<p>Sedan EMU-samarbetet påbörjades har ett flertal länder inom unionen legat på högre</p><p>inflationsnivåer än genomsnittet och visat tecken på ekonomisk överhettning. Ett av dessa</p><p>länder har varit Portugal, som, tillsammans med bland annat Irland, uppvisat de högsta</p><p>inflationssiffrorna. Denna uppsats studerar tänkbara orsaker till den höga inflationen i</p><p>Portugal sedan EMU-inträdet. Vi testar för huruvida en Balassa-Samuelson-effekt finns med</p><p>hjälp av kvartalsdata för åren 2000–2004. Vi tar även upp betydelsen av eurons</p><p>växelkursfluktuationer och outputgapen för inflationssituationen i Portugal och gör slutligen</p><p>en jämförelse med Sverige, då det befann sig under liknande ekonomiska förutsättningar.</p><p>Den huvudsakliga slutsatsen är att Balassa-Samuelson-effekten tycks ha spelat en</p><p>avgörande roll i utvecklingen, varför den höga inflationen inte behöver ha varit rakt igenom</p><p>negativ, samtidigt som växelkursfluktuationerna haft en mer underordnad betydelse än i fallet</p><p>med exempelvis Irland. Vid jämförelsen med Sverige kom vi fram till att Portugals</p><p>ekonomiska tillbakagång efter högkonjunkturen, fram till idag, inte visat tecken på att vara</p><p>lika djupgående som Sveriges var, bland annat till följd av olikheter inom institutionella</p><p>förändringar.</p>

<p>I denna studie används Johansens metod för kointegrationsanalys för att skatta ett långsiktigt</p><p>jämviktssamband för den svenska reala växelkursen under perioden 1980-2004. Resultatet blir</p><p>att den reala växelkursen på lång sikt kan väntas appreciera till följd av försämrad handelsbalans</p><p>och höjt oljepris, medan en real depreciering blir följden av en ökning i den utländska</p><p>produktiviteten. Dessa resultat ger belägg för Balassa-Samuelssoneffekten, liksom för</p><p>transfereringseffekten. Undersökningen visar även att den svenska respektive utländska</p><p>realräntan, liksom nivån av svenska Net Foreign Assets, inte uppvisar någon långsiktig</p><p>påverkan.</p>

Sedan EMU-samarbetet påbörjades har ett flertal länder inom unionen legat på högre inflationsnivåer än genomsnittet och visat tecken på ekonomisk överhettning. Ett av dessa länder har varit Portugal, som, tillsammans med bland annat Irland, uppvisat de högsta inflationssiffrorna. Denna uppsats studerar tänkbara orsaker till den höga inflationen i Portugal sedan EMU-inträdet. Vi testar för huruvida en Balassa-Samuelson-effekt finns med hjälp av kvartalsdata för åren 2000–2004. Vi tar även upp betydelsen av eurons växelkursfluktuationer och outputgapen för inflationssituationen i Portugal och gör slutligen en jämförelse med Sverige, då det befann sig under liknande ekonomiska förutsättningar. Den huvudsakliga slutsatsen är att Balassa-Samuelson-effekten tycks ha spelat en avgörande roll i utvecklingen, varför den höga inflationen inte behöver ha varit rakt igenom negativ, samtidigt som växelkursfluktuationerna haft en mer underordnad betydelse än i fallet med exempelvis Irland. Vid jämförelsen med Sverige kom vi fram till att Portugals ekonomiska tillbakagång efter högkonjunkturen, fram till idag, inte visat tecken på att vara lika djupgående som Sveriges var, bland annat till följd av olikheter inom institutionella förändringar.

I denna studie används Johansens metod för kointegrationsanalys för att skatta ett långsiktigt jämviktssamband för den svenska reala växelkursen under perioden 1980-2004. Resultatet blir att den reala växelkursen på lång sikt kan väntas appreciera till följd av försämrad handelsbalans och höjt oljepris, medan en real depreciering blir följden av en ökning i den utländska produktiviteten. Dessa resultat ger belägg för Balassa-Samuelssoneffekten, liksom för transfereringseffekten. Undersökningen visar även att den svenska respektive utländska realräntan, liksom nivån av svenska Net Foreign Assets, inte uppvisar någon långsiktig påverkan.

[pt] A presente dissertação busca estudar empiricamente a relação entre preço de commodities e taxa de câmbio real para países que possuem alta participação destes produtos em sua pauta de exportação. De fato, os países que estamos estudando (Austrália, Canadá, Nova Zelândia e Brasil) possuem tais características e, desta forma, preços de commodities devem ser determinantes fundamentais de seus termos de troca, tornando-se importantes na determinação de suas taxas de câmbio real de equilíbrio. Compreendemos que o trato cuidadoso das tecnicalidades relacionadas a este estudo é de fundamental importância para uma estimação consistente dos coeficientes de interesse, principalmente quando levamos em consideração as diversas divergências existentes na literatura quanto à qual o mecanismo gerador de dados das séries de preço de commodities e de taxa de câmbio real e quanto à endogeneidade da variável índice de preço de commodities na determinação da taxa de câmbio real. Para contornar tal problema partiremos de diferentes hipóteses para estas questões e utilizaremos técnicas econométricas apropriadas para cada hipótese, buscando obter resultados robustos a estas divergências. / [en] This dissertation intends to study the relationship between commodity prices and real effective exchange rate for countries which exports portfolios accounts on a large share of commodity related products. In fact, all the four countries we study (Australia, Canada, New Zealand and Brazil) depends heavily on commodity exports, and therefore commodity prices might be important determinant of their terms of trade, becoming fundamental variable to the real exchange rate determination. It is also of great importance the careful treatment of the technical issues related to the study, so as to provide consistent estimates of the coefficients of interest, mainly when we consider all the divergence related to what the true data generating process of the series and the endogeneity of the commodity price index. To solve this issue we follow considering different assumptions, and for each we use appropriate econometric technical and then compare the results.

This diploma thesis has an ambition to evaluate the nominal, real and structural convergence process of the Visegrad group (also known as V4) countries to the euro area. It also discusses theoretical and methodological issues relating to this process. The first part of this paper deals with some theories which has just started to work with the concept of convergence and were imaginary springboard for the development of other theories. It analyses the Solow growth model that assume convergence between developed and developing countries. This chapter offers a general overview of real convergence measurement, which will be used by evaluation of convergence or divergence process in the V4 countries. We will not observe only the progress of real convergence. In the second part of this thesis we will also examine the nominal convergence trough the price level growth and development of inflation in comparison to the euro area. Next part focuses on identifying relationship between real and nominal convergence due to Balassa-Samuelson effect. The optimum currency area and selected structural parameters of the convergence process will be subject of the final part of this thesis, which will complete our observations of the real, nominal and structural convergence in the V4 countries.

<p>I denna uppsats studeras en utvidgad Balassa-Samuelsson-modell för att analysera den långsiktiga effekten av inhemsk och utländsk BNP-tillväxt samt oljeprisets utveckling på den reala effektiva växelkursen för 16 OECD-länder. Uppsatsen har genomförts med Johansens kointegrationsanalys samt dynamisk OLS för länder som uppvisar kointegration. För de länder där kointegration inte föreligger används impulsresponsfunktioner för att analysera variablernas långsiktiga effekt. Studien ger visst stöd för hypotesen att de nämnda variablerna påverkar den långsiktiga dynamiken för respektive växelkurs.</p>

I denna uppsats studeras en utvidgad Balassa-Samuelsson-modell för att analysera den långsiktiga effekten av inhemsk och utländsk BNP-tillväxt samt oljeprisets utveckling på den reala effektiva växelkursen för 16 OECD-länder. Uppsatsen har genomförts med Johansens kointegrationsanalys samt dynamisk OLS för länder som uppvisar kointegration. För de länder där kointegration inte föreligger används impulsresponsfunktioner för att analysera variablernas långsiktiga effekt. Studien ger visst stöd för hypotesen att de nämnda variablerna påverkar den långsiktiga dynamiken för respektive växelkurs.

No description available.

Submitted by Israel Vieira Neto (israel.vieiraneto@ufpe.br) on 2015-03-04T12:02:57Z No. of bitstreams: 2 monografia adonis - Versão Final publicada.pdf: 5873944 bytes, checksum: e848d80105422e48a73b22e3e340f7e2 (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-03-04T12:02:57Z (GMT). No. of bitstreams: 2 monografia adonis - Versão Final publicada.pdf: 5873944 bytes, checksum: e848d80105422e48a73b22e3e340f7e2 (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) Previous issue date: 2012-03-27 / Esta dissertação de mestrado apresenta, estado por estado da região nordeste do Brasil, quais os produtos que apresentaram melhor inserção internacional ao longo dos primeiros anos do século XXI (2001 a 2010). Para isso, apresenta os Índices de Vantagem Comparativa Revelada – VCR, de Balassa , calculados por grupos de produtos desagregados a 2 dígitos do Sistema Harmonizado 2007, e discute as fontes destas vantagens. Em seguida, faz análise comparativa da complementaridade destas Vantagens Comparativas apresentadas por cada estado nordestino, com as Vantagens Comparativas apresentadas pela China, no seu comércio exterior, ao longo deste mesmo período e nesses mesmos grupos de produtos analisados. Esta comparação busca encontrar possíveis áreas de oportunidade para as exportações dos estados nordestinos através da complementaridade das exportações das duas economias. A partir desta análise das áreas de complementaridade, faz-se uma análise das exportações efetivamente realizadas pelos estados nordestinos para a China ao longo do período analisado, ou seja: O quanto estas áreas de oportunidade estão sendo aproveitadas pelos agentes econômicos dos estados nordestinos e o quanto resta de espaço para avançar na exportação para a China dos grupos de produtos nos quais estes já são detentores de vantagem comparativa. O estudo concluiu pela existência de inúmeras áreas complementares nos dois países e que podem ser oportunidades para o crescimento do intercâmbio comercial entre eles. Quanto ao seu delineamento, trata-se de uma pesquisa documental: O material pesquisado foi principalmente as estatísticas sobre Comércio Exterior publicadas pelo MDIC em sua página na internet. Feita esta compilação e análise, aprofundamos o estudo através do estudo dos dados sobre comércio exterior divulgados por órgãos internacionais como a WTO e UNCTAD, juntamente com estudo referente à Vantagem Comparativa Revelada dos países, pesquisa esta realizada pelo Departamento de Economia da Universidade de Utrecht - Holanda. O arcabouço teórico subjacente a toda a pesquisa foram os Teoremas de Heckscher e Ohlin, e de Stolper e Samuelson, baseados nos conceitos de Dotação de Fatores e de Vantagens Comparativas, acrescidos de algumas considerações de teorias mais modernas, tais como Krugman e outros.