<p>Artificiell intelligens (AI) har diskuterats filosofiskt under lång tid. I och med datorns uppkomst och utveckling har dock nya filosofiska grenar framkommit. Den filosofiska AI:n syftar ofta att modellera människans kognitiva förmågor. AI är inte bara ett filosofiskt ämne utan andra områden har även ett intresse av AI. Med hjälp av avancerade system som till exempel expertsystem, artificiella neurala nätverk (ANN) samt viss robotik kan datorn och dess mjukvara tillämpas i allt mer avancerade och kommersiella situationer. Syftet med dessa tillämpningar är dock inte att modellera mänskliga mentala förmågor utan att finna lösningar på praktiska problem. Avsikten med detta arbete är att undersöka kopplingsförhållandet mellan filosofisk och kommersiell AI samt att finna indikationer på huruvida det kan finnas information inom filosofisk AI som kan vara av betydelse vid skapande av kommersiella AI-system. Metoderna som används för att finna svar på dessa frågor är litteraturstudier och intervjuer, båda av kvalitativ natur</p>

Denna uppsats handlar om ljudproduktion, teknik, framtiden och forskningen kring artificiell intelligens. Hur mycket betyder tekniken för dagens ljudproducenter och hur stor påverkan har den på deras arbete? Och hur kommer framtiden att se ut? Vad kan utvecklingen av artificiell intelligens bidra med, eller inte bidra med? Syftet med uppsatsen är att belysa relationen mellan teknikens förändringar och dess inverkan på ljudproducenters arbetssätt och yrkesroll. Med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer och Anthony Giddens modernitetsteori försöker jag svara på hur professionella ljud- och musikproducenter uppfattar att tidigare tekniska framsteg har förändrat deras yrke och yrkesroll samt hur de resonerar kring framtiden och den teknikutveckling vi ser framför oss. I tidigare forskningsavsnittet kan man se att ny teknik på många sätt har påverkat och förändrat hur ljud- och musikproducenters arbete sett ut. Resultatet visar på att teknikutvecklingens fördelar idag främst är effektivitet, att tillåta producenter att genomföra sina uppgifter snabbare och lättare. Det tekniska kunnandet som krävs för att hantera tekniken minskar också, vilket tillsammans med den minskade tidsåtgången låter producenterna att fokusera än mer på den kreativa biten i arbetet. De flesta informanterna har en positiv inställning till framtiden och tror att artificiell intelligens kan bli ett bra verktyg de kan använda i sitt arbete. Tyngdpunkten på vad de tror att framtidens teknik kan bidra med ligger fortfarande på smidighet och att genomföra uppgifter snabbare snarare än att lyfta resultatet på arbetet.

Scrabble är ett populärt korsordsliknande brädspel som funnits på svenska sedan 1950-talet. Datorprogram som spelar Scrabble har funnits sedan och 1980-talet. De flesta har haft som fokus att spela så optimalt som möjligt och utmana de bästa mänskliga spelarna. Det här arbetet undersöker hur man kan skapa en ”Fun-AI” för Scrabble som fokuserar på spelarens upplevelse och som lämpar sig för alla spelare oavsett nivå. Tre enkla AI-spelare skapas genom att använda grundläggande egenskaper som karakteriserar mänskligt spel. Utvärderingen visar att en relativt outvecklad AI tas för en människa av försökspersoner som spelat matcher mot AI-spelaren. Arbetet kan användas som grund för att gå vidare och utveckla AI:n genom att modellera fler och mer avancerade beteenden hos mänskliga spelare.

En dynamisk svårighetsgrad syftar till att anpassa ett spels svårighetsgrad efter hur spelaren presterar. Ett sätt att göra detta går ut på att en genetisk algoritm gör fienderna lagom svåra för spelaren, genom att göra fienderna gradvis svårare till spelet anses vara utmanande för spelaren. För att se till att detta inte går långsamt föreslog ett tidigare arbete två tekniker, där den ena gick ut på att ha information i förväg, och den ena fokuserade på en välskapt algoritm. För att undersöka vilken teknik som presterade bäst för att hantera fiender vars svårighetsgrad styrs av variablerna hälsa, snabbhet och skada skapades ett enkelt spel i 2D där spelaren kontinuerligt försvarade sig mot fiender. Resultaten visar att tekniken med information i förväg presterar bäst, men att den inte bör vara det enda som bestämmer svårighetsgraden. Framtida arbeten kan undersöka hur tekniken kan kontrolleras för att bli pålitlig.

Kontext. Evalueringsfunktioner är en viktig del inom artificiell intelligens. En evalueringsfunktion utvärderar ett spelläge och är svår och tidskrävande att utveckla. Inför denna uppsats utvecklades en ny teknik som kan användas på en evalueringsfunktion för att skapa en urvalsbaserad evalueringsfunktion. Mål och Objektiv. I denna uppsats utvärderas en ny teknik för att förbättra evalueringsfunktioner för Kalaha. Tekniken bygger på att utvärdera spelläget både som det är och genom att sampla möjliga framtida drag. Teknikens framgångar mäts i antal vinster mot andra evalueringsfunktioner. Metod. Detta arbete bygger på en implementationsmetod där kvantitativ data samlas in för analys. Spelet och de artificiella intelligenserna utvecklades i C++ med hjälp av Microsoft Visual Studio 12. Resultat. Utfallet från matcher mellan evalueringsfunktioner och urvalsbaserade evalueringsfunktioner sammanställdes till tabeller. Slutsats. Den urvalsbaserade tekniken hade framgångar i matcherna och anses därför vara en lyckad förbättring av evalueringsfunktionerna som användes.

<p>VT2020</p>

SAMMANFATTNING Datum: [2020-06-02]  Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Ibrahim Samo Metin Ömansson Titel: ÄR AI NYCKELN TILL EN LIKVÄRDIG REKRYTERING? - En kvalitativ studie om hur artificiell intelligens påverkar diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Handledare: Klara Regnö Nyckelord: Diskriminering, fördomar, omedvetna fördomar, rekryteringsprocess, artificiell intelligens Frågeställningar: - Vilka möjligheter, relaterat till diskriminering, uppstår genom användandet av AI under rekryteringsprocessen? - Vilka utmaningar, relaterat till diskriminering, uppstår genom användandet av AI under rekryteringsprocessen? Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur AI-teknik påverkar diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Metod: För att besvara forskningsfrågan samt uppfylla syftet med studien genomfördes en kvalitativ metod. Kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med fyra rekryterare och två programmerare genomfördes. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt och redogjorts med koppling till den teoretiska referensramen. Slutsats: AI-teknik bidrar med möjligheten att minska förekomsten av diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Det som påverkar AI-teknikens lämplighet är hur dess algoritmer är programmerade. Framställningen av ett fördomsfritt AI-verktyg kräver att algoritmerna inte är baserade på historisk data samt att de inte tar hänsyn till aspekter som etnicitet, kön och ålder. Genom användandet av eftermätningar kan AI-teknikens förmåga att välja ut rätt kandidat, fördomsfritt och kompetensbaserat, ständigt preciseras och konkretiseras. AI-tekniken medför dessutom möjligheten att effektivisera tidskrävande processer och bidra till en likvärdig rekrytering. AI-teknikens utmaningar visade sig vara skepticism mot verktyget och att den ännu inte kan identifiera och bedöma sociala variabler som är av betydelse för vissa tjänster.

Sammanfattning Magisteruppsats, Civilekonomprogrammet - controller, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, VT20, 4FE18E. Titel: Artificiell Intelligens – Skatteverkets och Försäkringskassans investeringsprocess Författare: Linn Duàn och Lisa StrömvallExaminator: Elin Funck Handledare: Eva Wittbom Inledning &amp; Problematisering: Artificiell intelligens (AI) uppkom redan på 1950-talet men det har först under tidiga 2000-talet kommit att bli ett aktuellt ämne på grund av att organisationerna har mognat beträffande de organisatoriska lösningarna som medför att en teknologi som AI kan utnyttjas. Åsikterna om AI är splittrade, vissa förutspår enorma ekonomiska och sociala fördelar medan andra är rädda att tekniken kan komma att ta över och konkurrera ut människan i takt med dess utveckling till superintelligens. Regeringar världen behöver ta ansvar och hantera farhågorna som finns utan att begränsa utvecklingen. Sveriges potential att använda AI är god och en utformad nationell strategi lyder att Sverige ska vara ledande i att ta tillvara möjligheterna med användandet av AI. Om statliga myndigheter agerar förebilder och investerar i AI kan det komma att driva vidare investeringar inom alla delar av samhället, vilket krävs för att den nationella strategin ska uppnås. Syfte: Syftet med denna studie är att ta fram ny kunskap om myndigheters investeringsprocess för AI, vilka motiven bakom en sådan investering är samt vilka risker som identifieras. Arbetet ska bidra till forskning om AI-investeringar för att vägleda andra organisationer i deras investeringsprocesser för AI. Metod: Studien omfattar en kvalitativ flerfallsstudie med myndigheterna Skatteverket och Försäkringskassan som fallunderlag. Det teoretiska materialet är hämtat från vetenskaplig litteratur och avser teorier om AI, motiv till att investera i AI, investeringsteori och risker. Den empiriska datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer, som hållits med relevanta personer inom myndigheterna, samt av interna dokument och offentliga myndighetspublikationer. Slutsats: Studien bidrar till ny forskning om AI-investeringar där motiv, risker och investeringsprocessen för AI påvisas. Motiven inför en AI-investering är effektivitet, produktivitet, ökad tillförlitlighet, varaktighet samt skapandet av framtida organisationsspecifika underlag. Däremot måste motiven sättas i organisationers specifika kontext för att vara i linje med den övergripande strategin. De risker som bör beaktas är den monetära risken, projektrisken, funktionalitetsrisken, tillförlitligheten och vilseledande resultat, ökat hot för cyberattacker, om investeringen ger den optimala lösningen, omvärldsfaktorer, bristfällig utvecklingspotential och påverkan på samarbetspartners. En del risker går inte att förutspå, till exempel omvärldsfaktorer, vilket medför att verksamheten bör ha en säkerhet för att kunna hantera sådana risker. Riskerna bör identifieras, hanteras och ställas i relation till motiven. AI-investeringsprocessen skiljer sig organisationer emellan beroende på varifrån ett sådant initiativ uppstår samt projektets omfattning, vilket främst påverkar investeringsprocessens initieringsfas och planeringsfas. Studien visar på likheter mellan IT-investeringar och AI-investeringar vilket kan bero på att organisationer är fast i gamla IT-investeringsmönster. Resultatet kan därför användas som kompletterande forskning till den befintliga IT-forskningen för att vara mer anpassad till just AI. Nyckelord: Artificiell intelligens, AI, investeringsprocess, IT-investering, motiv, risk. / Abstract Master thesis, Program of Master of Business Administration and Economics – controller. School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö , Sweden. Spring 2020, 4FE18E. Title: Artificial Intelligence – Skatteverkets and Försäkringskassans investment process Authors: Linn Duàn och Lisa Strömvall Examiner: Elin Funck Advisor: Eva Wittbom Introduction &amp; Problematizing: Artificial intelligence (AI) emerged as early as the 1950s, but it has become a current topic in the early 2100st century because organizations have matured in terms of the organizational solutions that allow technologies such as AI to be utilized. Opinions on AI are fragmented, some predict enormous economic and social benefits, while others fear that technology may take over and out-compete humans as it evolves into super-intelligence. Governments around the world need to take responsibility and deal with the concerns that exist without limiting the developments. Sweden's potential to use AI is good and a well-designed national strategy states that Sweden should be a leader in using AI. If authorities act as role models and invest in AI, it may drive further investments in all parts of society, which is required for the national strategy to be achieved. Purpose: The purpose of this study is to contribute with new knowledge about what an authority's investment process for AI looks like, what the motives behind such investment appear to be and what risks are identified. The work will contribute to research on AI investments to guide other organizations in their investment processes for AI. Method: The study consists of a qualitative multi-case study with the Swedish authorities Skatteverket and Försäkringskassan. The theoretical material is taken from scientific literature and relates to theories of AI, motives for investing in AI, investment theory and risks. The empirical data collection was done through semi-structured interviews, held with relevant persons within the authorities, as well as internal documents and public authority publications. Conclusion: The study contributes to new research on AI investments where motives, risks and the investment process for AI are presented. The motives for an AI investment are efficiency, productivity, increased reliability, durability and the creation of future organization-specific documentation. However, the motives must be put in the specific context of organizations in order to be in line with the strategy. The risks that should be taken into account are monetary risk, project risk, functionality risk, reliability and misleading results, increased threat of cyberattacks, if the investment provides the optimal solution, external factors, inadequate development potential and influence on partners. Some risks are not foreseeable, such as external factors, which means that the business should have a security in order to manage such risks. The risks should be identified, managed and related to the motives. The AI investment process differs between organizations depending on where such an initiative originates and the scope of the project, which mainly affects the initiation phase and planning phase of the investment process. The study presents similarities between IT investments and AI investments, which may be because organizations are stuck in old IT investment patterns. The result can therefore be used as complementary research to existing IT research to be more adapted to AI. Key words: Artificial intelligence, AI, investment process, IT investment, motive, risk.

The audit profession consists of scanning and verifying companies' financial reports, whichrequires human capital in the form of auditors. Major parts of auditing have been digitizedduring the last decade. One of the various computer systems that is affecting the audit professionis artificial intelligence, which is a computer system that imitates the human brain. Artificialintelligence (AI) can plan, structure, solve problems and draw conclusions all by itself. Thepurpose of this study was therefore to investigate and elucidate how audit firms are preparingfor the changing competence requirement due to artificial intelligence effects on the profession.The study was conducted through a qualitative method with semi-structured interviews withauthorized auditors. The study’s result shows that AI will not replace the auditing agencies’need for human capital. The profession, on the other hand, will largely consist of consulting inthe future. The study’s result also indicates that hard and soft skills will continue to be valuedby audit firms. The conclusion is that AI is a growing phenomenon in the auditing professionleading to a change of work task assignments. In the future auditors work in parallel with thetechnology safeguarding that he technology produce quality. Thus, AI will not replace theauditing agencies’ need for human capital, but AI might just shift the focus of the audit itself.

I denna uppsats utvecklades designprinciper som stödjer adaptivitet och hur det bidrar till en positiv användarupplevelse. Detta är ett område som är aktuellt eftersom adaptivitet är en alltmer konkurrerande teknik för överlevnad i en digital transformation där även användarupplevelsen blir central för värdeskapande i adaptiva tjänster. Detta med stöd i vetenskaplig litteratur om designprinciper, artificiell intelligens, adaptivitet, användarupplevelse och användargränssnitt. Vidare användes en användarcentrerad metod (Design Science Research Methodology) för framtagandet av en förbättrad artefakt av Leos Leklands webbgränssnitt med fokus på den adaptiva funktionaliteten. För detta nyttjades semistrukturerade intervjuer samt think-aloud tester med sju respondenter som utgjordes av Leos Leklands kundgrupp (föräldrar med barn mellan 1-10 år). Detta för att således fånga användarnas uppfattningar om vad som blir viktigt inom adaptivitet för en positiv användarupplevelse som slutligen, tillsammans med teori, gav grunden för utvecklandet av designprinciperna. Resultatet visade att samtliga respondenter var positiva till adaptivitet och att det därmed är något som värdesattes högt vad gäller effektiv navigering och personalisering som bidrog med känslor som nöjdhet, glädje, uppskattning och att känna sig uppmärksammad och sedd. Detta reducerade känslor som irritation och frustration, något som är vitalt för positiva användarupplevelser.   Vidare slutsatser visade att detta i huvudsak har sin grund i igenkänning av användarens geografiska placering, anpassning av navigationsstrukturen så att huvudsakliga användarmål för den unika användaren placeras högre i navigationsstrukturen och en appliceringen av en sökfunktion där adaptivitet nyttjas för enkel navigering till icke-rutinmässiga uppgifter. Att undvika för integritetskränkande personliga annonser och att graden samt värdet av adaptivitet kan styras av hur generell eller unik informationen är för användaren framkom som viktigt för goda användarupplevelser. Detta likväl som att nyttja användardata för användarspecifika prisförslag och att adaptivitet kan vara lämplig där användarkonton är möjliga. Slutligen landade studien i att det är viktigt att eftersträva en balans mellan effektivitet och integritet.