Bakgrund: I Sverige föds ungefär 6000 barn förtidigt det vill säga före vecka 37. Dessa barn kallas vanligtvis för prematurer. De prematura barnen vårdas vanligtvis på en neonatalvårdsavdelning och barnmorskorna på BB ansvarar för vården av mammorna. Tillsammans bedriver de två avdelningarna samvård som innebär att vården organiseras så att mamman och barnet kan vårdas på samma avdelning om barnets föds prematur eller om det är sjukt.  Syfte: Att studera barnmorskors uppfattningar av samvård mellan neonatal och BB-avdelning i relation till prematurfödsel. Metod: Fenomenografisk forskningsmetod med induktiv ansats användes i studien. 10 barnmorskor intervjuades med semistrukturerade intervjufrågor.  Resultat: Resultatet presenterades i tre beskrivningskategorier; erfarenheter av god samvård, kommunikationen och informationen, två olika världar ska mötas och sju uppfattningar. Konklusion: Samvård innebär ett samarbete mellan föräldrar, barnmorskor på BB och neotanalvårdspersonal, där familjen är i centrum för vården och där föräldrarna är delaktiga i barnets vård och beslut. Vårdpersonalens stöd, samarbete och kommunikation är av stor vikt för samvården ska fungera optimalt.

Bakgrund: Efter förlossningen kan familjen få fortsatt vård och stöd på en BB-avdelning. Ett gott stöd efter förlossningen är av stor vikt för nyblivna föräldrar och är något som främjar föräldrablivandet. Dock drabbades världen av ett nytt virus, covid-19 i slutet av året 2019. Viruset medförde restriktioner på BB-avdelningarna, vilket innebar skyddsutrustning för personalen samt att partnern ej fick närvara på avdelningen. Nya rutiner samt okunskapen av Covid-19 har medfört att stödet förhindrats till viss del. Detta ämne är relativt outforskat och det finns ytterst få studier som berör Covid-19 pandemins inverkan på svensk BB-vård. Syfte: Att undersöka hur barnmorskan inom svensk BBvård upplever att ge stöd till föräldrar under pågående pandemi. Metod: Genom elvaindividuella intervjuer samlades datamaterial som analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet bestod av temat -Skyddsutrustning och besöksrutiner kräver uppfinningsrikedom och påverkar barnmorskors professionella stöd på BB och huvudkategorierna - Barnmorskan behöver anpassa sitt professionella stöd utefter pandemirestriktioner & Pandemin påverkar förutsättningar att ge stöd negativt. Konklusion: Barnmorskor har under Covid-19 pandemin fått utöka stöd till mödrar samt vara uppfinningsrika för att nå hela familjen. Barnmorskor upplever att stödet har varit otillräckligt, begränsat av hög arbetsbelastning och den skyddsutrustning som används. / Background: After giving birth, the new family can receive care and support in a maternity-ward. Parenting is encouraged through support from the maternity-ward after the birth. By the end of the year 2019, the world was affected by Covid-19. Virus entailed restrictions at the maternity-ward, which resulted in protective equipment and partner restrictions. Covid-19´s restrictions have prevented the support. This topic is relatively unexplored and there are few studies in the field. Aim: To explore how midwives in Swedish maternity-ward experience to support parents during the ongoing pandemic. Method: The method is a qualitative content analysis with an inductive approach. Eleven midwives were interviewed individually. Result: The theme that emerged was: Protective equipment and visiting restrictions requires ingenuity and affects midwives professional support at maternity-ward. The results presented in two categories: The midwifes needs to adapt professional support according to the Covid-19 pandemic restrictions & how the Covid-19 Pandemic affects the conditions for providing support negatively. Conclusion: Midwives have had to increase their support to the mothers in various ways and be inventive in reaching the whole family. Midwives have also experienced the support as insufficient and limited by high workload and the use of protective equipment.