Abstrakt Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir äldre vilket medför komplicerade åkommor, återinläggningar och ökat tryck på hälso- och sjukvården. Bristande uppfattningar om utförandekapacitet hos patienten bidrar till återinläggning. Genom att bedöma aktiviteter i dagliga livet (ADL) kan arbetsterapeuten kartlägga bristande aktivitetsområden hos individen. Syfte: Att undersöka patienters uppfattningar om sin utförandekapacitet och huruvida dessa påverkas av en ADL-bedömning eller ej. Metod: Prospektiv tvärsnittsstudie genom enkätundersökning. Ett instrument för att samla in uppskattad utförandekapacitet skapades, för att svara på syftet. 32 personer deltog i studien.  Data från instrumentet sammanställdes samt analyserades i SPSS genom paried samples T-test. Resultat: Patienternas uppfattningar om sin utförandekapacitet samstämde vid första skattning till 21% med ADL-bedömningen. Patienternas skattning efter ADL-bedömning samstämde till 71%, en ökning på 238% med en trestjärnig signifikansnivå, p=0,0000 genom paried samples T-test. Slutsats: ADL-bedömning är grundläggande för att säkerställa att patienternas uppfattningar om sin utförandekapacitet samstämmer med hur aktuellt vårdtillfälle påverkat det tidigare aktivitetsutförandet. ADL-bedömning är en viktig del av vårdkedjan och arbetsterapeuten har ett unikt sätt att utreda patientens behov. / Abstract Background: The population in Sweden is getting older, which results in complicated conditions, re-admissions and increased pressure on healthcare services. Patients’ deficient perceptions of their performance capacity contributes to re-admission. By estimating activities in daily life (ADL), the occupational therapist map areas of activity in which the patient performs insufficient. Purpose: To investigate patients’ perceptions of their performance capacity and whether these are affected by an ADL assessment or not. Method: Prospective cross-sectional study through a questionnaire. An instrument for gathering estimated performance capacity was created. 32 people participated in the study. Data from the instrument was compiled and analyzed in SPSS by paried samples T-test. Results: Patients' perceptions of their performance capacity matched at first estimation to 21% with the ADL-assessment. Patients' estimation after ADL assessment conformed to 71%, an increase of 238% on a three-star significance level, p = 0.0000 by paried samples T-test. Conclusion: ADL assessment is essential to ensure that the patients’ perceptions of their performance capacity are consistent with how the current hospitalization affect their performance. ADL assessment is an important part of the care chain, and the occupational therapist has a unique way to investigate patient needs.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vilket syfte arbetsterapeuter använder musik i behandling. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Sex yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. Intervjuerna analyserades och resulterade i nio kategorier: Att uppnå välbefinnande, Att uppnå känsla av kompetens, Att stimulera till aktivitet, Att uppmuntra social kontakt, Att skapa lugn, Att minska smärta, Att träna och bibehålla fysiska funktioner, Att träna och bibehålla kognitiva funktioner och Att skapa struktur i en aktivitet. Sammanfattningsvis visar denna studie att arbetsterapeuterna tyckte att musik var ett lättillgängligt och bra medel i behandling samt att det gick att använda för de flesta patientgrupper. Ofta var syftet att patienter skulle få göra något lustfyllt och roligt, påminnas om att de klarade att utföra och stimuleras till att utföra aktiviteter. Musik användes för att skapa social kontakt och gemenskap. Som smärtlindring var musik effektivt då det tog bort fokus från smärtan. Det visade sig även att musik motiverade till rörelse och användande av kognitiva funktioner. Lugn och rogivande musik användes för att uppnå avslappning. Det framkom i resultatet att musik kunde användas för att skapa struktur i aktivitet. I slutsatsen uppmuntras vidare forskning kring musik som struktur i aktivitet då författarna inte hittat tidigare studier om det.

Abstrakt Schizofreni är den vanligaste diagnosen bland alla psykossjukdomar och är en av de tio mest funktionshindrande sjukdomarna i världen. Individer med schizofreni har ofta funktionshinder så som kontaktskygghet och en benägenhet att isolera sig i sin egen värld. Sjukdomen orsakar viss oförmåga att delta i vardagliga aktiviteter och därför har arbetsterapeuten en stor och betydelsefull roll i arbetet med patientgruppen. Syftet med studien var att beskriva effekten av arbetsterapeuters åtgärder för patienter med schizofrenisjukdom. En systematisk litteraturöversikt valdes som metod. Artiklar hämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Psychinfo.  Åtta kvantitativa originalartiklar som publicerades mellan 2009 och 2019 har granskats, analyserats och sammanställts i fyra kategorier.  För kategorin Arbetsterapiprogram som lär ut nya strategier framkommer att den har god effekt på att förbättra exekutiva funktioner, självskattning av problemlösnings- och prioriteringsförmåga i utförandet av vardagliga göromål, individens autonomi och självständighet i ADL, funktionell kapacitet, kognitiva funktioner samt reducering av schizofrenisymtom. Kategorin Insatser med kreativa aktiviteter visade förbättringar avseende positiva schizofrenisymtom (hallucinationer, vanföreställningar, bisarrt beteende och tankestörningar) men även negativa schizofrenisymtom (affektlöshet, minskad talbarhet, apati och avsaknad av livslust) hos patienten. Insatser med musik och dans visade förbättrad uppmärksamhet, tankehastighet, minnesfunktioner, flyt och spontanitet i de exekutiva funktionerna såsom självständighet i vardagliga aktiviteter och egen problemlösning. Kategorin Arbetsterapi utifrån självvalda aktiviteter visade förbättringar av negativa och positiva symtom, minskad misstänksamhet samt förbättrade psykosociala funktioner. En viktig slutsats utifrån resultatet är att ett systematiskt och tidigt insatt arbetsterapiprogram samt interventioner med självvalda, kreativa aktiviteter med individen i fokus stärker självständighet och förbättrar utförandet av vardagliga aktiviteter hos personer med schizofreni. Det råder ett behov av fortsatt forskning som undersöker effekten av arbetsterapeutiska interventioner för personer med schizofreni. Ytterligare utvecklingsområden för arbetsterapeuters interventioner för personer med schizofreni är även av intresse i dagens utvecklade samhälle.

Det finns flera kvinnodominerade yrken och arbetsterapi är ett av dem, precis som majoriteten av yrken inom vården. Få män söker sig till yrket och viss andel som påbörjar arbetsterapeututbildningen lämnar yrket inom några år. Syftet med studien var därmed att beskriva manliga arbetsterapeuters upplevelser när de tidigt i sin yrkeskarriär arbetar inom ett kvinnodominerat yrke. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med fem informanter. Deltagarna var mellan 24–31 år gamla och arbetade på fyra olika orter utspridda i Sverige. Efter dataanalysen bildades tre huvudkategorier av materialet, att vara minoritet bland kvinnliga kollegor, att vara man i patientmötet och synen på framtiden. Upplevelsen att vara man i ett kvinnodominerat yrke var mer positiv än negativ. Informanterna kände sig uppskattade och hade inga tankar på att byta yrke. Det fanns dock upplevelser att arbetsuppgifterna och samtalsämnen kunde skiljas mellan män och kvinnor. Trots övervägande positiva upplevelser kan det vara påfrestande att vara en minoritet på en arbetsplats, bland annat i sociala sammanhang där män i kvinnodominerade yrken kan uppleva en social press på sig själva.

Introduction: Parents of children with disabilities have a higher participation in caring occupations and supporting efforts aiming the child compared to other parents. Studies show that these parents have worse physical and mental health and occupational balance compared to other parents.  Aim: The aim was to describe health, everyday occupations and occupational balance among parents to children with disabilities ages 0-18 years.  Method: The chosen method was a scoping review where 9 articles publiced between 2015 and 2022 were included. The method was based on the steps according to Arksey & O’Malley (2005). Results: The results showed that parents of children with disabilities suffers from stress, poor health and occupational imbalance to a greater extent compared to other parents. The results also show that these parents have a low participation in health promoting occupations and that there is a connection between participation in health promoting occupations and general health.  Conclusions: The conclusion was that the parents care of children with disabilities can effect health and occupational balance in a negativ way. This could indicate an increased need of a interpersonal perspective in the view of occupational balance, since that considers how different aspects influences each other.

Bakgrund: Tidigare internationella studier visade att nyexaminerade arbetsterapeuter upplevde en chock vid arbetsstart. De upplevde en praktisk kunskapslucka mellan vad som undervisas på universitet och färdigheter som krävs på en arbetsplats. Stöd och utbyte av erfarenheter från mer erfarna kollegor har visat sig vara av betydelse för nyexaminerade arbetsterapeuter. Syfte: Studiens syfte är att beskriva nyexaminerade arbetsterapeuters upplevelser och erfarenheter av yrkesrollen. Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats med intervjuer för att inhämta deltagarnas upplevelser och erfarenheter. Totalt deltog tio nyexaminerade arbetsterapeuter. Kvalitativ innehållsanalys utfördes där meningsbärande enheter plockades ut, kondenserades och kodades för att slutligen kategoriseras. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, dessa var Den nya yrkesrollen - utmaning, Betydelsen av kollegialt stöd som nyexaminerad, Utbildningens innehåll i relation till verkligheten och Andras förväntningar och syn på arbetsterapeuten. Slutsats: Deltagarna upplevde utmaningar i yrkesrollen och att de besitter kompetens som inte nyttjas. Det kollegiala stödet var mycket betydelsefullt för de nyexaminerade arbetsterapeuterna. Det behövs mer forskning kring betydelsen av introduktion på arbetsplatsen, olika verksamheters påverkan på upplevelser och erfarenheter i yrkesrollen samt vilket kollegialt stöd som behövs vid en nyanställning.

Syftet med denna studie är syntetisera äldres erfarenheter av promotiva och preventiva interventioner med fokus på aspekter som påverkar förändringar i aktiviteter i det dagliga livet och upplevelse av hälsa. Litteraturstudie med en metasyntes användes som metod för att sammanställa kvalitativ forskning. Sökningen utfördes i fyra databaser och 11 artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades sedan utifrån systematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i två kategorier: Aspekter av interventionen frambringar engagemang och reflektion hos den äldre och Interventionen inverkar på den äldres aktiviteter och hälsa. Resultatet visar att äldres erfarenheter av gruppmöten bidar till reflektioner och känsla av gemenskap som kan bidra förändringar i aktivitet och hälsa. Vidare kunde äldre sakna förutsättningar att ta tillvara kunskaperna och bidra till sin hälsa, då brist på personliga resurser eller miljön kunde hindra dem. Vidare forskning behöver utforska den äldre kontext samt se över den långsiktiga inverkan av interventionerna. För att få djupare förståelse för hur interventionerna kan bidra till äldres förutsättningar och effekter som håller över tid.

Arbetsterapi är en vårdprofession som arbetar med att förbättra hälsa genom att underlätta för aktivitet i det dagligalivet, genom kompensation, träning och anpassningar. Vardagsaktiviteter är ofta problematiska för personer med den neuropsykiatriska diagnosen ADHD, men det är inte kartlagt vad den arbetsterapeutiska interventionen vid ADHD innehåller. Syftet med litteraturstudien är därför att beskriva den arbetsterapeutiska interventionen för personer med ADHD utifrån åtgärder riktade mot förbättrat aktivitetsutförandetEn integrativ litteraturstudie utfördes baserat på tio artiklar publicerade inom de senaste tio åren som beskriver studier av arbetsterapeutiska interventioner för ökat aktivitetsutförande för personer i åldrarna 3-62 år med ADHD. En deduktiv analys av innehåller i interventionerna utfördes utifrån den arbetsterapeutiska modellen PEO-modellen, som beskriver hur interaktionen mellan person, miljö och aktivitet ger aktivitetsutförandet.Resultatet visar att interventionerna innehåller tydliga mål, träning av personens kognitiva förmågor, kompensatoriska hjälpmedel och att den sociala miljön får en ökad förmåga att stödja samt anpassning av aktivitet så som etablerandet av effektiva rutiner. Resultatet pekar mot att arbetsterapeutiska interventioner innehåller åtgärder inriktade på flera områden och framstår som en lovande behandlingsform för att lösa problem i vardagen som rör utförande av aktiviteter. Men det krävs forskning av högre kvalitet för att säkerställa resultatet.

Bakgrund: Covid-19 är en sjukdom som påverkat samhället i över 3 år. Sjukdomen kan medföra långvariga konsekvenser såsom hjärntrötthet. Hjärntrötthet påverkar individen genom att individen kan känna energilöshet och påverkar utförandet av aktiviteter. Aktiviteterna kan kategoriseras utifrån lekaktiviteter, rekreativa aktiviteter, arbetsaktiviteter och skötsel-aktiviteter. Individen behöver en god fördelning och balans mellan dessa kategorier för att uppleva hälsa och välbefinnande. Hälsa och välbefinnande uppnås då individen har ett gott aktivitetsmönster som leder till en god aktivitetsbalans. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva upplevd påverkan i aktivitetsmönstret hos individer med uttalad hjärntrötthet till följd av Covid-19. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes med 45 deltagare som rekryterades genom bekvämlighetsurval via sociala medier (Facebook). Enkäten berörde deltagarnas aktivitetsmönster och aktivitetsbalans. Data analyserades med deskriptiv- och statistisk analys i ett statistiskt dataprogram.  Resultat: Resultatet redovisades utifrån 41 deltagare som uppfyllde inklusionskriterierna. Förändring i aktivitetsmönstret hos deltagarna identifierades där rekreativa aktiviteter ökade och lekaktiviteter samt skötselaktiviteter minskade.  Slutsats: De flesta deltagare upplevd en förändring i aktivitetsmönstret. Deltagarna var inte tillfredsställda med sitt aktivitetsmönster och ansåg sig inte uppleva aktivitetsbalans

No description available.