpus enligt både traditionell och föreslagen metod. Undersökningen visar en liten men signifikant försämring vid användning av enbart domänspecifik träningsdata, ett resultat som dock inte är genomgående för alla delar av undersökningen. Den stora fördelen av att reducera träningsdatan är dock att det ökar maskininlärningens hastighet. För att kunna utnyttja detta föreslås att namntaggning föregås av textklassificering.

The purpose of the present study was to analyze the significance ofcreativity for network behavior. Similar to other network behavioral studiesthe multidimensional approach was utilized where networking was dividedinto sub dimensions with external and internal counterparts. The domainspecific approach to creativity was used in order to attempt to determinewhich creative domain is significant for different networking behaviors.106 individuals participated in the study and the sample is considered anon-random convenience sample. The results showed that certain networkbehaviors interacted with different creative domains. The creative domainof everyday and verbal creativity were both unique predictors of networkbehavior and were the creative domains who were the most relevant.Structural facets in the form of work experience, organizational size andbiological gender were also explored. Work experience was shown to be aweak moderating variable to the relationship of network behavior andcreativity. Organizational size had no significant results and biologicalgender was significant for two of the creative domains: Math / scientificand artistic creativity. Results from the present study provide furtherevidence towards an area which is relatively new. The findings can be usedto create an empirical foundation in recruitment scenarios which mayrequire individuals with particular set of psychological traits. / Syftet med denna studie var att undersöka interaktionen mellannätverksbeteende och kreativitet, samt att analysera om kreativitet är avsignifikant betydelse för nätverksbeteende. I linje med tidigare forskningom nätverksbeteende är denna studie av multidimensionell karaktär, därnätverksbeteende delas upp i interna samt externa komponenter. Dendomänspecifika paradigmen för kreativitet användes för att undersökavilka av de kreativa domänerna som är mest relevanta vidnätverksbeteende. 106 individer deltog i studien och urvalet var ettbekvämlighetsurval. Resultatet visade att några av de kreativa domäneninteragerade med nätverksbeteende, där vardaglig samt verbal kreativitetvar av högst relevans samt även unika prediktorer för nätverksbeteende. Destrukturella faktorerna arbetslivserfarenhet, organisationsstorlek samtbiologiskt kön undersöktes också. Arbetslivserfarenhet visade sig ha enmodererande effekt i relation till sambandet nätverksbeteende ochkreativitet, medan organisationsstorlek inte hade någon signifikant effekt.Resultatet för biologiskt kön indikerade att de kreativa domänenmatematisk/vetenskaplig och konstnärlig kreativitet var signifikanta, därmän skattade sig som något mer kreativa än vad kvinnor gjorde. Studiensresultat kan användas för att skapa en evidensbaserad grund irekryteringssammanhang samt i utformningen av psykometriska tester.

Vissa elever ser matematik som sitt favoritämne, andra känner ängslan för att de inte känner sig lika duktiga som övriga klasskamrater. Det vore därför användbart att dämpa elevers ångest och oro genom att arbeta med elevers matematiska självkänsla i klassrummet. Frågeställningarna för föreliggande examensarbete är följande: 1. Hur definieras begreppet matematisk självkänsla inom forskningslitteraturen? 2. Hur mäts matematisk självkänsla hos elever inom forskningslitteraturen? Det framkom i resultatet att det ej finns en entydig definition av matematisk självkänsla. En övervägande majoritet av de analyserade studierna definierade matematisk självkänsla som en elevs självvärdering av sin egna kompetens i matematik. Ett fåtal studier presenterade även andra komponenter till matematisk självkänsla, såsom en elevs uppfattning om sin kompetens i jämförelse med andra samt hur elevens tidigare erfarenheter såsom elevens framgångar, motgångar och hur stor emotionell vikt eleven sätter vid dessa. Samtliga analyserade studier som mätte matematisk självkänsla använde sig av ett påståendeformulär med tillhörande Likertskala. Påståendeformulären användes för att mäta bland annat elevernas kompetens inom matematik, elevernas kompetens inom matematik i relation till andra elever samt erfarenhet av matematik. / Some students see mathematics as their favourite subject, while some feel anxiety because they don’t experience themselves as good as other students. To reduce student’s anxiety and worry by working with student’s mathematical self-esteem in the classroom might, therefore, be productive. The questions for the present thesis were as follows: 1. How is mathematical self-esteem defined in research literature? 2. How are students’ mathematical self-esteem measured in research literature? It became apparent in the result that there was no unambiguous definition of mathematical self-esteem. A clear majority of the analysed studies defined mathematical self-esteem as a student’s self-evaluation of their own skills in mathematics. A few studies also presented other components of mathematical self-esteem, such as a student’s perception of their competence in comparison with others, and how the student’s previous experiences such as the student’s successes, setbacks and how great the emotional weight the student attach to them. All analysed research studies that measured self-esteem used a questionnaire with an associated Likert scale. The questionnaires were used to measure, amongst other things, students’ competence in mathematics, students’ competence in mathematics in relation to other students and also experience of mathematics

Det finns flera faktorer som påverkar elevers prestation inom matematik, bland annat elevers matematiska självkänsla. Denna pilotstudie utvecklar och diskuterar ett verktyg för att undersöka hur väl matematiklärare uppfattar sina elevers matematiska självkänsla. Frågeställningen som avsågs att försöka besvaras var följande: Hur väl stämmer matematiklärares uppfattningar om sina elevers matematiska självkänsla överens med elevens matematiska självkänsla?  Genom att granska elev-lärarsvarskombinationer undersöktes hur väl individuella elevers matematiska självkänsla uppfattades av sin matematiklärare. Resultatet påvisar att lärare summativt överskattar elevers matematiska självkänsla. Nollhypotesgranskning visar ej på någon tydlig trend då hälften av de undersökta elev-lärarsvarskombinationerna styrker nollhypotesen och hälften motsäger nollhypotesen. / There are several factors which affect students' performance in mathematics, including the students’ mathematical self-esteem. This pilot study tests a tool to examine mathematics teachers' perception of their students’ mathematical self esteem. The research question that was intended to be answered was the following:  How well do mathematics teachers' perceptions of their students' mathematical self-esteem agree with the students mathematical self-esteem?  By examining student-teacher response combinations through a null hypothesis, it was investigated how well individual students' mathematical self-esteem was perceived by their mathematics teacher. The results show that teachers summatively overestimate students' mathematical self-esteem. Null hypothesis review does not show any clear trend since half of the student-teacher response combinations examined confirmed the null hypothesis and half rejects the null hypothesis.

Various studies have shown the usefulness of word embedding models for a wide variety of natural language processing tasks. This thesis examines how word embeddings can be incorporated into domain-specific search engines for both monolingual and cross-language search. This is done by testing various embedding model hyperparameters, as well as methods for weighting the relative importance of words to a document or query. In addition, methods for generating domain-specific bilingual embeddings are examined and tested. The system was compared to a baseline that used cosine similarity without word embeddings, and for both the monolingual and bilingual search engines the use of monolingual embedding models improved performance above the baseline. However, bilingual embeddings, especially for domain-specific terms, tended to be of too poor quality to be used directly in the search engines. / Flera studier har visat att ordinbäddningsmodeller är användningsbara för många olika språkteknologiuppgifter. Denna avhandling undersöker hur ordinbäddningsmodeller kan användas i sökmotorer för både enspråkig och tvärspråklig domänspecifik sökning. Experiment gjordes för att optimera hyperparametrarna till ordinbäddningsmodellerna och för att hitta det bästa sättet att vikta ord efter hur viktiga de är i dokumentet eller sökfrågan. Dessutom undersöktes metoder för att skapa domänspecifika tvåspråkiga inbäddningar. Systemet jämfördes med en baslinje utan inbäddningar baserad på cosinuslikhet, och för både enspråkiga och tvärspråkliga sökningar var systemet som använde enspråkiga inbäddningar bättre än baslinjen. Däremot var de tvåspråkiga inbäddningarna, särskilt för domänspecifika ord, av låg kvalitet och gav för dåliga resultat för direkt användning inom sökmotorer.