Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som medför svårigheter med social interaktion och kommunikation, begränsade och repetitiva beteendemönster samt över- eller underkänslighet för sensoriska stimuli. Syftet med denna studie var att undersöka arbetsterapeutiska interventioner för barn med AST samt effekten av dessa. Studien är en litteraturöversikt med artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Sju artiklar som var publicerad mellan 2014–2023 inkluderades, analyserades och presenterades med två kategorier i resultatet. Resultatet visade att social integration har en positiv effekt på svårigheter med sociala interaktioner, delad uppmärksamhet samt hur föräldrar ska interagera med sina barn. Interventionerna riktad mot sensorisk integrering visade att resultatet kan ha viss positiv effekt, där en intervention visar på klinisk nytta och den andra inte. Lek-baserade interventioner gynnar sociala förmågor hos barn med AST. Föräldrar är en viktig del i barnens utveckling samt har arbetsterapeuten en betydande roll i åtgärdsprocessen vid sociala och sensoriska interventioner.

Digitaliseringen är en av nutidens största samhällsförändringar. Den innebär en ökad användning av digitala verktyg, system och tjänster. Denna förändring ställer krav på kompetensen hos den legitimerade arbetsterapeuten. Något som utbildningen bör förbereda studenterna för. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter på arbetsterapeutprogrammet upplever att digital kompetens integreras i utbildningen. Datainsamling utfördes genom två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 12 arbetsterapeutstudenter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter analyserades innehållet utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades i fem kategorier; höga förväntningar trots upplevd bristfällig undervisning, disponering av tid påverkar inlärning, utmaningar och möjligheter med digital undervisning, attityder till framtidens digitala arbetssätt och visioner för framtida kompetensutveckling. Resultatet visade på övervägande få erfarenheter av digital kompetensutveckling i utbildningens nuvarande innehåll. Många deltagare upplevde att för lite fokus och undervisningstid prioriteras på inlärning av digitala tjänster, system, verktyg och hjälpmedel. Deltagarna uttryckte även en hög förväntan på deras digitala kompetens från lärare, trots en upplevd avsaknad av undervisning i det. Deltagarna beskriver en vilja och motivation till att öka sin digitala kompetens inför framtiden. Studiens slutsats visar på en upplevd diskrepans mellan utbildnings innehåll och yrkeslivets krav på digital kompetens. Studien vidimerar behovet av ett utvecklingsarbete i utbildningen.

Sammanfattning Bakgrund: Stroke är en av de främsta orsakerna till funktionshinder i världen. Det drabbar framför allt äldre, och kan leda till stora hinder i aktivitet. Yoga inom strokerehabilitering är ett område som det fortfarande inte forskats mycket på. Syfte: Att analysera och sammanställa befintlig vetenskap om yoga inom strokerehabilitering. Att ta reda på i vilka skeden av strokerehabilitering yoga används, hur det används som intervention, och att redogöra för effekter av yoga samt upplevelser av yoga och dess betydelse. Metod: Artiklarna som litteraturöversikten grundas på söktes fram genom databaserna PubMed, Cinahl, Ahmed och Psycinfo. Elva artiklar som matchade urvalskriterierna valdes ut och klarade kvalitetsgranskning. Resultat: Tio av de elva studierna använde yoga i kroniskt skede. Rote practise var den interventionsform som förekom mest, men även Aktivitetsfokuserad utbildning. Effekterna var mestadels ej signifikanta, förutom avseende vissa delar av fysisk funktion. Deltagarnas upplevelser var till stor del positiva och yoga upplevdes över lag vara betydelsefullt. Slutsats: Sammantaget är evidensen låg då mycket av resultaten ur de kvantitativa studierna saknar signifikans. Dock framkommer positiva upplevelser av yoga bland deltagare i de kvalitativa studierna. Fler och mer omfattande studier behövs för att tydliggöra effekterna av yoga för personer som haft stroke.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa och beskriva arbetsterapeuters och lärares erfarenheter av samverkan i grundskola. Metod: Examensarbetet genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Urvalet bestod av tidigare studier som berör arbetsterapeuter och lärare som har samverkat i grundskolor, och artiklar som belyser arbetsterapeuter och lärares upplevelse av samverkan i grundskola. Datainsamlingen av kvalitativa studier utfördes genom systematisk litteratursökning i databaserna Scopus och Amed. Nio artiklar inkluderades till studien och samtliga artiklar granskades och analyserades. Resultat: Studierna presenterar forskning genomförd i sju länder och publicerade mellan 2013-2022. Resultatet presenteras i tre kategorier: Lärare och arbetsterapeuters positiva erfarenheter av samverkan i skolmiljö, Lärare och arbetsterapeuters erfarenheter av utmaningar med samverkan i skolmiljö och Arbetsterapeuters och lärares syn på lösningar kring ett bättre samarbete i skolmiljö. Slutsats: Arbetsterapeuter och lärare har positiva erfarenheter av samverkan i skolbaserad praxis i grundskolan. Lärarna upplever att en arbetsterapeut i klassrummet är en tillgång för elever. Trots de positiva upplevelserna finns det omständigheter som försvårar samarbetet såsom bristande kunskap bland lärare av arbetsterapeutens kompetens och profession samt en bristande arbetsrelation, vilket påverkar samverkan professionerna emellan. / Aim: The aim of this study was to compile and describe occupational therapists and teachers experiences of collaboration in primary school. Method: The study was conducted as a general literature review. The selection consisted of articles about occupational therapists and teachers that have collaborated in primary school, and articles that illuminates occupational therapists and teacher ́s experience of collaboration in primary school. Data of qualitative studies was collected through a systematic literature search from Scopus and Amed databases. Nine articles were included in the study, and all articles were reviewed and analyzed. Results: The studies present research carried out in seven countries and published between 2013-2022. The result is described in three categories: Teachers and occupational therapists positive experiences of collaboration in a school environment, Teachers and occupational therapists experiences of difficulties with collaboration in a school environment and Occupational therapists and teachers view on solutions for better collaboration in the school environment. Conclusion: Occupational therapists and teachers have positive experiences of collaboration in school-based practice in primary school. The teachers narrated that having an occupational therapist in the classroom is an access to the students. The challenge of collaboration is the knowledge about what an occupational therapist can offer in the school setting and a lack of working relationship, which affects cooperation between the professions.

Bakgrund: Att ofrivilligt behöva lämna sitt hemland är en bidragande faktor till ohälsa hos flyktingar. Arbetsterapeutens arbete med aktivitet kan hjälpa denna grupp av människor in i samhället och med att komma till rätta med och förebygga ohälsa. Professor Gary Kielhofner menade att miljön vi lever i påverkar våra förutsättningar, möjligheter och färdigheter. Den fysiska och sociala miljö vi lever i är formad av kulturen. Detta innebär att vi anpassar oss efter dess kulturella kontext. Vid migration oavsett bakomliggande orsak till denna, drabbas den berörda ofta av nedsatt hälsa och integrationsproblem. Bristande socialt nätverk och ingen arbetserfarenhet samt att de kvalifikationer som man har med sig från hemlandet inte erkänns leder ofta till svårigheter. Man har svårt att ta sig ut på arbetsmarknaden och detta påverkar hälsotillståndet och den socio-ekonomiska statusen. Arbetsterapeuten är som enda profession lämpad att spela en central roll i sysselsättningsprogram för att öka kompetensen och bedöma funktion och aktivitet. Kan flyktingar vid samhällsintegrering återfå full aktivitet och det därmed leder till arbete ökar också känslan av egenmakt (empowerment) och självförverkligande.    Syfte: Syftet med studien är att beskriva aktuellt forskningsläge gällande arbetsterapi för flyktingar för att främja integrationsprocessen samt hälsan. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som bygger på vetenskapliga artiklar. Sökningar gjordes i databaserna Assia, Cinahl, Medline och Psycinfo med för studien relevanta sökord. Nio artiklar av betydelse inkluderades i studien.   Resultat: Fyra teman identifierades. Dessa är Kulturella skillnader, en utmaning för arbetsterapeuter, Betydelsen av delaktighet i aktivitet vid språkträning, Betydelsen av aktivitet och delaktighet för att motverka ohälsa och Betydelsen av aktivitetsträning vid arbetsrehabilitering. Sammanfattningsvis visar resultatet på att tidig integrering i det nya samhället och att bli förstådd spelar en stor roll för flyktingars chanser att lyckas i det nya landet och komma till rätta med eventuell ohälsa. Arbetsterapeuten kan spela en nyckelroll för hur bra det blir. Arbetsterapeutiska åtgärder används vid integration på flera platser i världen men behöver utvecklas ytterligare.   Slutsats: Arbetsterapeuter kan fungera som en länk för att överbrygga klyftor och kan använda sin kunskap om aktivitet till sina klienter oavsett etnisk bakgrund. De kan översätta värderingar, normer, förväntningar och beteenden i sitt arbete med att integrera flyktingar i samhället samtidigt som värderingar från hemkulturen bevaras. Flyktingar bär med sig ett tungt bagage som påverkar hälsan, oftast negativt. Arbetsterapeuten arbetar för ökad aktivitetsförmåga och detta kan göra att flyktingar lättare kan integreras i samhället och återfå och bibehålla sin hälsa. Dock finns inte alltid tillräcklig kunskap om kulturella skillnader och likheter inom professionen.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att beakta användandet av vardagsteknik vid intervention för klienter med förvärvad hjärnskada. Metod: 12 semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter och insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vardagsteknikens inverkan på aktivitet kan många gånger innebära utmaningar, men oftast överväger resurserna utmaningarna. Användandet av vardagsteknik i aktivitet utreds genom intervju och observation, med eller utan bedömningsinstrument. Det stöd som arbetsterapeuter har i att beakta vardagstekniken i aktivitet kommer främst från hjälpmedelskonsulenter, kollegor och ledningen. Arbetsterapeuter önskar mer tid och resurser för att kunna arbeta med vardagsteknik i aktiviteter. Vardagsteknik anses tillhöra arbetsterapeuternas arbetsområde och det finns en tro att vardagstekniken kommer fortsätta öka och så även arbetsterapeutens roll inom området.Slutsats: Studien visar vilka erfarenheter arbetsterapeuter harav att beakta vardagsteknik vid intervention för klienter med förvärvad hjärnskada. Vidare visar studien att vardagstekniken är en del av klienternas dagliga aktiviteter idag. Studien visar att vardagens aktiviteter innehåller allt mer vardagsteknik och att arbetsterapeuters arbete med vardagsteknik kommer fortsätta att öka. Det finns behov av vidare forskning inom ämnet då det finns få studier som belyser vardagsteknik i dagsläget.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess betydelse för personer över 65 år i ordinärt boende. Datainsamling har skett genom att systematiskt välja ut och kvalitetsgranska publicerade vetenskapliga artiklar genom datorbaserade och manuella sökningar med bestämda sökord. De 11 artiklar som ingår i denna studie har analyserats i enlighet med Friberg (2012) och OTIPM ́s (Fisher & Nyman, 2007) fyra interventionsmodeller användes som ett raster vid analys av data. Analysen mynnade ut i tre kategorier, “Personcentrerade interventioner”, “Hälsofrämjande gruppinterventioner” samt “Aktivitetsgruppsom intervention”. Studiens resultat visade att de flest förekommande arbetsterapeutiska interventionerna riktades mot den enskilde individen och gick in under kategorin personcentrerade interventioner innefattande aktivitetsträning, hjälpmedel och miljömässiga förändringar vilket även berör OTIPM ́s modell för kompensation. Arbetsterapeutiska interventioner hade även betydelse för äldre personer i ordinärt boende i form av högre självskattad hälsa, mindre rädsla för fall, bibehållen ADL-förmåga, förändrade strategier för aktivitetsutförande samt ökat socialt engagemang.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder för personer med depression i vuxen ålder. För att besvara studiens syfte valdes en litteraturöversikt för att få en överblick av tidigare forskning och sammanställa till en ny helhet.Data insamlades genom sökning i databaser som resulterade i 12 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med Fishers (2009) interventionsmodeller som raster. Analysen visade att arbetsterapeutiska åtgärder kunde placeras under tre av interventionsmodellerna och kunde summeras i form av fritidsaktivitet, fritidssysselsättning, fysisk träning, skrivterapier, gruppterapier, coopingstrategier, The Tree Theme Metod, byte av erfarenheter i grupp och livsberättelser. Resultatet visade vidare på att de arbetsterapeutiska åtgärderna är varierande och att det fanns sparsamt vetenskapliga artiklar som tar upp arbetsterapeutiska åtgärder för personer med depression i vuxen ålder. Arbetsterapeutiska åtgärder ger positiva resultat när det gäller åtgärder för personer med depression i vuxen ålder. The Tree Theme Metod (TTM) är en klientcentrerad metod som var mer framträdande i de granskade studierna och författarna kunde summera metoden som betydelsefull åtgärd för arbetsterapeuter att använda i arbete med personer med depression, detta speciellt då depression är ett växande problem i samhället.

Syftet med studien var att beskriva insomningstid, sömntimmar, sömnkvalitet och upplevelsen dagtid innan, efter fyra veckor samt fem månader med tyngdtäcke hos vuxna med sömnbesvär. Författarna valde en kvantitativ ansats för att analysera data vilket innebar sammanställning av rådata insamlat av arbetsterapeuter på en arbetsterapienhet i Sverige. Data bestod av en strukturerad enkät och ett självskattningsformulär som analyserades och sammanställdes med stöd av deskriptiv statistik samt en del kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att den tid det tog för respondenterna att somna minskade och antalet sömntimmar ökade. Upplevelsen av sömnkvalitet och vakenhet samt sinnestillstånd dagtid ökade och respondenterna beskrev sig ha flera positiva effekter av tyngdtäcket. Vidare tyder resultaten på en ökad grad av delaktighet i aktiviteter hos respondenterna efter att de använt tyngdtäcke. Sammantaget indikerar resultatet på att tyngdtäcket kan ha en positiv upplevd effekt vid sömnbesvär hos vuxna.

No description available.