Denna kvalitativa studie ämnar undersöka och belysa vilka metoder, strategier ochtillvägagångssätt ett antal independentartister, specifikt svenska rockband, använder sigav för att sprida sin musik, skaffa sig lyssnare och skapa intresse för sitt respektive band.Begreppet independentartist syftar i denna uppsats till artister eller musiker som skriver,producerar, distribuerar och marknadsför sina egna alster oberoende av majorbolag.Tidigare forskning tar avstamp i skivbolagens tidigare monopol inom musikproduktionoch distribution och dels hur streamingtjänsternas lansering på marknaden, i synnerhetSpotify, till synes ändrat spelreglerna inom musikbranschen, åtminstone vid en förstaanblick. Med dessa nya förutsättningar som utgångspunkt och med moderna verktyg somsociala medier i form av exempelvis Facebook och Instagram och dess stora potentialsom promotionverktyg, kretsar studien kring vilka möjligheter det finns förindependentartisten att ta sig fram i den moderna musikbranschen, hur man kan göra sighörd och skaffa lyssnare till sin musik. Det visar sig dock att i musikbranschen iallmänhet, och inom rockmusiken som genre i synnerhet, att gamla hierarkier ochtillvägagångssätt inom branschen fortfarande gäller. Fenomen som gatekeepers, behovetför artister och band att ha rätt kontakter och samarbeta med rätt aktörer ter sig fortfarandelika stort som innan streamingtjänsternas genombrott. Studiens metod utgår fråndjupintervjuer med två respondenter, oberoende av varandra men verkandes underungefär samma premisser och med liknande utgångspunkt. Intervjufrågor har formuleratsfokuserandes på undersökning av drivkrafter och målsättningar, promotionstrategier,användning av sociala medier och samarbeten med mellanhänder och andra utomståendeaktörer.

Den här studien behandlar musikstreamingtjänsters påverkan på svenska musiklyssningsvanor och formatet av musikutgivning. Syftet är att undersöka hur digitala streamingplattformar påverkat lyssningsvanor och formaten för musikutgivning i Sverige. I studien undersöks tre olika skivbolag utifrån en kvalitativ undersökning om deras synpunkter på musikutgivning i form av musikformat, digitalisering och musikbranschensframtid. Studien behandlar även 295 musiklyssnare i en kvantitativ undersökningen som redogör deras lyssningsvanor i användning av musikstreamingtjänster, val av musikformat och förväntningar vid musiklyssning.   Det resultatet som förekom var att albumformatet inte är ett utdöende format, utan erbjuder fler alternativ för musiklyssnaren samt en personlig upplevelse mellan musiklyssnare och artist. Skivbolag har sedan musikstreamingtjänstens uppkomst behövt anpassa utgivningen av album till streamingkulturen, där tempot är högre. Albumet som format har minskat sedan uppkomsten av musikstreamingtjänster med undantag för lyssnarens favoritartister/band samt genrespecifika målgrupper. Spellistan har tagit en större plats i följd av uppkomsten av musikstreamingtjänster, där musikstreamingtjänstplattformerna har utformat musiktillgängligheten samt personaliseringen av musik anpassat efter svenska musikkonsumenter. Streamingkulturen har även förändrat maktpositionen hos skivbolagen då uppkomsten av skivbolag har ökat, har dom mindre bolagen förlorat sin maktposition medan majorbolagen försvarat sina marknadsandelar som dom innehar hos musikstreamingtjänster. På grund av sitt ägarskap har dem makten att avgöra musikutbudet genom spellistor och rekommendationssystem och kan därmed kontrollera konsumenternas lyssningsvanor.

The Spoon Theory is a 3D animated short film that tells the story of a dancer struggling with an invisible disability. There is a variety of media that focuses on the struggles of the disabled, however the spoon theory focuses on a different aspect by exploring disabilities that are not easily seen. The film uses visual symbols to communicate these hard to discern conditions, creating a visually interesting spectacle while effectively conveying an important message. The Spoon Theory invites the viewer to experience a different perspective on life and raise awareness about the unknown struggles of others.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

This project designed a virtual reality museum dedicated to the renowned Swedish artist, Bror Hjorth. This VR museum combines elements from his old house in Uppsala, enabling people from different places to experience the great works of this Swedish artist.The project shows the potential of virtual reality in the field of architecture. By combining the immersive capabilities of VR with Bror Hjorth's rich artistic heritage, I have created an interactive and accessible experience for a global audience. Through the interpretation of materials, sounds, and models from Bror Hjorths Hus, this new museum aims to redefine people's perception and experience of architecture.