Lic.-avh. Västerås : Mälardalens högskola, 2004.

Titel: Chattbot den digitala kundtjänstmedarbetaren: En kvalitativ studie kring hur lojalitetsfaktorerna påverkas av konsumentmötet med en chattbot. Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomiinriktning marknadsföring, 15hp Författare: Sara Ahlström & Patricia Jansson Nyckelord: Varumärkeslojalitet, artificiell intelligens, chattbot   Syfte: Syftet med studien är att ur ett business-to-consumer perspektiv genomföra en djupgående undersökning av hur faktorerna bakom varumärkeslojalitet påverkas av konsumentmötet med en chattbot. Genom den ökade förståelsen eftersträvas att utveckla ett teoretiskt ramverk.   Metod: Studien är av det kvalitativa slaget och har genomförts med en abduktiv forskningsansats. Studiens slutliga resultat grundar sig i genomförda datorbaserade chattintervjuer med konsumenter.   Slutsats: Utfallet av studien har utökat förståelsen för hur faktorerna vilka ligger till grund för byggandet av varumärkeslojalitet förändras med den digitala teknologin chattbots. Genom studien har en förståelse för vilka komponenter bakom lojalitetsfaktorerna som är av stor vikt. Viktiga komponenter vilka uppmärksammats är utfallet av chattbotens service-kvalité bestående av kundnöjdhet och förtroende, och kvalité av interaktionen bestående av kommunikation och personlighet   Kunskapsbidrag: Praktiska och teoretiska kunskaper kring chattbots påverkan på kundnöjdhet, relationer, kommunikation och avsaknaden av den mänskliga kontakten har lyfts fram. Genom det teoretiska ramverket belyses viktiga delar att ta hänsyn till kring skapandet och utvecklandet av chattbots, vilket är av betydelse för företag som vill skapa en positiv upplevelse i mötet med den digitala medarbetaren

With the advancement of artificial intelligence, there are new complications surfacing for managers today. Data analytics are increasingly important in order to make rational decisions. However, in order to be able to succeed as a manager in this new era, they need to be able to make man and machine work alongside each other. The purpose of this literature study is to present the changes that has occurred during AI’s ever-growing presence within organizations. How its impact has changed, and how it will continuously change managers’ leadership over time. The methodology used in the literature study is that of an inductive approach, with grounded theory as a basis in order to achieve the mapping of the research done by others up until this point. The 42 articles that the mapping consists of were concentrated down to ten variables that showcase the result of our study. In particular, variables such as: recruitment and bias, the managers’ crucial role as the process leader and the cooperation between human resources and AI were some of the more defining results. From the findings we were able to draw several conclusions. Managers need to develop and change their leadership in order to reduce fear and uncertainties, thus resulting in an easier implementation of AI within the organization. As well as suggestions for further research, which consists of the involvement of bias for managers when recruiting with AI as a complementary tool.

English title: Artificial Intelligence, Ethics and Human Rights: a critical analysis of the UNESCO recommendation on the ethics of Artificial Intelligence from a post colonial perspective.  The purpose of this essay is to examine the recommendations on the ethics of Artificial Intelligence. That the member states of UNESCO agreed on in the general conference of 2021 to see if historical, disadvantaged groups are involved in the recommendations. Hence the study analyses the claim the recommendations have about human rights and universalism, world order, and Artificial Intelligence (AI)-actors.  The theoretical frameworks from which the essay are based on are an open universalism which focus on the moral of human rights. Postcolonial theory that contribute with an historical view that make difference in authority visible. AI-actors is discussed taking orientation and whiteness into consideration. The method  used is a descriptive idea analysis, and a critical idea analysis to analyze the recommendations.  My conclusion is that the UNESCO recommendations are universal and human rights should be considered when developing AI. Member states and actors have a big responsibility to make sure that AI is ethical and ensures human rights. The focus of the recommendations is to give the least developed countries education to use AI systems. It is the most technical developed countries that have responsibility to educate. I have argued that there are problems with the recommendations in relations to historically vulnerable groups. One of the main problem are that the document is universal but at the same time everyone should get advantage of AI. How the recommendations ensure human rights for groups that does not want to have AI is not discussed. Another problem is that historically the AI science is mostly white. I have argued that the world order is white and that the document fail to include disadvantage groups in a correct way.  Keywords: Artificial intelligence, UNESCO, Postcolonial studies, Whiteness.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

I denna uppsats undersöks fenomenet artificiell intelligens och vilken funktion den i dagsläget fyller för företag. Uppsatsens första del består av en förstudie där begreppet artificiell intelligens (AI) reds ut. Förstudien skapar en bättre förståelse för AI - vilken kombineras med teori kring teknikimplementering hos företag för att skapa en analysmodell, som i uppsatsens andra del appliceras på fallföretaget Zecobyte. De slutsatser som slutligen nås är att Zecobyte arbetar med AI-teknologi, men att tekniken egentligen inte skiljer sig något särskilt från någon annan typ av IT-teknologi. De utvecklar innovativa produkter, vilka utnyttjar Big Data fenomenet, med olika kundnyttor vilka även de inte skiljer sig markant från de kundnyttor som genereras från annan IT-teknologi. Vi konstaterar även att det finns mycket potential hos AI och avslutar med att öppna upp för fortsatta studier inom området.

Den artificiella intelligensen i spel brukar ofta använda sig utav regelbaserade tekniker för dess beteende. Detta har gjort att de artificiella agenterna blivit förutsägbara, vilket är väldigt tydligt för sportspel. Det här arbetet har utvärderat ifall inlärningstekniken Q-learning är bättre på att spela fotboll än en regelbaserade tekniken tillståndsmaskin. För att utvärdera detta har en förenklad fotbollssimulering skapats. Där de båda lagen har använts sig av varsin teknik. De båda lagen har sedan spelat 100 matcher mot varandra för att se vilket lag/teknik som är bäst. Statistik ifrån matcherna har använts som undersökningsresultat. Resultatet visar att Q-learning är en bättre teknik då den vinner flest match och skapar flest chanser under matcherna. Diskussionen efteråt handlar om hur användbart Q-learning är i ett spelsammanhang.

Abstract   Artificiell Intelligens, eller AI, är ett ord som ofta nämns i datalitteraturen nu för tiden. Så har det också varit vid några tillfällen förr i datorernas historia, men då har förväntningarna inte infriats. Hur diskuterar branschfolk AI nu för tiden? Användning utav AI inom samhället, så som självkörande bilar, sjukvård, forskning, AI inom internet och mycket annat, innebär också att ökningen av diskussioner kring AI inom fackpressen har ökat. Idag används AI mer än vad människor vet, när vi handlar något på internet via mönsterigenkänningskontroller, röntgenbilder som kontrolleras av en AI, en chatbot på nätet, självkörande bilar osv. De flesta har till och med en AI med sig varje dag i form av en Iphone där den virtuella assistenten Siri är en form av AI. Med denna ökning av AI, så har det också framförts en hel del kritik vilket diskuteras i den här uppsatsen. En av de mest självklara kritikerna är förstås om AI-tekniken är säker, och att om vi människor har, och kommer att ha tekniken under kontroll i framtiden. Syftet med denna B-uppsats är att forska fram vilka teman som finns inom AI i fackpressen, närmare bestämt computersweden.idg.se. Hur AI diskuteras i fackpressen, vad journalister skriver om AI, vilka problem och möjligheter som nämns. Studien bygger på en kvalitativ studie av artiklar som innehåller termerna ”AI” eller ”artificiell intelligens” och olika användningsområden. Computersweden.idgb.se har använts som datakälla. Hur AI diskuteras inom fackpressen varierar beroende på vilket tillämpningsområde eller bakomliggande teknik som diskuteras. Kortfattat, vad denna studie visar är att man inte diskuterar riskerna och kritiken kring AI jämfört med hur man diskuterar den senaste tekniken och användningen av AI i framtiden. Möjligheterna och den senaste tekniken om AI överskuggar till stor del konsekvenstänkandet och riskerna med AI.    Nyckelord: AI, Artificiell intelligens, maskininlärning, expertsystem, neurala nätverk, fackpress, ComputerSweden.

No description available.

<p>Scrabble är ett populärt korsordsliknande brädspel som funnits på svenska sedan 1950-talet. Datorprogram som spelar Scrabble har funnits sedan och 1980-talet. De flesta har haft som fokus att spela så optimalt som möjligt och utmana de bästa mänskliga spelarna. Det här arbetet undersöker hur man kan skapa en ”Fun-AI” för Scrabble som fokuserar på spelarens upplevelse och som lämpar sig för alla spelare oavsett nivå. Tre enkla AI-spelare skapas genom att använda grundläggande egenskaper som karakteriserar mänskligt spel. Utvärderingen visar att en relativt outvecklad AI tas för en människa av försökspersoner som spelat matcher mot AI-spelaren. Arbetet kan användas som grund för att gå vidare och utveckla AI:n genom att modellera fler och mer avancerade beteenden hos mänskliga spelare.</p>