Artificial intelligence (AI) has become an increasingly used technology in today's society. In recent years, AI systems have even begun to be used to create creative works, so-called creative AI. This development gives rise to a number of different copyright challenges, especially if it is at all possible that such cultural objects can be protected by copyright. In light of the increased use of creative AI, the thesis aims to investigate the relationship between AI-generated cultural objects and copyright. To fulfill this purpose, three main questions are answered.   The first question that the thesis intends to answer is whether AI-generated works can be covered by copyright protection. The preconditions for protection are partly that the created cultural object must be covered by the concept of work, and partly must meet the requirement of originality, which is also considered to include a requirement of human creation. The inquiry takes support from EU law, among other things, which has clarified how these requirements are to be applied in a context where a technical aid is used.   The second issue of the thesis is aimed at such products that have been created by a more independent AI system and that should not be subject to copyright protection under the current system. Based on several different aspects, such as the motive and justification of copyright, it is investigated whether such cultural objects should also be covered by copyright. The thesis shows that there are things that speak both for and against an extended protection.   The design of a protection for AI-generated products is the work's third and final area of ​​investigation and is thus based on the premise that it is justified with an extended copyright protection. The study focuses on a number of different aspects that can be considered particularly relevant to discuss in the protection of AI-generated products, such as the time of protection and the subject of protection.   The thesis finds that it should be possible for AI-generated works to be covered by copyright, provided that there is room for a human being to make creative choices. Conversely, this should preclude that objects from more independent AI systems, which are becoming more common, should not be able to be protected by copyright. Such a conclusion also justifies a position regarding whether such works also should be covered by copyright. In order to promote investment, there may be reasons to extend protection, but it should be noted this can lead to human creatures becoming outcompeted. When designing the protection, this imbalance can be taken into account, for example by providing a shorter protection period. / Artificiell intelligens (AI) har börjat bli en alltmer använd teknik i dagens sam­hälle. På senare år har man till och med börjat använda AI-system för att skapa kreativa verk, så kallad kreativ AI. Denna utveckling ger upphov till en rad olika upphovsrättsliga utmaningar, särskilt om det överhuvudtaget är möjligt att sådana kulturföremål kan skyddas av upphovsrätten. Mot bakgrund av den ökade använd­ningen av kreativ AI syftar uppsatsen till att utreda förhållandet mellan AI-genererade kulturföremål och upphovsrätten. För att uppfylla detta syfte besvaras tre huvudsakliga frågeställningar. Den första frågan som undersökningen avser att besvara är huruvida AI-genererade verk kan omfattas av ett upphovsrättsligt skydd. Förutsättningarna för skydd är dels att det skapade kulturföremålet ska omfattas av verksbegreppet, dels att det ska uppfylla kravet på originalitet, vilket även anses innefatta ett krav på mänskligt skapande. Utredningen tar bland annat stöd i EU-rättslig praxis som har förtydligat hur dessa krav ska tillämpas i en kontext där ett tekniskt hjälpmedel används.     Undersökningens andra frågeställning tar sikte på sådana alster som skapats av mer självständiga AI-system och som inte torde kunna vara föremål för ett upphovs­rättsligt skydd enligt den nuvarande ordningen. Med avstamp i ett antal olika aspekter, såsom upphovsrättens motiv och rättfärdigande, utreds huruvida även sådana kulturföremål bör omfattas av upphovsrätten. Undersökningen visar på att det finns saker som talar såväl för som mot ett utvidgat skydd.   Utformningen av ett skydd för AI-genererade alster är arbetets tredje och sista undersökningsområde och bygger alltså på förutsättningen att det är motiverat med ett utvidgat upphovsrättsligt skydd. Undersökningen fokuserar på en rad olika aspekter som kan anses vara särskilt relevanta att diskutera vid ett skydd för AI-genererade alster, såsom skyddstiden och skyddssubjektet.   Förevarande undersökning konstaterar att det torde vara möjligt för AI-genererade verk att omfattas av upphovsrätten under förutsättningen att det finns utrymme för en människa att ta kreativa val. Motsatsvis torde detta utesluta att föremål från mer självständiga AI-system, som börjar bli allt vanligare, inte bör kunna skyddas upp­hovsrättsligt. En sådan slutsats motiverar även ett ställningstagande huruvida även sådana alster bör omfattas av upphovsrätten. För att främja investeringar kan det finnas skäl att utvidga skyddet, men hänsyn bör tas till att det kan leda till att mänskliga kreatörer kan konkurreras ut. Vid utformningen av skyddet skulle man kunna ta hänsyn till denna obalans, exempelvis genom att ge en kortare skyddstid.

Detta är en explorativ studie som undersöker användares attityder gentemot AI-drivna chatbotar. Genom metoden fokusgrupper införskaffade vi empiriskt material som vi kategoriserade och analyserade med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att användares inställning till chatbotar som kommunikationsverktyg är positiv, men de hade en bestämd uppfattning om vilka typer av uppgifter som lämpar sig för en chatbot och inte.

I denna studie granskas ett utvalt antal intelligenta plug-ins, för att fastställa om de gör vad som utlovas enligt deras produktbeskrivning. Avsikten med detta arbete är att ge en bild av vad man kan förvänta sig av denna nya teknologi i avseende till funktionalitet och effektivitet. Med hjälp av olika analystekniker granskas 11 ljudspår, både separat och tillsammans, för att ge en objektiv (data) bedömning av dessa plug-ins prestanda. En subjektiv (mänsklig) bedömning, via ett lyssningstest, utförs även på en låt mixad i två versioner; en av mig samt en mixad av de utvalda intelligenta plug-insen. Analysen av detta fann att prestanda och funktionalitet motsvarades av dessa intelligenta plug-ins produktbeskrivningar utifrån vad som undersökts, samt att testpersonerna upplevde att den “intelligenta mixen” innehöll flest musikaliskt tilltalande attribut

Utvecklingen av artificiell intelligens går snabbt framåt och teknologin används numera i viss utsträckning inom de flesta områden i vårt samhälle. Även inom elitidrotten i Sverige har teknologin gjort sitt intåg, dock i relativt liten skala och främst i stora lagsporter, vilket främst beror på begränsad tillgång samt att utveckling av AI är kostsamt och resurskrävande. När dessa två världar möts kan komplexa förhållanden uppstå och i denna studie har vi undersökt AI:s inverkan på elitidrottsorganisationer och elitidrott. Sex djupintervjuer med utvecklare och användare av AI inom elitidrott har utförts och ligger till grund för resultaten. Studiens resultatvisar att vid implementering och användning av AI inom elitidrottsorganisationer och elitidrotten, sker det en ömsesidig växelverkan mellan organisationen och AI. AI genererar å ena sidan fördelar inom organisationen, såsom effektivisering, stora utvecklingsmöjligheter och stöd i beslutsfattande-processer. Å andra sidan aktualiseras kulturella aspekter, etiska hänsynstaganden och mänskliga värderingar och sådana aspekter är viktiga att beakta när denna avancerade teknologi börjar användas. För verksamheten identifieras stora fördelar och möjligheter med AI, framför allt när det gäller utveckling av idrottare och elitidrott. AI upplevs också som en nödvändighet för svensk elitidrott, för att man inte ska hamna efter i utvecklingen i relation till andra nationer och därmed gå miste om internationella medaljer i framtiden

Uppsatsen diskuterar området Artificiell intelligens(AI), fullmakt och bud för att kunna faställa om AI kan klassificeras som fullmäktig eller bud vid slutande av avtal. Avtalsslut via internet har blivit allt vanligare i vårt sammahälle, då artificiell intelligens har blivit ett allt mer använt område. Slutsatsen som uppsatsen kommer fram till är att artificiell intelligens inte kan klassificeras som fullmäktig men kan klassificeras som bud vid slutande av avtal. Inom en framtid kanske AI får en mer utvecklad funktionalitet inom avtalsprocessen och kan bedömas från andra rekvisit gällande fullmäktig.

No description available.

Den här uppsatsen är en reflektion och analys av aktörers diskussioner om hur AI som generator och verktyg påverkar samt kan komma att påverka musikindustrin. Uppsatsen utgår från två frågeställningar som syftar till att genom samspel kunna öppna för diskussion om bland annat hur musik produceras och manipuleras genom AI, samt hur AI står sig gentemot kultur, uppfattningar och etik. Dessa två frågeställningar lyder: ”Hur ser olika aktörer inom musikindustrin på hur AI påverkar samt kan komma att påverka musik-skaparprocessen, och vad upplever de att det finns för potentiella fördelar och nackdelar med att använda AI inom komposition och produktion?”, samt ” Hur kan AI-genererad musik tolkas och uppfattas av vissa människor, och hur kan dessa tolkningar och uppfattningar eventuellt komma att förändras i framtiden?”. Besvarandet av dessa frågor sker genom en huvudsaklig kvalitativ metod, med stöd av netnografi och teoretisk innehållsanalys. Anledningen till valda metoder är för att kunna göra ett djupdyk i ämnena i en tvärvetenskaplig mån, och för att kunna ge en detaljerad förståelse i ämnet genom färre men alltmer koncentrerade data. Syftet med arbetet är att öppna för diskussion kring ämnet om AI och musikindustrin samt dess påverkan, för att sedan kunna reflektera kring dess potentiella påverkan i framtiden. Studien som gjorts visar på att artificiell intelligens har påverkat musikindustrin på många vis redan idag, och att AI idag bidrar till många etiska dilemman gällande vem som faktiskt står till svars för exempelvis AI-genererad musik; detta som en produkt av hur lagar inte hunnit anpassa sig till AI:s exponentiellt växande framträdande i samhället. Studien belyser även kritiken som givits till AI för dess inkräktningar på den mänskliga kreativiteten, och dess eventuella övertagande av arbetspositioner inom konstvärldarna. Trots detta så reflekterar studien även på positiv kritik, där många inom industrin belyser möjligheterna med AI inom musikkomposition och produktion med idén om AI som möjliggörare och kollaboratör.

Detta examensarbete skrevs vårterminen 2023 på institutionen för bild och slöjdpedagogik på Konstfack. Studien har sin utgångspunkt i att utforska bildgenereringsprogrammet Midjourney för att försöka förstå hur den kan användas i potentiellt utbildningssammanhang inom bildämnena på gymnasieskolan. Den empiri som samlades in var bilder och samtal från en Bild- & formklass i Stockholm som under en workshop försöka efterlikna statyn Nike från Samothrake. Efter avslutad workshop fick informanterna diskutera i grupper om vad de tror bildgenereringsprogram kan vara användbart för. I samtalen lyftes olika idéer om hur programmet kan användas för bland annat skapandet för förlagor och komma med förslag för att hjälpa till i större bildskaparprocesser. Genom att analysera de bilder och texter som informanterna skapat kunde det ses att programmet Midjourney har vissa ramar när den genererar bilder. Många av bilderna blev inte som informanterna påstår sig ha beskrivit vilket har lett in på att programmet kan användas som ett redskap för att undervisa bland annat bildbeskrivning och fackmässigt språk inom ämnena bild. Studien resulterar på att trots att programmet kan vara förrädiskt när den genererar bilder så är den till en stor resurs inom bildundervisningen både för lärare och elever. Studien gestaltades under Konstfacks vårutställning 2023 som ett bildspel där 100 kända konstverk från konsthistorien blivit tolkade av en serie olika artificiella intelligenser. Verksbeskrivningarna var skapade av chattbotten Chat-GPT som sedan tolkats av bildgenereringsprogrammet Midjourney. Bilderna visades samtidigt som talprogrammet Speechgen läste upp beskrivningarna för åskådarna. Bilderna som visades var av olika kvalité där några var väldigt lika sina förlagor medan andra var väldigt långt ifrån vilket ibland var näst intill humoristiskt. Tanken med verkat var att förmedla hur bildgenerering text- till bild fungerar och låta åskådaren att fundera över den människliga inblandningen i bildmaterial skapat med AI samt vart utvecklingen är på väg inom bildskapandet.

Automated manufacturing environments often benefit greatly from the ability to detect patterns that deviate from expected behavior. Anomaly Detection (AD) is vital in automated manufacturing to mitigate risks such as production delays, defects, and safety hazards, ensuring smooth operations and optimal productivity. AD tasks are commonly tackled using Machine Learning (ML). However, large feature sets are computationally expensive, potentially noisy and may make it challenging to understand the important factors driving the manufacturing process. To address these problems, feature selection methods are utilized. Feature selection is a technique which becomes increasingly important as high-dimensional data becomes more prevalent. In this study, our objective is to investigate how the performance of ML models trained on the Modular Ice cream Dataset on Anomalies in Sensors dataset (MIDAS) is influenced by the application of feature selection techniques. We evaluated the feature selection methods Variance Threshold (VT), F-test, χ2-test, Mutual In-formation (MI), Genetic Algorithm (GA) and Forward Selection (FS). The results showed that MI outperforms the other methods with respect to model accuracy, feature selection time and training time in Anomaly Classification (AC), but is slightly outperformed on accuracy in AD by FS. These results provide insights about feature selection methods for AD in automated manufacturing environments.

Sedan lanseringen av ChatGPT i november 2022 har användandet av tjänsten ökat explosionsartat. Den artificiellt intelligenta chattboten har klivit in på arbetsplatser runtom i världen och sålunda börjat förändra arbetspraktiken för många yrkesgrupper. HR är en yrkesgrupp som har varit präglad av de senaste 60 årens teknologiska utveckling. Denna studie undersöker hur HR-arbetare använder ChatGPT i arbetet och hur de i relation till chattboten upplever sin professionella identitet. Genom en kvalitativ undersökning med 14 semistrukturerade intervjuer finner vi att HR-arbetare använder ChatGPT som en medarbetare i olika bemärkelser. Användandet av ChatGPT avlastar administrativ arbetsbörda och möjliggör mer interaktivt och strategiskt arbete, vilket bekräftar och förstärker den mellanmänskliga, kreativa och innovativa upplevelsen av den HR-relaterade professionella identiteten. / Since the launch of ChatGPT in November 2022, the usage of the service has skyrocketed. This artificially intelligent chatbot has made its way into workplaces around the world, thus beginning to transform the work practices of many professional groups. HR is a professional group that has been shaped by the technological advancements of the past 60 years. This study examines how HR professionals utilize ChatGPT in their work and how they perceive their professional identity in relation to the chatbot. Through a qualitative investigation involving 14 semi-structured interviews, we find that HR professionals use ChatGPT as a co-worker in various ways. The use of ChatGPT unburden administrative workload and enables more interactive and strategic work, confirming and enhancing the interpersonal, creative and innovative perception of the HR-related professional identity.