The aim of this study was to describe preferences of geographic direction of ten, oak-living epiphytic lichen species and how they responded to sun exposure, nearby bushes and trees, bark fissure depth and circumference. The frequency of every species was recorded in arcs of ten degrees around the tree at a height of 130 to 180 cm above the ground. An estimation of the amount of every species in every arc was also recorded. To analyse how the distribution of the lichen species responded to the different factors their concentration for every tree was plotted against the four factors. The distribution of Cliostomum corrugatum had a positive response to high sun exposure and a negative response to a thick layer of bushes and trees. However the distribution of Lepraria incana had a negative response to high sun exposure and a positive response to a thick layer of bushes and trees. Only the distribution of Calicium viride had a significant response to the circumference of the tree. No species had a significant response to the bark fissure depth in this study. For the conservation of the rare C. corrugatum, oaks on which the species is growing should be cleansed from nearby bushes and trees to increase the sun exposure. / I föreliggande studie har riktningspreferenser hos tio eklevande lavar undersökts, både rara och triviala arter, samt hur deras fördelning runt stammen påverkas av solexponering, närliggande träd- och buskskikt, barksprickedjup och trädets omkrets. Lavarnas förekomst noterades genom att se vilka bågar om tio grader de befann sig i. Även en uppskattning av lavarternas täckningsgrad i varje båge noterades. Riktningspreferenser kunde bestämmas för nio av tio arter. För att analysera faktorernas påverkan på lavarnas spridning runt stammen plottades koncentrationerna för varje lavart, för varje träd där förekomst av arten noterats mot de fyra faktorerna. Fördelningen runt trädstammen för Cliostomum corrugatum påverkades positivt av solexponering medan den påverkades negativt för Lepraria incana. Fördelningen av Cliostomum corrugatum runt trädstammen påverkades negativt av ett tätt, närliggande träd- och buskskikt medan Lepraria incana påverkades positivt. Endast en art påverkades av trädens omkrets (Calicum viride) medan ingen av arterna påverkades signifikant av barksprickedjupet. Slutsatsen som kunde dras från resultaten i denna studie var att förekomsten av den rara arten C. corrugatum påverkas positivt av hög solexponering och negativt av ett tätt träd- och buskskikt. Därför bör ekar med denna lav rensas från närliggande buskar och träd för att arten ska gynnas.

Den biologiska mångfalden är starkt hotad av mänsklighetens expandering. Områden som hyser höga naturvärden fragmenteras och inte minst det moderna skogsbruket medför att landskapet blir alltmer homogent och fler arter blir rödlistade. Åldrande och döende träd har blivit en bristvara. Detta påverkar även alla de arter som är helt eller delvis beroende av träden som livsmiljö. Björken, som är Sveriges vanligaste lövträd, har ett stort antal arter knutna till sig. Flera insekter, svampar, mossor, lavar, fåglar och däggdjur är alla i behov av något skede i björkens livscykel. Således är det intressant att bevara de växande och åldrande björkarna. Syftet med denna studie var att undersöka hur ålder hos björk kan uppskattas med hjälp av omkrets, barksprickedjup, sockelutveckling och epifytflora. Björkar från fyra platser i Skaraborg åldersbestämdes med hjälp av tillväxtborrning och övriga parametrar mättes och bedömdes. Resultatet i denna studie visar att en enskild parameter har svårt att ensam prediktera ålder på björkar i södra Sverige. Parametrarna omkrets och barksprickedjup kan dock var för sig uppvisa ett visst samband på björkens ålder medan sockelutveckling eller epifytflora ej kan det. Multipel regressionsanalyser visar att parametrarna omkrets, barksprickedjup och sockelutveckling kan förklara björkens ålder i högre utsträckning. Studien visar även vikten av att finna fler parametrar som kan vara värdefulla i prediktionen för ålder på björk då åldersbedömning genom tillväxtborrning av björkar har visat sig vara svårt. / Biodiversity is severely threatened by human activities. Areas that house high natural values are fragmented and modern forestry means that the landscape becomes increasingly homogeneous and more species become red-listed. Aging and dying trees have become less common. Which not only affects the trees themselves but also all the species that are wholly or partly dependent on them. Birch, which is Sweden's most common deciduous tree, has a large number of species depending on them. Several insects, fungi, mosses, lichens, birds and mammals are all dependent on the birch at some stage of the tree's life cycle. Therefore, it is interesting to preserve the growing and aging birches. The purpose of this study was to investigate how age in birch can be estimated using perimeter, bark crack depth, plinth development and epiphytic flora. Birches from four places in Skaraborg were inventoried and assessed. The results of this study show that an individual parameter has difficulty predicting the age of birches in southern Sweden alone. The parameters circumference and bark crack depth can individually partly show a connection to the age of the birch, while plinth development or epiphytic flora cannot. Analyzes show that together in a regression analysis, circumference, bark crack depth and plinth development can explain the birch's age to a greater extent. The study also shows the importance of finding more parameters that can be valuable in predicting the age of birch, as growth drilling of birches has proved difficult.

Studies have shown that air pollution, as well as bark fissure depth and sun exposure of a tree can have an effect on lichen growth as well as abundance of lichen species. The aim of this study was to find out the relative importance of these factors. 211 oaks in south eastern Sweden were surveyed for presence of 17 lichen species, as well as the total number of lichen species. Half of the trees were situated in urban areas and half in the countryside. For each tree the bark fissure depth was measured and the sun exposure of the trunk was estimated. The results showed a significant negative effect on a majority of lichens growing in an urban environment and a significant positive effect on a majority of lichens growing on trees with deep bark fissures. The sun exposure was a less important factor but could not be excluded as a factor affecting lichen occurrence. These results show the negative effect urbanization can have on rare lichen species, as well as be used in the development and maintenance for the nature reserves containing them