This thesis investigates the perceptions that architects and real estate developers have of adhering to strict requirements for classical architectural exterior style, which is mandated by the municipality, focusing on a case study of a proposed real estate development project situated in Lidingö, Sweden. The study employs a qualitative approach, utilizing semi-structured interviews with the real estate developers, the architects, and a municipal project manager who is involved in the project. The findings highlight the tensions that arise during the early planning phase of real estate development with strict architectural style requirements. Developers appreciate the goal of maintaining consistency but emphasize the need for flexibility to accommodate future innovation. Architects value the quality ensured by the requirements, though they find them somewhat restrictive. Both groups recognize the benefits of high aesthetic standards but stress the importance of adaptability. Relevant tensions are further analyzed using stakeholder theory, examining the balance between private and public interests, as well as political and professional interests. The real estate developers prioritize economic feasibility, while the municipality focus on aesthetic quality. Effective collaboration has resulted in a project that is set to be both economically feasible and architecturally compliant. The architects also navigate the tension between creative freedom and adherence to politically driven architectural directives, managing to meet both professional standards and public expectations. Community response to the project has been overwhelmingly positive, indicating a strong appreciation for classical architecture. Overall, the study underscores the importance of collaboration and compromise, achieving a balance between private and public interests, professional and political interests, and producing economically viable projects that meet public demand for classical architecture. / Denna uppsats undersöker de uppfattningar som arkitekter och fastighetsutvecklare har om att följa strikta krav på klassisk arkitektonisk exteriör stil, som föreskrivs av kommunen, med fokus på en fallstudie av ett föreslaget fastighetsprojekt beläget i Lidingö, Sverige. Studien använder en kvalitativ metod, med semi-strukturerade intervjuer med fastighetsutvecklarna, arkitekterna och en kommunal projektledare som är involverad i projektet. Resultaten belyser de spänningar som uppstår under den tidiga planeringsfasen av fastighetsutveckling med strikta arkitektoniska stilkrav. Utvecklarna uppskattar målet att upprätthålla enhetlighet men betonar behovet av flexibilitet för att kunna rymma framtida innovation. Arkitekterna värdesätter den kvalitet som säkerställs av kraven, även om de tycker att de är något restriktiva. Båda grupperna erkänner fördelarna med höga estetiska standarder men betonar vikten av anpassningsbarhet. Relevanta spänningar analyseras vidare med hjälp av intressentteori, och undersöker balansen mellan privata och offentliga intressen, samt politiska och professionella intressen. Fastighetsutvecklarna prioriterar ekonomisk genomförbarhet, medan kommunen fokuserar på estetisk kvalitet. Effektivt samarbete har resulterat i ett projekt som ser ut till att vara både ekonomiskt genomförbart och arkitektoniskt kompatibelt. Arkitekterna navigerar också spänningen mellan kreativ frihet och efterlevnad av politiskt drivna arkitektoniska stilkrav, och lyckas uppfylla både professionella standarder och allmänhetens förväntningar. Responsens från samhället kring projektet har varit överväldigande positiv, vilket indikerar en stark uppskattning för klassisk arkitektur. Sammantaget understryker studien vikten av samarbete och kompromiss, att uppnå en balans mellan privata och offentliga intressen, professionella och politiska prioriteringar, och att producera ekonomiskt hållbara projekt som uppfyller allmänhetens efterfrågan på klassisk arkitektur.