<p>Psykologiska bedömningar av föräldrar beskrivs sällan som en mer uttalad och tydlig del av arbetet inom barn- och ungdomspsykiatri, utan det är i hög grad ett underförstått arbetsområde. Syftet med den här undersökningen var att beskriva hur arbetet med psykologiska bedömningar av föräldrar konceptualiseras och praktiseras under det inledande skedet av behandlingskontakter inom BUP. Nio psykologer vid sju öppenvårdsmottagningar intervjuades och intervjuerna analyserades tematiskt. En viktig aspekt som framkommer i resultatet är hur det gemensamma arbetet mellan psykolog och förälder för att etablera en arbetsallians erbjuder goda möjligheter till psykologiska bedömningar av föräldern. Under arbetet med alliansen, och med alliansen som bas, kan olika former av systematik och modeller för psykologiska bedömningar tillämpas. Resultatet indikerar också att arbetsalliansens centrala betydelse för bedömningsarbetet är tydligt relaterad till organisationens påverkan på det arbetet, liksom till betydelsen av psykologisk kompetens vid arbete med psykologiska bedömningar av föräldrar.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet med denna studie har varit att med hjälp av intervjuer undersöka hur skolpersonal och föräldrar uppfattar betydelsen av motorisk träning för barn med ADHD/DAMP. I detta ligger att undersöka på vilket sätt barnens motorik, koncentrationsförmåga samt sociala förmåga påverkas av fysisk aktivitet, och på vilket sätt diagnosen ADHD/DAMP ställer krav på pedagogiska förhållningssätt.</p><p>Metod</p><p>Vi har gjort en litteraturgenomgång och en kvalitativ intervjustudiestudie. Urvalsgruppen från St: Örjans skolor har bestått av två pedagoger, en idrottslärare, en assistent och en förälder. Samtliga inom skolpersonalsgruppen hade många års erfarenhet inom området. Vi har använt oss av halvstrukturerande intervjuer som lagts upp utifrån följande temaområden: skolpersonal och förälders syn på fysisk aktivitet/motorisk träning för barn med ADHD/DAMP, den fysiska aktivitetens påverkan på barnen, förhållningssätt och bemötande samt barnet/barnens anpassningsförmåga till aktivitet.</p><p>Resultat och slutsats</p><p>Vad man kan urskönja av resultatet är att samtliga intervjupersoner i denna studie är ense om att fysisk aktivitet och motorisk träning är av stor betydelse för barn med ADHD/DAMP.</p><p>Något som de intervjuade tryckte på var den fysiska aktivitetens betydelse för barnens sociala utveckling, här sågs idrotten som en viktig arena. Genom idrott och fysisk aktivitet får barnen lära sig att umgås med andra, visa hänsyn, respekt, empati och förstå att andra människor har känslor. Den sistnämnda förmågan saknas ofta hos dessa barn.</p><p>Vad det gäller motoriken behöver dessa barn mycket träning och enligt litteraturen kan denna träning på sikt ge goda resultat. Noterbart i studien är dock att det råder delade meningar om att koncentrationsförmågan kan påverkas av fysisk aktivitet. Även intervjupersonerna menar att det inte med säkerhet går att säga att koncentrationen förbättras av fysisk aktivitet. Trots att vi har kommit i kontakt med erfarna personer inom detta område, anser vi inte riktigt att vi fått ut det vi förväntat oss. Detta kan bero på att våra och de intervjuades praktiskt pedagogiska kunskaper skiljer sig åt. I resultatet framträder det att de intervjuade har svårt att i mer preciserad form tala om motorisk träning, vilket gör att den röda tråden i deras beskrivningar är svår att läsa av. Slutsatsen är att de intervjuade anser att fysisk aktivitet och motorisk träning har en påtaglig betydelse för barn med ADHD/DAMP i relation till barnens sociala, emotionella och motoriska utveckling samt till viss del deras koncentrationsförmåga.</p>

While the functional and anatomical aspects of reconstructive surgery in children with leg length inequality (LLI), prominent ears (PE) and cleft lip and palate (CLP) have been studied in detail, the psychological aspects of surgery have been less explored. The benefit of a changed appearance and function on self-esteem and ability to social interaction are other areas where information is lacking. The aim of this thesis is to examine, during the process of reconstructive surgery, the mental health, self-esteem and social interaction of children with defects in appearance and function. Children, aged 6-16 years, with LLI (n=27) and PE (n=31) were invited to participate in interviews and psychological assessments by filling in a battery of questionnaires and tests (depression; anxiety; self-esteem; cognitive ability; and behaviour) before Ilizarov and otoplasty surgery and one year after. Parents filled in a child symptom check list and a state and trait anxiety questionnaire. Another six adolescents with CLP and their parents participated in interactive interviews with the aim of identifying relevant psychological issues for individuals with this condition. These issues were subsequently used to create new questionnaires. Being different, the development of self-esteem and social interaction were the central themes of the questionnaires designed after the interview study. The new questionnaires were explored in a retrospective study on other adolescents (n=26) with CL/P and their parents. Beck’s Youth Inventories (BYI) was used as comparative data. The LLI group had significantly lower mental health and self-esteem scores than the control group before surgery. The leisure activity level in both patient groups was low according to parents’ report before surgery. The mental health scores of both patient groups (LLI and PE) were improved after reconstructive surgery, but self-esteem was not affected. The questionnaires for CL/P patients proved to be useful in the exploration of self-esteem from a developmental perspective and in the search for strengthening factors of social interaction. Self-esteem was average or high on group level for adolescents with CL/P compared to BYI measure. Parents rated their adolescents to have higher self-esteem than the adolescents themselves. Females had a less positive development of self-esteem, there was an interaction effect between the female and male patients’ evaluation of self-esteem by higher age. Even a minor appearance defect like PE may affect mental health negatively. There were no adverse psychological effects one year after surgery in LLI and PE patients, rather, there were signs of improved mental health. Adolescents with CL/P have an anticipated risk of more mental health problems and especially those individuals who have been bullied. Cleft teams and Child and Adolescent Psychiatric Clinics should be attentive and offer psychological support to those individuals most affected by their conditions.

Syfte Syftet med denna studie har varit att med hjälp av intervjuer undersöka hur skolpersonal och föräldrar uppfattar betydelsen av motorisk träning för barn med ADHD/DAMP. I detta ligger att undersöka på vilket sätt barnens motorik, koncentrationsförmåga samt sociala förmåga påverkas av fysisk aktivitet, och på vilket sätt diagnosen ADHD/DAMP ställer krav på pedagogiska förhållningssätt. Metod Vi har gjort en litteraturgenomgång och en kvalitativ intervjustudiestudie. Urvalsgruppen från St: Örjans skolor har bestått av två pedagoger, en idrottslärare, en assistent och en förälder. Samtliga inom skolpersonalsgruppen hade många års erfarenhet inom området. Vi har använt oss av halvstrukturerande intervjuer som lagts upp utifrån följande temaområden: skolpersonal och förälders syn på fysisk aktivitet/motorisk träning för barn med ADHD/DAMP, den fysiska aktivitetens påverkan på barnen, förhållningssätt och bemötande samt barnet/barnens anpassningsförmåga till aktivitet. Resultat och slutsats Vad man kan urskönja av resultatet är att samtliga intervjupersoner i denna studie är ense om att fysisk aktivitet och motorisk träning är av stor betydelse för barn med ADHD/DAMP. Något som de intervjuade tryckte på var den fysiska aktivitetens betydelse för barnens sociala utveckling, här sågs idrotten som en viktig arena. Genom idrott och fysisk aktivitet får barnen lära sig att umgås med andra, visa hänsyn, respekt, empati och förstå att andra människor har känslor. Den sistnämnda förmågan saknas ofta hos dessa barn. Vad det gäller motoriken behöver dessa barn mycket träning och enligt litteraturen kan denna träning på sikt ge goda resultat. Noterbart i studien är dock att det råder delade meningar om att koncentrationsförmågan kan påverkas av fysisk aktivitet. Även intervjupersonerna menar att det inte med säkerhet går att säga att koncentrationen förbättras av fysisk aktivitet. Trots att vi har kommit i kontakt med erfarna personer inom detta område, anser vi inte riktigt att vi fått ut det vi förväntat oss. Detta kan bero på att våra och de intervjuades praktiskt pedagogiska kunskaper skiljer sig åt. I resultatet framträder det att de intervjuade har svårt att i mer preciserad form tala om motorisk träning, vilket gör att den röda tråden i deras beskrivningar är svår att läsa av. Slutsatsen är att de intervjuade anser att fysisk aktivitet och motorisk träning har en påtaglig betydelse för barn med ADHD/DAMP i relation till barnens sociala, emotionella och motoriska utveckling samt till viss del deras koncentrationsförmåga.

Psykologiska bedömningar av föräldrar beskrivs sällan som en mer uttalad och tydlig del av arbetet inom barn- och ungdomspsykiatri, utan det är i hög grad ett underförstått arbetsområde. Syftet med den här undersökningen var att beskriva hur arbetet med psykologiska bedömningar av föräldrar konceptualiseras och praktiseras under det inledande skedet av behandlingskontakter inom BUP. Nio psykologer vid sju öppenvårdsmottagningar intervjuades och intervjuerna analyserades tematiskt. En viktig aspekt som framkommer i resultatet är hur det gemensamma arbetet mellan psykolog och förälder för att etablera en arbetsallians erbjuder goda möjligheter till psykologiska bedömningar av föräldern. Under arbetet med alliansen, och med alliansen som bas, kan olika former av systematik och modeller för psykologiska bedömningar tillämpas. Resultatet indikerar också att arbetsalliansens centrala betydelse för bedömningsarbetet är tydligt relaterad till organisationens påverkan på det arbetet, liksom till betydelsen av psykologisk kompetens vid arbete med psykologiska bedömningar av föräldrar.

The aim of the study was to examine individual staff experience and management of threats and violence in the acute psychiatric department for children and teenagers in Uppsala. Previous research shows that the experience of threats and/or violence is individual, and that it is difficult to distinguish between these concepts. Research shows that it is particularly vulnerable to work in psychiatry when mental illness is a cause when threats and violence occurs. Threats and violence can result in different consequences for the individual. The study is based on qualitative interviews and the material was collected in the autumn of 2012 at Akademiska sjukhuset. The qualitative interviews was transcribed and carefully analyzed. The result had an outcome in four different themes: The diffuse definition between threats and violence that showed how difficult it is to define threats and violence. Causes and staff reaction showed that mental illness, how you treat someone and compulsive cares are contributing factors to threats and violence occurs. This theme also shows ambivalence within the staff, that the behavior is unacceptable meanwhile he or she is mentally ill. Management and reporting showed that the staff has different coping strategies when they deal with threats and violence and that it is different how functional the reporting is. The theme working environment showed that it is a vulnerable environment to work in. Therefore, it is important to get support from colleagues and managers but the staff has different opinions whether they feel supported from managers. There is a need to develop routines for incidents when threats and/or violence have occurred. Keywords: Threats, Violence, Staffs experience, Child and adolescent psychiatry, Causes

SAMMANFATTNING Barn- och ungdomspsykiatrin påverkas av flera aspekter i omvårdnaden då den aktuella vårdkulturen är komplex. Studiens syfte var att belysa innebörden av vårdkultur inom sluten barn- och ungdomspsykiatri utifrån sjuksköterskans perspektiv. Studien genomfördes med fokusgruppsintervjuer vilka utgörs av öppna gruppintervjuer med fokus på avgränsat ämne. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt en fenomenologisk-hermeneutisk metod. Teman som visade sig var: Vårdkulturens övergripande innebörd, vårdkulturens kontextuella innebörd, vårdkulturens förmedlande innebörd samt vårdkulturens innebörd vid relationer. Resultatet visar att vårdkulturens innebörd utgörs av enighet och splittring både beträffande vårdkulturen som helhet, men även delar av den. Strävan efter enighet är genomgående, samtidigt som splittringen är oundviklig för av skapa formbarhet. Vidare besitter vårdkulturen en guidande funktion för sjuksköterskan både medvetet samt på ett omedvetet plan. Detta får konsekvenser för sjuksköterskan, omvårdnaden och patienten. Endast genom att vårdkultur synliggörs för sjuksköterskan kan en medveten hållning ske genom reflektion och dialog. Nyckelord: Barn- och ungdomspsykiatri, fenomenologisk-hermeneutik, vårdkultur, sjuksköterskor. / ABSTRACT Child and adolescent psychiatric care is affected by many different aspects of care when the current nursing culture is complex. The aim of the study was to highlight the essence of nursing culture in the in-patient child and adolescent care from a nurse’s perspective. The study was conducted using focus group interviews which consist of open group interviews with a focus on the specific topic. The interviews were transcribed and analysed according to a phenomenological-hermeneutical method. Themes that emerged were: Nursing culture overall essence, nursing culture contextual essence, nursing culture’s intermediary essence and the essence of nursing culture in relationships. The result shows that the essence of nursing culture is characterized by unity and division both in respect of nursing culture as a whole, but also in different aspects of it. The quest for unity is consistent, while the division is needed to create plasticity. Furthermore, nursing culture possesses a guiding function for a nurse on both a conscious and an unconscious level, which have clear implications for both the nurse, the nursing care and ultimately the patient. Only by making the nursing culture visible to the nurse, a conscious posture can begin through reflection and dialogue. Keywords: Child and adolescent psychiatry, phenomenological-hermeneutical, nursing culture, nurses.

Uppsatsens syfte var att via intervjuer med behandlingspersonal vid en barnpsykiatrisk klinik undersöka deras syn på behov av att erbjuda familjebehandling/familjeterapeutiska insatser samt hur man, om behov föreligger, ska gå tillväga för att stärka familjeperspektivet utifrån förändrad prioritering. Det visade sig att alla respondenter, både nya och mer erfarna, såg ett tydligt behov av att behandla hela familjer då barnet är en del av detta sammanhang och inte själva kan bära ansvar för förändring. Respondenterna såg både ett behov av familjekompetens hos alla behandlare, men även behov av familjeterapi för mer komplexa ärenden. Tre betydelsefulla åtgärder kunde identifieras för att förstärka familjeperspektivet. Dels framkom ett behov av utbildningsinsatser. En basutbildning för alla på kliniken i familjebehandling med syfte att förstärka och behålla kompetens, men framförallt för att skapa en gemensam grundsyn hos medarbetarna. Man ansåg det också som betydelsefullt och lärorikt att få arbeta tillsammans med erfarna behandlare. Även familjeterapeuterna behöver fortbildas, dels i nya evidensbaserade metoder men också handledarutbildas beroende på hur uppdraget till gruppen kommer att formuleras av ledningen. Specialistgrupp för att möjliggöra metodarbete är den andra åtgärden. Kompetens finns i metod hos klinikens medarbetare men praktiseras inte till fullo. De metoder som används systematiskt inom kliniken, är de som har stöd av specialistgrupp. Rätt använd kompetens ses också som betydelsefullt. Dels utifrån att det bidrar till att behålla och utveckla spetskompetens, men det skapar också ökad respekt för ledningen hos medarbetarna och ger arbetstillfredsställelse om klinikens resurser används på ett effektivt sätt.

Dialektisk beteendeterapi, DBT, har visat lovande resultat för vuxna med borderline personlighetsstörning (BPS) men ej utvärderats som behandlingsform för ungdomar. DBT erbjöds ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, och utvärderades i en pilotstudie. Studien omfattade initialt 43 patienter och av dem fullföljde 35 stycken behandlingen. Utvärderingen innefattade deras psyykiska mående före och efter behandling, deras upplevelse av verksamma komponenter och hur suicid och självskadebeteende förändrats under behandlingstiden. Mätningar har gjorts före och efter behandling och tyder på att DBT har förbättrat gruppens mående. Speciellt positivt var att allvarliga beteenden såsom självskadebeteende och suicidförsök gått ner drastiskt redan tidigt i behandlingen med DBT. Dock krävs det randomiserade kontrollerade studier för att med säkerhet kunna fastställa att DBT har evidens i arbetet med denna patientgrupp.

This master’s thesis examines the motives behind the establishment of the child and adolescent psychiatry in Sweden as a public health institution during the 1940’s and 1950’s. Children’s welfare was an ongoing question during this period of time and a political matter often discussed. The political perspective used in the thesis has managed to illuminate results of a more political nature in relation to previous research which has been focusing more on the medical reasons behind the institution’s development. The results from my analysis show that the development of the child and adolescent psychiatry can be explained through Kathleen Thelen’s models of explanations including an utilitarian-funcionalistic explanation and a cultural-sociological one, explaining that an institution develops both due to more specific problems with the goal to benefit as many as possible. An institution also develops due to a cultural surrounding where it exists commonly known believes about which solutions are the most moral, legitimate or even the only ways to act. My results show that the establishment was founded on a basis of the Swedish welfare society where certain political goals demanded certain political solutions, the establishment of the Swedish child and adolescent psychiatry being one of the solutions. A range ofmotivesthathasbeenuncovered inthestudycanallberelatedtofeaturesoftheSwedish welfare state, such as universalism, social order, centralisation, state control and state tending. In this political landscape the institution child and adolescent psychiatry became a tool for investing in the future, aiming at sustaining certain achievements and to reach certain goals.