This paper investigates occupational mismatch of highly educated refugees in Sweden and aims to study what factors are impacting their labour market integration process. In contrast to the extensive number of quantitative reports based on registered data in the field, this research applies a qualitative approach by conducting interviews with the target group and incorporating a temporal aspect of the process. The results confirm existing theories such as human capital deficit, lack of social capital and signalling issues, but also indicates that contextual factors, being family demands and financial pressure, affect the process. An openness towards a change of field and lack of guidance from authorities emerged as factors for mismatch too. Lastly, feelings of stress and frustration seems to influence the process to a big extent which leads us to the conclusion that the labour market integration process of educated refugees is highly influenced by the aspect of time - and more specifically the lack of it.

Denna uppsats beskriver och analyserar vägen till arbetsmarknadsetablering för den syriska invandrargruppen som sökte asyl i Sverige i samband med den stora flyktingvågen året 2015. Detta har skett genom att intervjua tolv syrier som sökte asyl i Sverige år 2015 på basis av humanitära skäl och som blev etablerade på arbetsmarknaden genom att ha fått en tillsvidareanställning eller genom att ha stadigvarande inkomst genom andra anställningsformer. Fokus ligger på hur informanterna beskriver utmaningarna för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden som nyanlända och vilka faktorer de upplever ha varit avgörande för deras etablering på arbetsmarknaden. Dessutom studeras upplevelser av vilka utmaningar och framgångsfaktorer som funnits för deras arbetsmarknadsetablering.  Data har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av olika teoretiska förklaringsmodeller som integration och assimilation, byråkratiska organisationsformer och human- och socialt kapital teori. Fynden har visat att utmaningarna för syriers arbetsmarknadsetablering ligger både på individ- och samhällsnivå i form av språk, integrationssvårigheter, byråkratiska trösklar, ineffektiv etableringspolitik och svårighet med bostadsanskaffning. Fynden har även visat att hjälpande faktorer för invandrargruppens arbetsmarknadsetablering består av nyanländas effektivitet, humankapital, etableringspolitikens effektiva sida, Arbetsförmedlingens roll och betydelsen av socialt kapital.