Bakgrund: I samband med införandet av ISA 701 och EU direktiv 537/2014 år 2016 materialiserades omfattande förändringar för revisionspraxis gällande revisionsberättelsens innehåll och långvariga klientrelationer. Trots att dessa förändringar implementerades samtidigt har vi identifierat utrymme att fördjupa förståelsen på vilket vis ISA 701 och EU direktiv 537/2014 påverkar varandra i hur informationen i revisionsberättelsen påverkas av revisionspartnerrotation.SyfteSyftet med studien är att förklara hur rotation av revisionspartner påverkar mängd och innehåll av Särskilt Betydelsefulla Områden i revisionsberättelsen för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Metod: Denna kvantitativa studie har en deduktiv forskningsansats.  Studiens data utgörs av sekundärdata i form av räkenskapsinformation och revisorsinformation, vilket i sin tur analyserats med logistisk regression. Slutsats: Studien fann inga samband mellan revisionspartnerrotation och ökad mängd av rapporterade SBOer i revisionsberättelsen. Inga samband hittades heller mellan revisionspartnerrotation och en ökad andel av bolagsspecifika SBOer. Dock fann studien att innehållet av de kontospecifika SBOerna förändras i samband med revisionspartnerrotation. Detta resultat indikerar att revisorer från olika revisionsbyråer rapporterar i överlag om samma risker, men skillnader kan förekomma inom rapporteringen av SBOer relaterade till enskilda konton. / Introduction: As ISA 701 and EU directive 537/2014 were implemented in 2016, extensive changes for audit practitioners materialized regarding the content of the audit report and long-term client relationships. Although these changes were implemented at the same time, we have identified an information gap where we can enhance the understanding in the ways ISA 701 and EU directive 537/2014 influence each other by studying how the information in the audit report is affected by audit partner rotation. Purpose: The purpose of the study is to explain how rotation of audit partners affects the amount and content of Key Audit Matters in the audit report for companies listed on the Stockholm Stock Exchange.MethodThe research approach is deductive. The study applies a quantitative method. Data collection took place through work with annual reports of companies listed on the Stockholm Stock Exchange. Logistic regression method is used for empirical analysis. Conclusion: The study found no correlation between audit partner rotation and an increased amount of reported KAMs in the audit report. Nor were any correlations found between audit partner rotation and an increased proportion of company-specific KAMs. However, the study found that the content of the account-specific KAMs does change when an audit partner rotation has taken place. This result indicates that auditors from different audit firms generally report on the same risks, but differences may arise within the reporting of KAMs related to individual accounts.

Dagens standardiserade revisionsberättelse har kritiserats för att den innehåller alltför knapphändig information. Dessutom presenterar den enbart att revisorn tagit ett passivt ansvar i sitt granskningsarbete och ger inte revisorn möjlighet att ta ett aktivt ansvar vid författandet av revisionsberättelsen. För att förbättra detta har IAASB beslutat att införa ett nytt avsnitt, Key Audit Matters, där revisorn förväntas redogöra för väsentliga risker och svårigheter i revisionen. Genom att undersöka vilka områden som utgör Key Audit Matters idag och hur dessa kommuniceras bäst i revisionsberättelsen förväntas studien analysera relationen mellan revisorers ansvar och deras inställning till revisionsberättelsen. För att få en djupare förståelse för forskningsfrågan genomförs en kvalitativ studie där sju auktoriserade revisorer intervjuas från Sveriges fyra största revisionsbyråer. Studien visar att de områden som idag utgör Key Audit Matters framförallt består av bedömnings- och värderingsfrågor, väsentlighetsbedömningar och oegentligheter. Vidare anser inte revisorerna att det är viktigt att kommunicera i revisionsberättelsen och de har således en passiv inställning till denna. Detta indikerar till att KAM kommer bli standardiserad och att IAASB inte kommer få sina förväntningar uppfyllda.

Bakgrund Key Audit Matters infördes år 2016 i Sverige som en del av den utökade revisionsberättelsen med syfte att göra revisionsberättelsen mer informativ samt företagsspecifik. Key Audit Matters ska tas upp i revisionsberättelsen där revisorn upplyser om de områden som anses vara de mest betydelsefulla riskerna i företaget. Storbritannien var en av de första länderna som införde en utökad revisionsberättelse år 2013. Debatter och diskussioner hägrar i Sverige angående om den nya revisionsberättelsen med KAM uppfyller sitt syfte med att vara företagsspecifik eller om risken finns att den nya revisionsberättelsen blir standardiserad. Syfte Studiens syfte är att utforska om det sker en standardisering av Key Audit Matters. Metod I studien har en deduktiv ansats använts med ett eklektiskt angreppsätt. Studien är kvantitativ och använder sig av sekundärdata som dess empiri. Studiens sekundärdata kommer från två olika år samt två olika länder. Slutsats Studiens slutsats är att det inte sker någon statistisk säkerställd standardisering. Dock slår studien fast att det finns skillnader i graden standardisering mellan Sverige och Storbritannien. / Background Key Audit matters were introduced in Sweden in 2016 as a part of the expanded audit report with the purpose of being more informative and firm specific. Key audit matters are a section in the audit report where the auditor uses the professional judgement to disclose the most vital parts of the audit. Great Britain was one of the first countries to establish the expanded audit report in 2013. Debates and discussions in Sweden are occurring about whether Key Audit Matters are living up to its purpose of being firm specific or is there a risk that the new audit report will be standardized. Purpose The purpose of this study is to investigate if a standardization of Key audit matters is occurring. Method In this study a deductive and eclectic approach. The study is also quantitative and uses archival data for the empirical data. The empirical data consists of data from two different years and two different countries. Conclusion The conclusion of this study is that there is no proof that there is a standardization occurring, but the study gives proof that there are differences in the degree of the standardization between Sweden and Great Britain

Bakgrund Finanskrisen bidrog till en diskussion om företagsspecifik information i revisionsberättelsen, då många ansåg att revisorerna inte hade gjort tillräckligt för att varna om väsentliga risker i de reviderade företagen. Sedan december 2016 ska ISA 701 tillämpas vid revidering av börsnoterade företag. Standarden behandlar Key Audit Matters och syftar till att öka kommunikationsvärdet i revisionsberättelsen. Key Audit Matters ska kommuniceras i revisionsberättelsen och är de områden som enligt revisorns professionella bedömning var de mest betydelsefulla i revisionen. Syfte Studiens syfte är att utforska huruvida det finns något samband mellan de Key Audit Matters som revisorn valt att kommunicera i revisionsberättelsen och olika klientspecifika faktorer. Metod Studien utgår från en deduktiv ansats och ett eklektiskt angreppsätt. En tvärsnittsdesign används för att utforska Key Audit Matters vid en viss tidpunkt. Studien är kvantitativ och dess empiri utgörs av sekundärdata. Slutsats Det finns samband mellan revisorns val av kommunicerade Key Audit Matters och klientspecifika faktorer såsom branschtillhörighet, storlek, lönsamhet och skuldsättningsgrad. Sambanden påvisar mönster som antyder att Key Audit Matters inte alltid är ”unika” för varje reviderat företag, trots att det är syftet med standarden. / Background The financial crisis contributed to a discussion of client-specific information in the auditor´s report, as many considered that the auditors had not done enough to warn about significant risks in the audited companies. Since December 2016, ISA 701 will apply to the audit of listed companies. The standard adresses with Key Audit Matters and aims to enhance the communicative value of the auditor´s report. Key Audit Matters will be communicated in the audit report and are the matters that, according to the auditor's professional judgement, were the most significant in the audit of the financial statements of the current period. Purpose The purpose of the study is to investigate whether there are any relationships between the Key Audit Matters that the auditor chose to communicate in the audit report and different client-specific factors. Method The study is based on a deductive and an eclectic approach. A cross- sectional design is used in order to investigate Key Audit Matters at a given time. The study is quantitative and the empirical data consists of archival data. Conclusion There are relationships between the auditor's choice of Key Audit Matters and client-specific factors such as industry affiliation, size, profitability and debt/equity ratio. The relationships suggest that Key Audit Matters are not always “unique” to the audited company, even though it is the purpose of the standard.

Syfte: Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för revisorsrotationens inverkan på revisionskvalitet utifrån ett klientperspektiv.  Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod. För datainsamling genomfördes nio semistrukturerade intervjuer med ledamöter från styrelser och revisionsutskott i börsnoterade bolag.     Resultat och slutsats: Studien visar att revisionsklienterna upplever att revisorsrotation har en positiv inverkan på revisionskvaliteten. Vidare visar studien att revisorernas kompetens och revisorernas oberoende är de centrala delarna av revisionskvaliteten.      Examensarbetets bidrag: Studien ger en insyn i hur implementeringen av de obligatoriska rotationsreglerna påverkar revisionskvaliteten i praktiken. Till skillnad från tidigare forskning har den här studien fokuserat på hur revisorernas egna klienter upplever att revisionskvaliteten påverkas av revisorsrotation.     Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att gå djupare in på antalet rotationer som de svenska börsnoterade bolagen varit med om. Här kan framtida forskning studera antalet rotationer av bolagens påskrivande revisor, antal rotationer av revisionsteamet samt antalet rotationer av revisionsbyrå. / Aim: The purpose of this study is to create a deeper understanding of the impact of auditor   rotation on audit quality from a client perspective.       Method: The study is based on a qualitative research methodology. För data collection, nine semi-structured interviews were conducted with members of boards and audit committees of listed companies.     Results and conclusions: The study shows that audit clients perceive auditor rotation as having a positive positive impact on audit quality. Furthermore, the study shows that auditor competence and auditor independence are the key elements of audit quality.   Contribution of the thesis: The study provides an insight into how the implementation of the mandatory rotation rules affects audit quality in practice. In contrast to previous research, this study focuses on how auditors’ own clients perceive audit quality to be affected by auditor rotation.  Suggestion for future research: One suggestion for further research is to go deeper into the number of rotations that Swedish listed companies have experienced. Future research could study the number of rotations of the company’s signing auditor, the number of rotations of the audit team and the number of rotations of audit firms.

During the last decade, there has been severe critique directed at the auditing profession regarding its necessity and accuracy. Auditors have been accused of neglecting their duty to the public interest, which is overshadowed by their financial dependence on the audited companies. In light on several large audit failures, the users of the audit report have demanded more information be released regarding the company and the audit process. In response to this, several standard setting bodies have released new regulatory suggestions regarding the audit report. Among the revised regulations that are relevant to Sweden are the ISA 700 (revised) and the newly created ISA 701, both of which become effective starting December 2016. FAR, the Swedish Professional Institution for Authorized Accountants and Auditors, have expressed concerns regarding the effect of the implementation of the Key Audit Matters in combination with the Swedish confidentiality clause, by which auditors must abide. These revisions are meant to increase the informative value of the audit report for the users, where the main users of the audit report are non-professional investors. Due to this, along with lacking research on the topic of Swedish non-professional investors in this context, we have chosen to focus our thesis on the effects of the changes to the audit report in relation to the investment behavior of this specific group. Research Question: How is the Swedish adaptation of ISA 700 (revised) and ISA 701 likely to impact the perceived value of the new audit report to young Swedish nonprofessional investors? We have conducted an online questionnaire with an attached case, derived from a listed British company that has already made similar changes to their audit report format. Based on the responses of 100 young Swedish non-professional investors, we found that the new changes to the audit report, as we presented them, had positive effect on the young non-professional investors perception on the audit report. Of the respondents, 64% viewed the new audit report as significantly more informative than the current Swedish audit report. Both new information, in the form of the audit resolution paragraph, and useful information, in the form of the Key Audit Matters paragraph, statement of the audit firm, and movement of the audit opinion, was perceive by the respondents. In addition to this, we found that 63% of our sample would read the audit report in the future, as compared to 49% today. However, we are unsure of whether these positive effects will be observe following the Swedish implementation of the changes, due to FAR and Swedish auditors hesitation toward the Key Audit Matters.

Audited financial statements are the most substantial source of information concerning bank loan decisions, and investors mainly base their investment decisions on the financial statements in combination with the audit report. The financial crisis brought attention to the existing expectation gap between auditors and stakeholders. An attempt to narrow the gap has been done by IAASB. The new standards require auditors to provide additional information in the audit report. The purpose of the study is to investigate how the extended audit report is perceived by Swedish bank directors. The study has a quantitative research strategy with an experimental design. The experiment includes one control group and seven experimental groups, and the participating Swedish bank directors amounted up to 122. An ANCOVA is performed to test the research questions regarding the bank directors’ perceptions and decisions. The empirical findings and analysis reveal that the disclosure of the assurance level has a positive impact on bank directors’ confidence in the financial statements, perceived quality of the audit report, perceived value of the information the audit report contains, as well as the probability of granting a credit. The results also indicate a significance for key audit matters (KAM) regarding the perceived value of information, meaning that the disclosure of KAM improves bank directors’ perceptions of the informational value the audit report contains. The disclosure of the materiality level does not appear to have a significant impact on the extending of the audit report, implying that a disclosure of the applied materiality level may not be beneficial for bank directors’ perceptions and decisions.

The previous audit report gained a lot of criticism since it contained to much standard text that failed to convey valuable information for users. This lead to IAASB implementing a new standard, called ISA 701-KAM, which was implemented by all listed companies in the end of 2016. The purpose of KAM is to make the audit report less standardized and instead provide transparent and entity-specific information. However, there are those who believe that the confidentiality duty, which is prerequisite to be able to perform an audit, can stand in contrast to the new standard.  In order to investigate this issue, we have interviewed auditors to get their view of how they have implemented and applied KAM in the audit report. Our results show that auditors are skeptical in regards to the audit report being as entity-specific and transparent as IAASB expect it to be, since there exist an underlying fear of overstepping TCD.

I investigate how nonprofessional investors’ confidence in the financial statements and the audit report is influenced by the firm specific details of a critical audit matter (CAM) disclosure in conjunction with the description of the audit procedures engaged to address the CAM in the audit report. Using participants recruited from Amazon Mechanical Turk as a proxy for nonprofessional investors in a 2x2 +1 (control) between-participants experiment manipulating CAM disclosure detail (Detailed/Generic) and the description of the audit procedures engaged to address the CAM (Detail/Generic) I find that greater detail in the description of the CAM results in higher confidence in the accuracy and reliability of the financial statements than a generic description of the CAM, consistent with boundary condition of Support Theory. Further, I find that greater detail in the description of the related audit procedures engaged to address the CAM increases nonprofessional investors’ perceptions of audit quality. Evidence of an effect of CAM and audit procedure disclosure language on investment judgments is also presented. These results have implications for researchers, practitioners, and regulators to carefully consider the language used to disclose CAMs in the auditor’s report.

En efterfrågan efter mer informativa revisionsberättelser har över tid växt fram, vilketledde till att The International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) år 2015introducerade ISA 701: “Communicating Key Audit Matters in the Independent Auditor’sReport”. ISA 701 är en ny standard som innebär att revisorer ska inkludera områden somde finner vara av särskild betydelse i företaget under revision i sin revisionsberättelse,vilket började gälla på finansiella rapporter för noterade bolag avseende perioder somslutade på, eller efter, 15:e december år 2016. Med införandet av dessa Key Audit Matters(KAM) är IAASB:s förhoppning att revisionens värde för användarna av de finansiellarapporterna ska öka genom att mer företagsspecifik information görs tillgänglig irevisionsberättelsen samtidigt som revisionsprocessen i sig blir mer transparant.Tidigare forskning kring KAM har visat på blandade resultat. Många experimentellastudier har pekat mot att KAM har viss effekt på investerarna och deras beslut, medan deflesta arkivstudierna som gjorts på KAM, eller utökade revisionsberättelser i andraformer, sällan har visat på några märkbara effekter av KAM. Vi vill bredda forskningentill den svenska aktiemarknaden och undersökte därför vilka effekter KAM hade påStockholmsbörsen.Utifrån tidigare forskning och teorier som effektiv marknadshypotes, agentteorin ochinformationsasymmetri formulerade vi tre hypoteser att testa. Den första kollar påförstagångseffekten av KAM år 2016 och ifall antalet KAM spelade någon roll. Den andrahypotesen handlar om ifall förändring i ett företags KAM leder till någon reaktion påmarknaden och den tredje hypotesen undersöker ifall det finns något samband mellanöveravkastning och vilken lista bolag är noterade på.I syftet att se hur investerarna påverkas av KAM utförde vi en händelsestudie för attundersöka marknadens reaktion på publiceringen av revisionsberättelsen. I linje medmånga liknande studier använde vi Cumulative Abnormal Returns (CAR) för att mätainvesterarnas reaktion i form av överavkastning under perioden runt omkringpubliceringen av årsredovisningen och revisionsberättelsen.Den här studiens resultat finner inget stöd för att det fanns någon förstagångseffekt avKAM år 2016 utifrån antalet KAM, men finner däremot svagt stöd för att antalet KAMhade effekt CAR år 2021. Vidare fann studien inget stöd för att en förändring i KAM hadenågon effekt och heller inte något stöd för att listan som ett företag är noterat på hadenågot samband med överavkastning.