Background: Social-workers exposure to client violence is recognized as a prevalent hazard for subsequent mental illness, and occurs partly due to organizational shortcomings with a disparity between demands and resources. Resilience is viewed as an ability to manage adversity, providing protection against mental illness due to workplace violence (WPV). Purpose: To distinguish experiences of WPV, mental illness and resilience among municipal socialworkers’ in Sweden, and determine the association between mental illness, WPV and resilience.  Methods: A cross-sectional study of 186 social-workers was conducted using an internet-based survey. Questions from the Resilience scale, Maslach’s burnout inventory and General Health Questionnaire were used. Descriptive data was created, bivariate analysis and linear regression conducted including items as mental illness, resilience and WPV analysed using resilience theory.  Results: Almost every socialworker (93%) had experienced WPV. Verbal violence most common occurring as a reaction, although prevalence, severity and fear towards exposure was relatively low. Respondents appeared both resilient and in good mental health. Increasing WPV correlated with a higher degree of mental illness (B= 1,345). Mental illness decreased when resilience increased (B= -,727). Resilience may constitute an important tool for social-workers and social services, to manage consequenses of WPV and develop sustainable social work practice.

Förekomsten av hot och våld ökar i samhället. Inom hälso- och sjukvården har akutmottagningen identifierats som en av de arbetsplatserna där hot och våld är vanligast förekommande. Sjuksköterskor är den profession inom hälso- och sjukvård som löper störst risk att utsättas för hot och våld från patienter och anhöriga.   Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagning. Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Artikelsökningar genomfördes i PubMed, Cinahl och PsycInfo, där 17 artiklar identifierades som besvarade litteraturöversiktens syfte. Genom en integrerad analys identifierades tre huvudkategorier: hot och våld som en del i det dagliga arbetslivet, att möta och hantera hot och våld samt konsekvenser vid förekomst av hot och våld.   Resultatet visade att hot och våld mot sjuksköterskor på akutmottagningar var vanligt förekommande globalt. Sjuksköterskor fann det svårt att hantera hot och våld på sin arbetsplats, med psykiska och fysiska konsekvenser som följd. Det arbetsrelaterade våldet påverkade sjuksköterskorna såväl professionellt som privat. Det finns troligtvis ett stort mörkertal av arbetsrelaterat hot och våld, då detta inte rapporteras i lika stor utsträckning som det förekommer. Sjuksköterskorna uppgav att de kände sig otrygga på sin arbetsplats och en stor andel av sjuksköterskorna beskrev att de någon gång på grund av arbetsrelaterat hot och våld övervägt att byta arbetsplats.  Slutsatsen av denna litteraturöversikt var att hot och våld var ett vanligt förekommande globalt problem som har en stor betydelse för sjuksköterskors psykiska- och fysiska välmående. Kvalitén på vården minskade när sjuksköterskan utsattes för hot och våld och som ett resultat av detta upplevdes patientsäkerheten hotad / The incidence of threats and violence is increasing in society. Within health care, the emergency room is the workplace where threats and violence are most common. No other workforce than nurses is more prone to being exposed to threats and violence from patients and their relatives.     The aim of this literature review was to describe nurses’ experiences of threats and violence in the emergency room.    The chosen method to study this was a literature review. Article searches were conducted on PubMed, Cinahl and PsycInfo, from which relevant 17 articles were identified. Through an integrated analysis, three categories were identified: threats and violence as part of daily working life, facing and managing threats and violence, and the consequences of the occurrence of threats and violence.    The results showed that threats and violence are commonplace in emergency clinics. Nurses find it difficult to manage threats and violence in their workplace, with psychological and physical consequences. Work-related violence affected nurses both professionally and privately. It is highly likely that a large number of incidents are never reported, where threats and violence against nurses most often go unreported. Nurses describe feeling unsafe at their workplace and a large proportion of nurses indicate that they have at some point considered changing workplace due to workplace violence   The conclusion of this study is that workplace violence is a common problem world wide that is of great importance for the mental and physical well-being of nurses. Quality of care decreases when nurses were exposed to workplace violence and therefore patient safety is threatened

Bakgrund: Arbetsrelaterat hot och våld (AHV) är ett fenomen som drabbar samtliga organisationer inom hälso- och sjukvården där sjuksköterskor är den mest drabbade professionen. AHV definieras utefter relationen mellan utövare och den utsatta samt utefter typen av våld som utförs: verbalt, sexuellt eller fysiskt våld. Konsekvenser av att bli utsatt kan bland annat vara att bli stressad, utbränd, ångest och tankar kring att avsluta karriären inom professionen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fenomenet AHV inom hälso- och sjukvården. Metod: Denna litteraturstudie omfattar tolv kvalitativa studier som samlades in genom tre databaser: CINAHL, PubMed och PsycInfo. Inklusionskriterierna för inkluderade data var sjuksköterskors perspektiv, empiriska kvalitativa studier, IMRAD-struktur och studier som överensstämde med författarnas syfte. Exklusionskriterier var studier med syfte att beskriva terrorism, mobbning och sexuellt våld som en ensamfråga. De återstående studierna analyserades genom en deskriptiv dataanalysmetod. Huvudresultat: Tre huvudteman identifierades i resultatet: Sjuksköterskors erfarenhet av våld på arbetsplatsen där sjuksköterskorna identifierade händelseförloppet vid AHV, Sjuksköterskors hälsa och välbefinnande i närvaro av hot och våld på arbetsplatsen där sjuksköterskorna identifierade och reflekterade kring hälsa och välmående, samt Sjuksköterskors erfarenhet av organisatorisk frånvaro i närvaro av hot och våld på arbetsplatsen vilket identifierade brister på stöd och återkoppling vid avvikelserapportering av AHV. Slutsats: Med denna litteraturstudie strävar författarna efter att illustrera fenomenet AHV och styrka vikten av att förebygga, implementera insatser för strategier och kunskap samt ge sjuksköterskor organisatoriskt stöd vid AHV. / Background: Workplace violence (WPV) is a phenomenon that affects all organizations within health care, with nurses being the most affected profession. Workplace violence is defined by the relationship between the perpetrator and the victim, but also according to the type of violence that is carried out: verbal, sexual or physical violence. Consequences of being exposed can include stress, burnout, anxiety and thoughts about ending one's career in the profession. Aim: The purpose of this literature study was to describe nurses’ experience of WPV in the healthcare system. Method: This review includes twelve qualitative articles collected through three databases: CINAHL, PubMed and PsycInfo. The inclusion criteria for included data were nurses' perspective, empiric qualitative studies, IMRAD structures and studies that subline with the authors aim. Exclusion criteria were studies with aim to describe terrorism, bullying and sexual violence as a lone issue. The remaining articles were analyzed through a descriptive data analysis method. Results: The three main themes in the results were identified as: Nurses experience of WPV where nurses identified the sequence of events, Nurses health and well-being in the presence of WPV where nurses identified and reflected upon health and well-being, including Nurses experience of organizational absence in the presence of WPV where nurses identified barriers in support and feedback when reporting WPV. Conclusion: With this study the authors aspire to illustrate the phenomenon of WPV and the importance of preventing, implementing interventions for strategies and knowledge and provide nurses with organizational support when WPV occurs.

Bakgrund: Hot och våld är ett återkommande problem inom hälso- ochsjukvården. Bedriven forskning kring prevalens av hot och våld mot vårdpersonalvisar att 62 % har under arbetstid blivit utsatt för hot och våld. Hot och våldinnefattar en handling av aggressiv karaktär med avsikten att orsaka psykisk ellerfysisk skada hos en annan människa. Vid förekomsten av hot och våld ses psykiskoch fysisk ohälsa hos omvårdnadspersonal som ett växande problem som lett tillnegativa konsekvenser för arbetsmiljön samt patientsäkerheten. Syfte: Syftet medlitteraturstudien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld inomsomatisk akutsjukvård. Metod: Litteraturstudien är uppbyggd av en kvalitativstudiedesign. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Cinahl och PubMed.Totalt kvalitetsgranskades elva artiklar med hjälp av Statens beredning förmedicinsk och social utvärdering granskningsmall (SBU, 2014) och Popenoe m.fl. (2021) analysmetod användes vid analys av artiklarna. Resultat: I resultatetpresenterades tre huvudkategorier: "Fysiologiska, psykosociala konsekvenser sompåverkade arbetet”, “Hot och våld, en del av jobbet” och “Upplevelser avbristfälliga resurser för att hantera hot och våld”. I relation till huvudkategorin“Fysiologiska, psykosociala konsekvenser som påverkade arbetet” identifieradesfyra subkategorier:“Fysiologiska konsekvenser”, “Psykosociala konsekvenser”,“Nedsatt förmåga att utföra en god omvårdnad” samt “Positiva följder”. Konklusion: Det finns inte tillräckligt med kunskaper eller handlingsplaner för atthantera hot och våld eller dess efterföljande konsekvenser för sjuksköterskorna. / Background: Workplace violence is a recurrent problem in healthcare. Researchhas shown that 62% of healthcare workers have under work hours been exposedto workplace violence. Workplace violence involves an aggressive action with theintent to cause psychological or physiological harm to another human being. Asworkplace violence occurs, an increase in psychological and physiological illnesshas been detected which have led to negative consequences for the workenvironment and patient safety. Aim: The aim of the study is to illustrate nursesexperiences of workplace violence in somatic emergency healthcare. Method: The literature review is based on a qualitative design. The searches of the articleswere performed in the databases Cinahl and PubMed. A total of eleven articleswere quality reviewed with the help of Statens beredning för medicinsk och socialutvärdering review template (SBU, 2014) and Popenoe et al. (2021) analysismethod were used in the analysis of the articles. Result: Three categories wereidentified in the results which were:“Physiological, psychological consequencesthat had an affect on work”, “Workplace violence, a part of the job” and“Experiences of inadequate resources to manage workplace violence”. In relationto the main category “Physiological, psychological consequences that had aneffect on work” were “Physiological consequences”, “Psychologicalconsequences”, “Reduced ability to perform good nursing care” and “Positiveconsequences” identified as subcategories. Conclusion: There is not enoughknowledge or prevention strategies for nurses to handle workplace violence or theconsequences that come with the occurrence of violence.