Barn behöver stöd för att utveckla sin språkutveckling. Syftet med denna studie är att erhålla kunskap om hur några förskollärare arbetar med språkutveckling, vilket material de använder och hur de använder det. I studien undersöks även hur de stödjer språkutvecklingen för barn med annat modersmål. Genom att intervjua sju förskollärare från fem förskolor om detta erhålls kunskap om hur de arbetar och vilket material de anser stödja barns språkliga lärande. TAKK, babblarna och böcker är några material som nämnts i intervjuerna.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt barn, med annat modersmål än svenska, interagerar med hjälp av icke-verbalt redskap för att komplettera sin verbala kommunikation på en förskola. Dessutom för att synliggöra TAKK i förhållande till andra icke-verbala redskap. Vår studie är en kvalitativ studie där vi utgick från metoden observation. Vår studie bestå av observationer med barn från en förskola där det fanns barn med annat modersmål. 9 stycken barn deltog i studien som vi observerade för att få kunskap om barnens icke-verbala redskap för kommunikation. Studien har som sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet om barns kommunikation och interaktion med andra människor. Empirin analyserades utifrån tematisk analys. Resultatet visar hur barn använder sig av olika icke-verbala redskap för att kunna föra fram ett budskap i sin kommunikation. Barnen kombinerar många ickeverbala redskap i sina interaktioner, genom ögonkontakt, härma varandra och TAKK är några. I kombinationen använde barnen sig av TAKK tillsammans med andra icke-verbala redskap. Slutsats är att barn med annat modersmål än svenska, använder sig av flera icke-verbala redskap i kombination med ögonkontakt i deras kommunikation.

The purpose of the study was to investigate and to be able to contribute with knowledgeabout preschool teachers' work with integrating children with a mother tongue other thanSwedish in preschool. To investigate how the preschool teachers work in the way ofincluding all the children. In the study, a qualitative method was used by interviewingfour preschool teachers from four different preschools in the same municipality. Theyhave been able to tell their stories based on their own experiences about the integrationwork of children with a mother tongue other than Swedish. The theoretical starting pointthat inspired my study is phenomenology. In the study, an inclusion perspective has beena basis in my analysis work when I have been listening to the stories that the preschoolteachers have described. From that rspective, it was later seen in the results that all fourpreschool teachers work with inclusion in the integration work, although they do it inslightly different ways. Differences were shown when some of the preschool teachersdivide the children into integrated small groups and some did not. The results of the studyalso showed that the four preschool teachers have found, what I interpret as a commonstrategy for the integration work. They performed the work in different approaches but itturned out that they had the same starting points. The starting points resulted in fivecommon tools that the four preschool teachers considered to be of great importance.Those points were the language, guardians, body language, rhymes and rhymes as well asfairy tales. These five are all of great importance for integrating children with a mothertongue other than Swedish in preschool according to the preschool teachers. / Studiens syfte var att undersöka samt att kunna bidra med kunskap kring förskolläraresarbete med att integrera barn med annat modersmål än svenska i förskolan. Att undersökahur förskollärarna arbetar i verksamheten med att inkludera alla barnen. I studien har enkvalitativ metod använts genom att intervjua fyra förskollärare från fyra olika förskolor isamma kommun. De har fått berätta utifrån sina egna upplevelser och erfarenheter kringintegrationsarbetet av barn med annat modersmål än svenska. Den teoretiskautgångspunkten som inspirerat min studie är fenomenologin. I studien har ettinkluderingsperspektiv legat som en grund i mitt analysarbete att lyssna till berättelsernasom förskollärarna beskrivit. Utifrån det perspektivet sågs senare i resultatet att alla fyraförskollärare arbetar med inkludering i integrationsarbetet fast de gör det på lite olikasätt. Det visade sig att några förskollärare integrerade barnen i smågrupper medans någraförskollärare inte delade in barnen. . Studiens resultat visade också att de fyraförskollärarna har hittat en gemensam strategi för integrationsarbetet. De utförde arbetetpå olika tillvägagångssätt men det visade sig att de hade samma utgångspunkter.Utgångspunkterna resulterade i fem gemensamma verktyg som de fyra förskollärarnaansåg var av stor vikt. De punkterna var språket, vårdnadshavare, kroppsspråk, rim ochramsor samt sagor. De fem är alla av stor betydelse för att integrera barn med annatmodersmål än svenska i förskolan.