Bakgrund Key Audit Matters infördes år 2016 i Sverige som en del av den utökade revisionsberättelsen med syfte att göra revisionsberättelsen mer informativ samt företagsspecifik. Key Audit Matters ska tas upp i revisionsberättelsen där revisorn upplyser om de områden som anses vara de mest betydelsefulla riskerna i företaget. Storbritannien var en av de första länderna som införde en utökad revisionsberättelse år 2013. Debatter och diskussioner hägrar i Sverige angående om den nya revisionsberättelsen med KAM uppfyller sitt syfte med att vara företagsspecifik eller om risken finns att den nya revisionsberättelsen blir standardiserad. Syfte Studiens syfte är att utforska om det sker en standardisering av Key Audit Matters. Metod I studien har en deduktiv ansats använts med ett eklektiskt angreppsätt. Studien är kvantitativ och använder sig av sekundärdata som dess empiri. Studiens sekundärdata kommer från två olika år samt två olika länder. Slutsats Studiens slutsats är att det inte sker någon statistisk säkerställd standardisering. Dock slår studien fast att det finns skillnader i graden standardisering mellan Sverige och Storbritannien. / Background Key Audit matters were introduced in Sweden in 2016 as a part of the expanded audit report with the purpose of being more informative and firm specific. Key audit matters are a section in the audit report where the auditor uses the professional judgement to disclose the most vital parts of the audit. Great Britain was one of the first countries to establish the expanded audit report in 2013. Debates and discussions in Sweden are occurring about whether Key Audit Matters are living up to its purpose of being firm specific or is there a risk that the new audit report will be standardized. Purpose The purpose of this study is to investigate if a standardization of Key audit matters is occurring. Method In this study a deductive and eclectic approach. The study is also quantitative and uses archival data for the empirical data. The empirical data consists of data from two different years and two different countries. Conclusion The conclusion of this study is that there is no proof that there is a standardization occurring, but the study gives proof that there are differences in the degree of the standardization between Sweden and Great Britain

Rörelsekapitalhantering (WCM) är en viktig del i små och medelstora företags (SMF) i syfte att generera nytt kapital samt effektivisera verksamheten. Företagen i Sverige består till större delen av SMF vilket gör det viktigt att undersöka hur företagen hanterar sitt kapital. Syftet för studien var att studera WCM i form av CCC och WCR med företagsspecifika, branschspecifikaoch makrospecifika faktorer. Detta testades i en OLS-modell med studiens beroende variabler CCC och WCR mot de oberoende variablerna lönsamhet, tillväxtmöjligheter, storlek, kassaflöde och branschtillhörighet. Studien undersökte även hur en finanskris påverkar rörelsekapitalet i form av ett t2-test. Denna studie innefattade 4240 företag under perioden 2008 till 2015 där 2008 till 2009 beskrivs som krisperiod. Resultatet för studien visar ett positivt signifikant samband mellan CCC och kassaflöde samt ett negativt signifikant samband medlönsamhet, storlek och branschtillhörighet. Vidare påvisar studien ett positivt signifikant samband mellan WCR och lönsamhet samt storlek medans tillväxtmöjligheter, kassaflöde och branschtillhörighet har negativt signifikant samband med WCR. Företagen har en längre CCC samt en högre WCR under krisperioder. / Working capital management (WCM) is an important part of small and medium-sized enterprises (SMEs) in order to generate new capital and streamline operations. The companies that consist in Sweden is to the majority SMEs, which makes it important to investigate how companies handle their capital. The purpose of the study was to analyse WCM thru CCC and WCR with company-specific, industry-specific and macro-specific factors. This was tested in an OLS model with this studies dependent variables CCC and WCR against the independent variables profitability, growth opportunities, size, cash flow and industry affiliation. The study also examined how a financial crisis affects working capital with a t2 test. This study included 4240 companies in the period 2008 to 2015, where 2008 to 2009 is described as a crisis period. The result for the study shows a positive significant correlation between CCC and cash flow, as well as a negatively significant correlation with profitability, size and industry affiliation. Furthermore, the study shows a positive significant correlation between WCR and profitability, and the size of the growth potential, cash flow and industry affiliationare negatively significant in relation to the WCR. The companies have a longer CCC and a higher WCR during crisis periods.

The purpose of this study is to explain how investment-specific and firm-specific risk affects small and medium sized enterprises’ (SMEs) choice of capital budgeting technique for strategic investments.Furthermore, this study also aims to identify which of these risks affects the choice of capital budgeting technique to the greatest extent. This study assumes a positivistic perspective and adopts a deductive reasoning. The theoretical framework consists of the expected utility theory, the stakeholder theory  and existing research of risk and capital budgeting. The research method has been quantitative and data have been collected through a survey. The results indicates that both investment-specific and firm-specific risk has a significant impact on SMEs’ choice of capital budgeting technique for strategic investments. The results also indicates that SMEs under high levels of risk choose unsophisticated capital budgeting techniques. Furthermore, the findings shows that investment specific risk has a greater impact on SMEs’ choice of technique than firm-specific risk. Since this study examines investment-specific and firm-specific risk simultaneously, it differs from previous research. Previous research have examined each risk independently and therefore drawn individual conclusions for each individual risk’s impact on the choice of capital budgeting technique. This study also differs from previous research since the firm-specific risk is based on firm’s debt structure rather than the firm’s capital structure. Through this, the study contributes to existing research by explaining, previously neglected, underlying factors to SMEs’ choice of capital budgeting technique. / Studien syftar till att förklara hur investeringsspecifik och företagsspecifik risk påverkar små och medelstora företags (SME-företag) val av kapitalbudgeteringsteknik vid strategiska investeringar, samt kartlägga vilken av dessa risker som påverkar valet i störst utsträckning.  Studien utgår från den positivistiska forskningsfilosofin tillsammans med en deduktiv forskningsansats där teorin om förväntad nytta och intressentteorin tillsammans med tidigare forskning om risk och kapitalbudgetering utgjort den teoretiska referensramen. Studiens forskningsmetod har varit kvantitativ där data insamlats genom en enkätundersökning. Efter genomförda analyser av den insamlade datan framgår det att investeringsspecifik och företagsspecifik risk har en signifikant påvisbar påverkan på SME-företags val av kapitalbudgeteringsteknik vid strategiska investeringar. Studiens hypoteser om att hög investeringsspecifik samt hög företagsspecifik risk leder till ökad användning av osofistikerade tekniker har genom resultatet visat sig stämma. Av resultatet framgår även att investeringsspecifik risk har större påverkan än företagsspecifik risk på valet av teknik. Denna studie skiljer sig från tidigare forskning då både investeringsspecifik och företagsspecifik risk undersökts samtidigt. Tidigare forskning har undersökt varje risk individuellt och har således dragit individuella slutsatser för varje enskild risks påverkan på SME-företags val av kapitalbudgeteringsteknik. Likaså skiljer sig studien från tidigare forskning genom att den företagsspecifika risken utgjorts av företagens skuldstruktur snarare än företagens kapitalstruktur. Studien bidrar genom detta till att förklara bakomliggande faktorer till valet av kapitalbudgeteringsteknik som av tidigare forskning försummats.