Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder för personer med depression i vuxen ålder. För att besvara studiens syfte valdes en litteraturöversikt för att få en överblick av tidigare forskning och sammanställa till en ny helhet.Data insamlades genom sökning i databaser som resulterade i 12 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med Fishers (2009) interventionsmodeller som raster. Analysen visade att arbetsterapeutiska åtgärder kunde placeras under tre av interventionsmodellerna och kunde summeras i form av fritidsaktivitet, fritidssysselsättning, fysisk träning, skrivterapier, gruppterapier, coopingstrategier, The Tree Theme Metod, byte av erfarenheter i grupp och livsberättelser. Resultatet visade vidare på att de arbetsterapeutiska åtgärderna är varierande och att det fanns sparsamt vetenskapliga artiklar som tar upp arbetsterapeutiska åtgärder för personer med depression i vuxen ålder. Arbetsterapeutiska åtgärder ger positiva resultat när det gäller åtgärder för personer med depression i vuxen ålder. The Tree Theme Metod (TTM) är en klientcentrerad metod som var mer framträdande i de granskade studierna och författarna kunde summera metoden som betydelsefull åtgärd för arbetsterapeuter att använda i arbete med personer med depression, detta speciellt då depression är ett växande problem i samhället.

Syftet med studien var att beskriva insomningstid, sömntimmar, sömnkvalitet och upplevelsen dagtid innan, efter fyra veckor samt fem månader med tyngdtäcke hos vuxna med sömnbesvär. Författarna valde en kvantitativ ansats för att analysera data vilket innebar sammanställning av rådata insamlat av arbetsterapeuter på en arbetsterapienhet i Sverige. Data bestod av en strukturerad enkät och ett självskattningsformulär som analyserades och sammanställdes med stöd av deskriptiv statistik samt en del kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att den tid det tog för respondenterna att somna minskade och antalet sömntimmar ökade. Upplevelsen av sömnkvalitet och vakenhet samt sinnestillstånd dagtid ökade och respondenterna beskrev sig ha flera positiva effekter av tyngdtäcket. Vidare tyder resultaten på en ökad grad av delaktighet i aktiviteter hos respondenterna efter att de använt tyngdtäcke. Sammantaget indikerar resultatet på att tyngdtäcket kan ha en positiv upplevd effekt vid sömnbesvär hos vuxna.

No description available.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenhet av handledning från arbetsterapeuter inom gruppboende för vuxna personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer och/eller intellektuella funktionsvariationer. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att undersöka deltagarnas erfarenheter. Tio deltagare från sex olika kommuner i spridda delar av Sverige medverkade i studien. Vid bearbetning av det insamlade materialet användes kvalitativ innehållsanalys där materialet transkriberades, kondenserades, kodades och kategoriserades. Resultat: Analysen av intervjumaterialet resulterade i tre kategorier; handledningens struktur, behov och tillgänglighet av arbetsterapeut samt betydelsen av handledning. Resultatet från studien visar att handledningen bidrog till trygghet hos omvårdnadspersonalen i utförandet av arbetsterapeutiska insatser samt utgjorde ett värdefullt tillfälle för nya idéer och synsätt att utvecklas. Vid bristfällig handledning och andrahandsinformation upplevde omvårdnadspersonalen en osäkerhet vid utförandet av arbetsterapeutiska insatser. Resultatet visade även att deltagarna önskade att arbetsterapeuten var mer lyhörd gällande omvårdnadspersonalens åsikter och erfarenheter. Slutsats: Studien har bidragit till ökad insikt i omvårdnadspersonalens erfarenhet av arbetsterapeutisk handledning och områden inom handledning som kan utvecklas. / Purpose: The aim of this study was to describe healthcare workers experience of supervision from occupational therapists within group homes for adult people with neurodevelopmental disorders and/or intellectual disabilities. Methods: The study is based on a qualitative method with semi-structured interviews to examine the participants experience. Ten participants from six municipalities from different parts of Sweden participated in the study. When processing the collected material, a qualitative content analysis was used where the material was transcribed, condensed, coded and categorized. Results: The analysis of the interview material resulted in three categories; the structure of the supervision, the needs and availability of the occupational therapist and the importance of supervision. The results of the study show that the supervision contributed to the feeling of safety for the healthcare workers in the performance of occupational therapy interventions and constituted a valuable occasion for new ideas and viewpoints to be developed. In case of insufficient supervision and second-hand information, the healthcare workers experienced an uncertainty in the performance of occupational therapy interventions. The result also showed that the participants wanted the occupational therapist to be more perceptive to the healthcare workers opinions and experiences. Conclusion: The study has contributed to increased insight into the healthcare workers experience of occupational therapy supervision and areas within supervision that should be developed.

No description available.

No description available.

No description available.

Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur bildterapeutiskt arbete, både bedömning och behandling, beskrivs utifrån anknytning och anknytningsskador för att ge en översikt om kunskapsläget kring detta område. Metod En allmän litteraturstudie som bygger på ett antal tematiserande forskningsfrågor av ett urval artiklar som beskriver bildterapeutiskt bedömnings- och behandlingsarbete kopplat till anknytning och anknytningsskador. Resultat Anknytningen mellan barnet och dess förälder kan utvidgas till att omfatta andra anknytningsrelationer som till exempel terapeut-klient och mellan individer i parrelationer. Beroende på om anknytningen är trygg eller otrygg leder detta till olika förhållningssätt hos individerna i de olika konstellationerna. Bird´s Nest Drawing – BND och Bird´s Nest Sculpture – BNS har visat sig vara användbara bildterapeutiska bedömningsredskap för att urskilja anknytning och anknytningsmönster hos olika klientgrupper tillsammans med familjeteckning, Person Picking an Apple from a Tree – PPAT, samt en gemensam teckningsuppgift. Då det gäller bildterapeutiska behandlingsmetoder som är inriktade på anknytning och anknytningsskador så visar inte forskningen på några tydliga exempel på praktisk tillämpning. Slutsats Uppsatsens resultat visar vikten av att bedöma anknytning och anknytningsmönster hos klienter innan den terapeutiska behandlingen påbörjas för att få en uppfattning och prognos om klientens förhållningssätt och fortsatta utvecklingsmöjligheter samt då det gäller det terapeutiska bemötandet för att på bästa möjliga sätt skapa en trygg allians. Hur det fortsatta behandlingsarbetet sedan ska genomföras för att möjliggöra läkning av anknytningsskador är dock oklart. / Aim The aim of this work is to conduct research about how art therapy, including screening and treatment, is described in relation to attachment and attachment injuries. Method A general literature study built on a few thematical research questions which describes art therapy screening and treatment linked to attachment and attachment injuries. Results The attachment between parent-child might be expanded to other relationships, for example therapist-client and romantic partners. Depending on if the attachment is secure or insecure that could result in different individual behavior in the constellations. Bird´s Nest Drawing – BND and Bird´s Nest Sculpture – BNS are shown as valuable art therapeutic screening methods for identifying attachment and attachment patterns in different groups of clients with family drawing, Person Picking an Apple from a tree – PPAT and a joint drawing task. When it comes to art therapy focused on attachment and attachment injuries, contemporary research does not present any clear examples on practical treatment methods. Conclusion The result of the study illustrates the need for identifying the client’s attachment and attachment patterns before starting the therapeutic treatment in order to form an opinion and prognosis about the client’s behavior and potential for development, and the therapeutical reception to optimize the possibility for a secure alliance. In what way the following therapeutic work should be implemented in order to heal attachment injuries is yet unclear.

No description available.

No description available.