Syftet med uppsatsen är att undersöka vuxna barns personliga erfarenheter av att ha vuxit upp med missbrukande föräldrar och deras syn på stöd och hjälp. Kvalitativa intervjuer genomfördes med vuxna barn i åldrarna 25-35 år som vuxit upp med minst en förälder som missbrukat alkohol. Resultatet visar att missbrukets omfattning och karaktär beskrevs och uppfattades på lite olika sätt. Gemensamt var dock upplevelsen av att missbruket påverkade relationerna och samspelet negativt i familjerna. Familjelivet beskrevs som kaotiskt och oförutsägbart av flera intervjupersoner, bråk och konflikter förekom ofta. Alla hanterade sin situation genom att på olika sätt försöka anpassa sig efter föräldrarnas beteende och behov. Ett exempel på detta var att majoriteten av intervjupersonerna tog ett stort ansvar för hemmet och småsyskonen då föräldrarna var onyktra. Missbruket var heller ingenting som det pratades om, varken inom eller utanför familjen. Resultatet visar också att intervjupersonernas erfarenheter av stöd och hjälp såg förhållandevis olika ut. I några familjer hade socialtjänsten varit inkopplad, men det hjälpte inte för att lösa föräldrarnas problem. Ett par intervjupersoner har gått i stödgrupp för barn till missbrukande föräldrar, medan andra inte har fått något stöd alls, varken från den närmaste omgivningen eller från samhället. För några intervjupersoner utgjorde däremot det sociala nätverket ett viktigt stöd. Gemensamt för alla var att de uttryckte att de fått för lite stöd och hjälp under uppväxten. Lojaliteten gentemot föräldrarna var något som försvårade möjligheten att få hjälp, både från den närmaste omgivningen och från samhällets sida. Att barn som idag växer upp med missbrukande föräldrar behöver få mer stöd och hjälp från samhället var något som alla var överens om. Skolpersonal som dagligen träffar barnen lyftes fram som viktiga vuxna som kan göra skillnad för dessa barn. / The purpose of this bachelor thesis is to study the experiences of persons growing up with substance abusing parents. Qualitative interviews with adult children of alcoholic parents were conducted. Some informants in this study grew up with one alcohol abusing parent, while some grew up with two alcohol abusing parents. The results shows that the extent of addiction was different among parents, but common were that relationships and interactions in families were negatively infected by the substance abusing behaviour. Family life was characterized by chaos and unpredictability by many informants. A high level of conflicts was also common in the families. As children most of the informants took a lot of responsibility, especially for the care of younger siblings. The parental alcohol abuse was hidden from the community, and was almost never talked about, neither inside or outside of the family. All the informants expressed an absence of social support and help, from their networks as well as from society. Some of the families had contact with the social services, but none of the informants felt like they got enough help. Some of the informants got help from a support group for children with substance abusing parents, while others did not get any help at all. All informants felt loyalty to their family and parents and therefore avoided to reveal their parents alcohol abuse, which made it even more difficult for the community to help. The informants expressed that children growing up today with substance abusing parents need a lot more help from society. One way to reach out to these children is to educate teachers and other professionals in school in how to pay better attention to children of alcoholic parents.

Studiens syfte är att granska tidigare forskning som belyser barnets perspektiv på att växa upp med föräldrar i missbruk och vilken typ av stöd som barnen erbjuds samt vilket stöd de själva efterfrågar. Vi har använt oss av en systematisk litteraturstudie där vi granskat tio artiklar som belyser barnets perspektiv. Därefter har vi analyserat artiklarna med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska förhållningssätt vi använder oss av är den utvecklingsekologiska teorin. I vår studie har vi funnit flertalet gemensamma nämnare i de artiklar vi valt att granska. Analysen har då mynnat ut i fyra teman: att prata om missbruket, professionellas roll, barnets känslor till föräldern och missbrukets konsekvenser för barnet. Vi såg tydligt att många barn hade svårigheter att prata om missbruket, oavsett vem de skulle prata med. Samtidigt uttryckte barnen en stark önskan av att ha någon att prata med om den problematiska situation de befinner sig i. Närstående som barnen känner sig trygga med fungerar som ett bra stöd. Skolan och då framförallt skolpersonalen återkommer även som en trygghet för barnen. Andra professionella som socialtjänsten har barnen bristfällig kontakt med och de känner inte heller något förtroende för den gruppen.  Många av barnen upplever en ambivalens till de missbrukande föräldrarna där de önskar en närhet samtidigt som de vill ha ett avstånd för att skydda sig själva. Missbruket får stora konsekvenser för barnet och kan se olika ut. Föräldrafiering är vanligt förekommande bland dessa barn. Barnen kan även utveckla destruktiva beteenden som följd av föräldrarnas missbruk. En önskan är att föräldrarnas missbruk avslöjas. Barnen efterfrågar insatser som är formade utifrån deras behov men även att insatserna utgår från familjen som helhet. Hur barnen påverkas kan vara väldigt individuellt men genomgående i vår analys är att alla barn påverkas negativt av föräldrarnas missbruk.

Abstract                                                                            Ord: 14896     Title: My parent is an addict   A qualitative study about being a grown up child to addict parents.     Author: Johanna Lundgren     The purpose of the study was to investigate how adult daughters of addicts experienced their childhood and how they experienced being affected as children and adults. The study was based on a phenomenological approach and based its empirical data on semi-structured interviews with adult daughters of addicts. The main result showed growing up with several difficult events and the informants claim to have trust issues, a negative self-image or poor self-esteem and that they have taken unreasonable responsibility in relation to their age and situation. Problems in school are also highlighted by everyone in some form. An informant claimed to be a sober alcoholic and a use of other drugs had occurred among the informants. All informants themselves had been in relationships with addicts and all had some social involvement. The results were thematized and as an analysis tool Bronfenbrenner's ecological systems theory and social learning theory were used. / Sammanfattning   Titel: Min förälder är en missbrukare   En kvalitativ studie om att vara ett vuxet barn till missbrukande föräldrar   Författare: Johanna Lundgren   Studiens syfte var att undersöka hur vuxna döttrar till missbrukare upplevt sin barndom samt hur de upplevde sig ha blivit påverkade som barn och vuxen. Studien utgick från en fenomenologisk ansats och baserade sin empiri på semistrukturerade intervjuer med vuxna döttrar till missbrukare. Det huvudsakliga resultatet påvisade uppväxter med flera svåra händelser och informanterna uppger sig ha tillitsproblem en negativ självbild eller dålig självkänsla, samt att de har tagit ett orimligt ansvar i förhållande till sin ålder och sin situation.  Problem i skolan belyses även av samtliga i någon form. En informant uppgav sig vara nykter alkoholist och en användning av andra droger hade förekommit bland informanterna. Samtliga informanter hade själva haft relationer till missbrukare och alla hade i någon mån ett socialt engagemang. Resultatet tematiserades och som analysverktyg användes Bronfenbrenners ekologiska systemteori samt den sociala inlärningsteorin.

Syftet med uppsatsen var att undersöka mäns erfarenheter och upplevelser av att växa upp med en missbrukande förälder som har ett substans- eller spelmissbruk. I denna kvalitativa uppsats har fyra självbiografier analyserats genom tematisk analys. Resultatet för uppsatsen påvisar att männen som barn tog en föräldraroll på olika sätt i sina respektive familjer. Vidare visar resultatet att männen som barn hittade olika sätt för att få en paus från sin vardag. Det som även var gemensamt för barnen var att de hade sina missbrukande föräldrar i fokus, vilket i sin tur ledde till att deras egna känslor och behov hamnade i skymundan. Resultatet av uppsatsen påvisade även att det uppstod konsekvenser för dem som barn när de växte upp med en missbrukande förälder. Dessa följder omfattade både emotionella och praktiska aspekter. / The purpose of this study was to examine men´s experiences of growing up with an addicted parent who is a substance or gamble addict. In this qualitative study, four autobiographies were analysed by thematic analysis. The results show that the men as children was given a parental role in their families because of the circumstances with an addicted parent. Further, the results show that the men as children found different strategies to get a pause from their daily life. The children always had their addicted parent in focus which led to their own feelings and needs being shaded. The results in this study also demonstrated that growing up with an addicted parent led to emotional and practical consequences.