Genom våra VFU-tillfällen upptäckte vi att man i stort sett enbart använde barnboken vid vila före eller efter lunchen. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda på om det i allmänhet ser ut på det här sättet. Vårt syfte med den här studien är därför att ta reda på hur det ser ut i några förskolor med användningsområdet av barnboken. På vilket sätt används de och till vilket syfte? För att ta reda på det här använde vi oss av kvalitativa intervjuer i form av personliga möten och telefonintervjuer. Detta för att få så utförliga svar som möjligt. Vi utsåg sex stycken pedagoger från olika förskolor som fick bli respondenter. Resultatet av vår studie visade att de flesta av förskolorna var dåliga på att använda sig av barnboken till mer än vila

Enligt forskare har högläsningen i förskolan hamnat i bakvattnet, då det ofta upplevs som en övergångsaktivitet eller som en lugnande aktivitet. Regeringen har arbetat fram Läslyftet som en fortbildningsinsats vars syfte är att barns läs- och skrivförmåga ska växa och ge förutsättningar för att utveckla kvaliteten i undervisningen. Således är det angeläget att förskollärare i barns tidiga år är utbildade i arbetet kring förutsättningar inom läs- och skrivförmåga i förskolan. Forskning visar även på vikten av att barn får läsa och samtala om böcker, för att förstå ett sammanhang krävs en dialog. Syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar med barnboken, exempelvis vilka förutsättningar det finns som påverkar högläsningen i förskolan. Vi har därför valt att intervjua två förskollärare och en förste förskollärare på en förskola där detta arbete tillsynes pågår. Intervjupersonernas svar har analyserats med hjälp av det multimodala perspektivet, ett ämnesområde inom literacy. Det multimodala teoretiska synsättet på kommunikation tar inte endast hänsyn till språk som tal och text, vilket innebär att kommunikationen sker på flera olika sätt. Det beskriver även förmågan att förhålla sig till förändrade bilder, som en resurs för att tolka och förstå sin omvärld. Vår studie visar bland annat att högläsningstillfället inte alltid är så enkelt att få till, trots eget bibliotek och mängder av böcker att tillgå på avdelningen. Det blir även tydligt att det projekterande arbetssättet styr vad som läses, om det inte är kapitelböcker vilket anses vara skolförberedande.Nyckelord: barnboken, literacy, högläsning, multimodalitet.