Denna uppsats är en studie av Blåsmarks bönhusförenings nedläggning och överlåtelsen avbönhuset till Blåsmarks DUF år 1947. Studien är begränsad till tidsperioden 1945–1948 föratt undersöka föreningarna innan och efter den händelse som är i fokus i uppsatsen och ärbaserad på de mötesprotokoll bägge föreningar förde under tidsperioden 1945-1948. Iuppsatsen undersöks föreningarnas arbete innan bönhusföreningens nedläggning 1947 samtorsakerna bakom dess nedläggning och vilka följder det fick för Blåsmarks DUF. Skeendetundersöks ur ett processperspektiv och följer den analytiskt-rationella modellen. Studiensresultat visade att bönhusföreningens nedläggning och överlåtelse av bönhus till BlåsmarksDUF var ett beslut taget främst på grund av att båda föreningarna bestod av samma medlemmar och arbetet med bönhuset redan till stor del utfördes av Blåsmarks DUF. Vidarevisade även studien att arbetet för Blåsmarks DUF föreföll sig detsamma efter övertagandetav bönhuset men att det utökades till att omfatta frågor gällande skötseln av bönhuset. Detframkom även i studien hur Blåsmarks DUF glädjes av att få ett eget bönhus och att beslutetfrån båda föreningar varit enhälligt och utan opposition. / This thesis offers a study of the closure of the Blåsmarks bönhusförenings and the transfer ofthe prayer house to Blåsmarks DUF in 1947. The study is limited to the period 1945-1948 toexamine the associations before and after the events in question and is based on the protocolswritten during both associations’ meetings between 1945-1948. The essay examines theassociations’ work before Blåsmarks bönhusförenings closure in 1947, the reasons behind itsclosure and what consequences it had for Blåsmarks DUF. The event is examined from a process perspective and follows the analytical-rational model. The results of the study showedthat Blåsmarks bönhusförenings closure and the transfer of the prayer house was a decisionmade mainly because both associations consisted of the same members and the work with theprayer house was already largely carried out by Blåsmarks DUF. Furthermore, the study alsoshowed that the work for Blåsmarks DUF is pleased to have its own prayer house and that thedecision to transfer it to them was unanimous and without opposition.

<p>I min hemförsamling Nätra, Örnsköldsviks kommun, finns det många bönhus, ungefär ett i varje by. Jag undrade varför det var på det viset, och bestämde mig för att ta reda på detta genom att intervjua människor som är eller har varit aktiva i de religiösa föreningar och samfund som driver de olika bönhusen.</p><p>Den nyevangelistiska väckelsen kom främst från Skottland men även från England och Tyskland och var inspirerad av metodismen, herrnhutismen och pietismen. I Norrland drabbades människorna starkt av denna väckelserörelse som kom över Sverige och då började det s.k. ”Norrlandsläseriet”, där människor träffades till möten hemma hos varandra för att läsa och lära sig mer om kristendomen. Detta var dock förbjudet genom lag sedan 1726, det så kallade konventikelplakatet, men kom att mjukas upp via lag.</p><p>Västerbotten var det landskap som fick mest mersmak av väckelsen och detta tros ha påverkat norra Ångermanland, den del av landet där Örnsköldsvik och Nätra ligger.</p><p>När jag så intervjuade mina informanter, fick jag fick veta att en stor orsak till att bönhusen kom att byggas var att människor i byarna behövde någonstans att träffas för att umgås. Till detta finns flera orsaker, bland annat att man ville få bukt på alkoholismen och för att man fick en annan ruljans på livet genom industrialismen och att man jobbade på industrier.</p><p>Att bönhusen är så många kan bero på att byarna var mer befolkade förr i tiden. Även att Nätraborna har tagit hand om bönhusen och använt dem så pass länge kan ha gjort att de står kvar än idag. Bönhusen har också betytt mycket för folket i byarna. Jag har fått många perspektiv på denna fråga, bland annat att det skulle ha betytt extra mycket för kvinnorna i Köpmanholmen, men också för alla människor i byarna i och med att de hade en plats att samlas på när det behövdes, och någonstans att gå när de ville umgås.</p>

No description available.

I min hemförsamling Nätra, Örnsköldsviks kommun, finns det många bönhus, ungefär ett i varje by. Jag undrade varför det var på det viset, och bestämde mig för att ta reda på detta genom att intervjua människor som är eller har varit aktiva i de religiösa föreningar och samfund som driver de olika bönhusen. Den nyevangelistiska väckelsen kom främst från Skottland men även från England och Tyskland och var inspirerad av metodismen, herrnhutismen och pietismen. I Norrland drabbades människorna starkt av denna väckelserörelse som kom över Sverige och då började det s.k. ”Norrlandsläseriet”, där människor träffades till möten hemma hos varandra för att läsa och lära sig mer om kristendomen. Detta var dock förbjudet genom lag sedan 1726, det så kallade konventikelplakatet, men kom att mjukas upp via lag. Västerbotten var det landskap som fick mest mersmak av väckelsen och detta tros ha påverkat norra Ångermanland, den del av landet där Örnsköldsvik och Nätra ligger. När jag så intervjuade mina informanter, fick jag fick veta att en stor orsak till att bönhusen kom att byggas var att människor i byarna behövde någonstans att träffas för att umgås. Till detta finns flera orsaker, bland annat att man ville få bukt på alkoholismen och för att man fick en annan ruljans på livet genom industrialismen och att man jobbade på industrier. Att bönhusen är så många kan bero på att byarna var mer befolkade förr i tiden. Även att Nätraborna har tagit hand om bönhusen och använt dem så pass länge kan ha gjort att de står kvar än idag. Bönhusen har också betytt mycket för folket i byarna. Jag har fått många perspektiv på denna fråga, bland annat att det skulle ha betytt extra mycket för kvinnorna i Köpmanholmen, men också för alla människor i byarna i och med att de hade en plats att samlas på när det behövdes, och någonstans att gå när de ville umgås.