<p>Vårt undersökningsområde innefattar barns inlärning av ett nytt språk. Med vår undersökning har vi försökt få fram hur två utvalda förskolor arbetar för att stimulera barnens utveckling i det svenska språket och tagit del av pedagogernas tankar kring deras sätt att arbeta. Vi har intervjuat några pedagoger för att ta reda på hur dessa förhåller sig till barnens flerspråkighet och hur de bemöter barn som väljer att tala sitt modersmål i förskolan. Som grund för denna studie ligger tre kvalitativa intervjuer samt observationer av två språkutvecklande aktiviteter. Genom vår undersökning har vi kommit fram till att det inte krävs några särskilda aktiviteter, utan att det räcker om barnet får träna språket i vardagliga situationer. Det som gynnar majoritetsbarn gynnar även minoritetsbarn. Av informanternas svar framstår tydlighet, upprepning, variation och trygghet som viktiga faktorer vid arbete med barn som har ett annat modersmål än svenska. I de båda förskolorna är pedagogerna medvetna om modersmålets betydelse vid inlärning av ett nytt språk. För att stimulera barnets kunskaper i modersmålet arbetar de på olika sätt. I den ena förskolan använder pedagogerna och barnen sitt modersmål i verksamheten medan man i den andra förskolan försöker höja statusen på språket genom att intressera sig för barnets språk. De uppmuntrar även föräldrarna att hjälpa sina barn att utveckla sitt hemspråk genom att läsa och tala med barnen.</p>

Vårt undersökningsområde innefattar barns inlärning av ett nytt språk. Med vår undersökning har vi försökt få fram hur två utvalda förskolor arbetar för att stimulera barnens utveckling i det svenska språket och tagit del av pedagogernas tankar kring deras sätt att arbeta. Vi har intervjuat några pedagoger för att ta reda på hur dessa förhåller sig till barnens flerspråkighet och hur de bemöter barn som väljer att tala sitt modersmål i förskolan. Som grund för denna studie ligger tre kvalitativa intervjuer samt observationer av två språkutvecklande aktiviteter. Genom vår undersökning har vi kommit fram till att det inte krävs några särskilda aktiviteter, utan att det räcker om barnet får träna språket i vardagliga situationer. Det som gynnar majoritetsbarn gynnar även minoritetsbarn. Av informanternas svar framstår tydlighet, upprepning, variation och trygghet som viktiga faktorer vid arbete med barn som har ett annat modersmål än svenska. I de båda förskolorna är pedagogerna medvetna om modersmålets betydelse vid inlärning av ett nytt språk. För att stimulera barnets kunskaper i modersmålet arbetar de på olika sätt. I den ena förskolan använder pedagogerna och barnen sitt modersmål i verksamheten medan man i den andra förskolan försöker höja statusen på språket genom att intressera sig för barnets språk. De uppmuntrar även föräldrarna att hjälpa sina barn att utveckla sitt hemspråk genom att läsa och tala med barnen.

Denna studie har som syfte att undersöka hur ett antal förskollärare arbetar för att skapa språkutvecklande undervisning samt vilka förutsättningar och förhinder de anser att de har när de använder språkutvecklande arbetssätt. Studiens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs (1978) sociokulturella teorin om lärande, som används för att analysera tematiskt det empiriska materialet. Datan samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer, som genomfördes med tio olika förskollärare.Studiens resultat visar att förskollärarna använder sig av en variation av arbetssätt för att skapa en undervisning som främjar barnens språkutveckling. Respondenterna uppger att de använder sig mest av högläsning, som i många fall följs av boksamtal, där barnen har möjlighet att uttrycka vad de tänker. Förutom detta använder förskollärarna också sånger och språklekar för att utveckla barnens ordförråd och uttal samt fri lek och teaterövning, som främjar social interaktion mellan barnen. Förskollärarna berättar att de använder dessa arbetssätt i syfte att utveckla barnens språk.Förskollärarna beskriver att de möter utmaningar i sin strävan efter att skapa en språkutvecklande undervisning. Pedagogerna upplever att det är svårt att hitta en rimlig balans mellan strukturerade aktiviteter och fri lek. Samtidigt är det en utmaning att anpassa undervisningen till barns olika språkliga nivåer. En annan utmaning som de möter är att förskolorna där de arbetar på erbjuder dem inga möjligheter för vidareutbildning.