Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Molntjänster är aktuellt inom IT-området och spås skall komma att förändra sättet på vilket vi använder oss av datorer och internet. Fler och fler företag beslutar att köpa in sådana tjänster bland annat på grund av en kostnadseffektivisering av IT-hanteringen. I ett molntjänstavtal läggs grunden för vad som förväntas av köpare och säljare vid köp av molntjänster. På grund av den växande användningen av dessa tjänster och dess relativt nya intåg på marknaden har vi granskat två av de största aktörernas molntjänstavtal med syftet att identifiera och diskutera riskerna förknippade med avtalen. Utifrån de risker vi upptäckt ges därefter förslag till en blivande molnkund på överväganden som denna kan ha användning av vid avtalsskrivandet med en molntjänstleverantör. För att undvika olägenheter ger vi som förslag till en blivande molnkund att exempelvis svarstiden med fördel kan föras in i parternas avtal. Vidare bör kunden vara uppmärksam på leverantörens eventuella rätt till ensidiga ändringar i avtal och tjänst och kunden bör överväga vilka konsekvenser detta kan ha för dess företag samt i vilken utsträckning ändringar kan accepteras. Uppmärksam bör även den blivande kunden vara på de långtgående ansvarsfriskrivningar som leverantörerna gör då detta till viss del kan minska dess incitament att upprätthålla en hög servicenivå. De granskade avtalen var i stora drag relativt lika varför vi har anledning att tro att fler molnavtal ser ut på ett liknande sätt. Det innebär att de överväganden som diskuterats i samband med uppsatsens aktuella avtal, även torde kunna appliceras på andra molntjänsteavtal.

Disputats, Stockholm 2006. / Med sammanfattning på engelska.

The Working Hours Act regulates the working time conditions and together with the Working Time Directive of EU both acts aim to protect the workers. However, with The Swedish Model it is possible to diverge from the law-regulations by collective agreement by the parts of the Swedish labor market. The purpose of this thesis is to examine the national and international law regulations and further on study a few selected Swedish central collective agreements to discover in which extension deviation from the law occur. The sections of the Working Hours Act’s that has been investigated is ordinary working time, daily rest, weekly rest periods, breaks and maximum weekly working time. To do this, a jurisprudential method has been used. The examination shows that agreements made by the parts of the labor market highly differentiate from Swedish law. This is due to adjustments to local conditions and flexible purposes. This effects the workers as the terms of their working hours can be found in different documents, international or Swedish law as well as in central or local collective agreements. Another effect of the deviation from the law is that the workers-organizations receive a great amount of power and influence of the workers working-conditions. They are responsible for negotiating for all the workers, whether they are members in the workers-organization or not. The Working Hours Act and the Work Environment Act have strong connections and the Swedish Working Environment Authority is currently working on a provision regarding the organizational and social working conditions. If it will be approved later this year it may influence the upcoming collective agreements. However, as of today, there is no assurance that the provision will be accepted. The possibility to replace the Working Hours Act by central collective agreements affects the protective intentions of the law. Instead of being confirmed in national law it is regulated in the collective agreements and therefore the protection of the workers varies depending on what sector they work.

Syftet med uppsatsen är att diskutera om EU kan, vid ingående av bilaterala avtal med icke unions medlemmar, förbise sina grundläggande principer. Situationen i Schweiz tydliggör problematiken och genom att applicera frågeställningen på det aktuella problemet eftersträvas ett djupare resonemang. Syftet med uppsatsen är även att föra en diskussion kring den framtida relationen mellan EU och Schweiz. De frågeställningar som ska utredas för att uppnå syftet med uppsatsen är således; kan EU agera i strid med en av de fundamentala värdegrunderna som EU-samarbetet bygger på, den fria rörligheten, i avtalsrelationer med tredje länder? Vilken intresseavvägning står EU inför angående den gällande situationen i Schweiz, och vilket är det mest troliga framtida handlingsalternativet för EU?

Frågan om vid vilket moment bundenhet uppstår vid successivt undertecknande av formalavtal har prövats i Högsta domstolen (HD) vid tre avgöranden de senaste 15 åren, av vilka det senaste avgjordes så sent som 2012. Avgörandena har berört frågan huruvida bundenhet uppstår vid den tidpunkt den andra parten undertecknar avtalet eller om bundenhet uppstår först vid den tidpunkt det undertecknade avtalet kommuniceras till den första parten eller till en i förhållande till den andra parten fristående person. Med anledning av bristen på tydlighet i gällande rätt, vilken tagit sig uttryck i skiljaktiga meningar i rättstillämpningen, har det varit upp till HD att, med vägledning från lagtext, förarbeten, doktrin och allmänna principer, besvara bundenhetsfrågan. HD har, med härledning från en allmän princip, klargjort att bundenhet uppstår vid den tidpunkt köpehandlingen utges antingen till den först undertecknande parten, de av HD specifikt bestämda personerna eller en i förhållande till den sist undertecknande parten fristående person. Genom analys av HD:s resonemang identifieras den riktningsändring som vidtagits av HD samt på vilket sätt HD:s resonemang eller uteblivna resonemang ger upphov till betänkligheter vid successivt undertecknande av avtal om fastighetsköp. Riktningsändringen, som synes bero på att HD valt att utföra en stilfull ändring av tidigare praxis, tar sig uttryck i en komplex definition av den fristående person till vilken den undertecknade köpehandlingen kan utges. En av bristerna i gällande rätt är avsaknaden av tydliga skyldigheter för de som, utöver motparten och den fristående personen, utpekats som godkända mottagare av den undertecknade köpehandlingen. Vidare saknas vägledning för hur lång tid som får förflyta mellan den tidpunkt den sist undertecknande parten tar emot handlingen till den tidpunkt den först undertecknande parten får den av båda parter undertecknade handlingen utgiven till sig. Mot bakgrund av denna avsaknad av vägledning finner vi ett de lege ferenda-resonemang motiverat, med stöd av det faktum att införandet av en tidsfrist skulle medföra ökad förutsebarhet i frågan vid vilket moment bundenhet uppstår vid successivt undertecknande av avtal om fastighetsköp.

Diss. Linköping : Univ., 2004.

I det digitala samhället pågår en ständig utveckling, och konsumenter ingår mer och mer avtal på internet. Lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, (fortsättningsvis, avtalslagen eller AvtL) tilkom för mer än 100 år sedan. Det traditionella sättet att ingå avtal mellan avtalsparterna är i pappersform genom att ena parten lämnar ett anbud som följer av en accept av motparten. Idag har utvecklingen gått framåt och det är idag vanligare att konsumenter ingår avtal på internet genom att acceptera avtalsvillkor som är utformade som standardavtal. Anledningen till det är att standardiserade avtal gör det möjligt för näringsidkaren att nå ut till en större kundkrets och således inte behöver upprätta individuella avtal i varje avtalsförhållande. Det är därför förmånligt att tillämpa standardavtal mellan näringsidkare och konsument. Konsumenter accepterar och ingår dagligen avtal på internet genom att godkänna avtalsvillkor eller användarvillkor för att få tillgång till en hemsida, det sker främst genom clickwrap-avtal.1 En konsument kan även bli bunden av ett avtal utan att acceptera avtalsvillkor genom, s.k browsewrap-avtal. 2Det är vanligt att konsumenter godkänner villkor på internet utan vetskap om att de har ingått ett avtal. Konsumenter binder sig till avtal på internet genom ett enkelt knapptryck eller genom att enbart besöka hemsidan. Om villkoren som konsumenter accepterar anses oskäliga finns det möjlighet att tillämpa det tvingande ogiltighetsreglerna i avtalslagen för att jämka eller ogiltighetsförklara hela eller delar av avtalet. I uppsatsen analyseras frågan i vilka fall en konsument anses juridisk bunden av ett avtal på internet samt hur domstolen bör gå tillväga vid tolkning av elektroniska avtal med hjälp av avtalsrättsliga tolkningsprinciper. Slutligen analyseras vilka ogiltighetsgrunder i avtalslagen som kan tillämpas på elektroniska avtal som bedöms oskäliga. För att undersöka vilka avtal eller avtalsvillkor som kan bedömas oskäliga gentemot konsumenten tillämpas även lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (1915:218) (AVLK) samt lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (distansavtalslagen eller DAvtL). Uppsatsen avslutas med en slutsats kring våra egna reflektioner på området där vi kommer fram till att det inte finns ett entydigt svar kring vilka avtalsrättsliga bestämmelser och principer som är tillämpbara på elektroniska avtal. Det har lett till att dagens digitala samhälle har skapat ett behov av en förnyad avtalslag som är mer anpassad för avtal som ingås på internet.

No description available.

Detta arbete handlar om hur blivande sjöbefäls inställning till att arbeta under norskt avtal, IT-avtal och utländskt nettolöneavtal påverkades av hur resultatet av sjukersättning pensionsförmåner och föräldrapenning blir vid respektive avtal. Bakgrundsinformation samlades in från om de olika avtalen och därefter genomfördes intervjuer med blivande sjöbefäl som delgavs informationen och sedan fick svara på hur deras inställning påverkades. Utmärkande resultat är att den bästa ekonomiska förmånen påverkar inställningen mest positivt. Sjukersättning och pension påverkade inställningen mest eftersom det kan bli aktuellt när som helst (sjukersättning) och rör sig om stora belopp långt fram i tiden (pension). Föräldraförsäkringen påverkade inställningen mindre eftersom det är lättare att planera för och gäller en begränsad tid. Att vissa anser det vara en fördel att få bestämma själv över om och hur pensionsförsäkringen är uppbyggd medan vissa anser det vara en trygghet att staten sköter detta.