Sammanfattning Enligt barnkonventionen (UNICEF Sverige, 2018) som varit lag sedan januari 2020, ska alla barn behandlas lika i förskolan oavsett ras, hudfärg, kön, språk, religion, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom eller funktionsnedsättning. Alla som arbetar på förskolor bör ha kunskap om och visa respekt för att alla människor skall behandlas lika oavsett kön, etnicitet, eller klass. Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) beskriver att förskolan skall sträva efter att barnen utvecklar respekt och solidaritet, även förmåga att leva sig in i andra människors situationer. Syftet med arbetet är att utveckla en barnbok med utgångspunkt i frågor som aktualiseras i dagens samhälle. Fokus är inriktat på att så många barn som möjligt ska känna igen sig själva eller någon annan i boken och på så sätt känna sig inkluderade i gruppen och i hur samhället ser ut idag. För att få en inblick i hur barnböcker används på förskolor och om de används i speciella syften så utformades en nätbaserad enkätundersökning som riktades till verksamma förskollärare. Enkäten utgick från tankar om hur litteratur kan vara ett stöd för att få barn att känna igen sig i vardagliga situationer. Resultatet blev en bok som utspelar sig på en förskola som beger sig ut på en utflykt. Det finns flera olika karaktärer i boken för att så många barn som möjligt ska känna igen sig. I boken benämns sex olika barn. Det benämns inte något kön i boken, alla namnen på barnen är könsneutrala. Boken skapar möjligheter att tillsammans med barnen diskutera handlingen kring olika kulturer och samtala och reflektera kring hur samhället ser ut. Med hjälp av boken ska barn kunna berätta hur deras egen familj ser ut och även höra andra barn berätta om sina familjer.

Syftet med detta arbete är att redogöra för hur pedagoger ser på barnbokens funktion i förskolans verksamhet. Med detta avser vi undersöka vilka funktioner pedagoger anser att barnboken har samt hur de resonerar kring dessa funktioner. Den problemformulering vi utgår ifrån är: Hur talar pedagoger om barnbokens funktion i förskolans verksamhet? I arbetet använder vi oss av kvalitativa intervjuer och i undersökningen deltar sex pedagoger från olika förskolor. I vår analys söker vi efter mönster, likheter och skillnader i hur pedagoger talar om barnbokens funktion i förskolans verksamhet. Undersökningen visar på en medvetenhet hos pedagogerna om att barnboken kan fylla olika funktioner och att de värderar barnbokens roll i verksamheten som betydelsefull. De talar framför allt om barnbokens funktion som lugnande, språkutvecklande och fantasistimulerande. Vidare menar de att barnboken fyller en funktion då den ger barn möjlighet till reflektion och bearbetning, stärkt självförtroende samt utveckling av empatisk och social förmåga. Vi ser att pedagogernas resonemang till stor del ligger i linje med den forskning vi tagit del av. Däremot är det enbart pedagogerna som talar om att barnboken har en lugnande funktion och att den kan användas som utfyllnad i verksamheten. Något som enbart forskningen lyfter fram är barnboken som ett medel för att fly verkligheten.

Syftet med studien har varit att utveckla kunskap om hur fysiska läsmiljöer i förskolan kan utformas samt hur böcker används i verksamheten för att stimulera barns upplevelse av läsning. Med utgångspunkt i våra tidigare erfarenheter blev vi nyfikna på att se hur läsmiljöer kan utformas. Studien baserades på observation av läsmiljöer på avdelningar inriktade mot litteratur, för att få en bild av hur dessa miljöer kan se ut. En annan metod som tillämpades i studien var kvalitativa semistrukturerade intervjuer som komplement till observationen för att få en större förståelse för tanken och planeringen bakom läsmiljön. Analysmetoden som använts för studien är tematisk analys. Resultatet visar att läsmiljöerna består av en läshörna men även att tankesättet finns att läsmiljöer skapas där läsning sker och därmed finns läsmiljöer på hela avdelningen och även utomhus. På samtliga avdelningar som deltog i studien användes en temabok för att förankra läroplanens mål i det dagliga arbetet. En slutsats som har dragits för studien är att en läsmiljö ska ge barnen möjligheter att erövra berättelsen.

Syftet med studien har varit att se vilka funktioner intertextualiteten i Lemony Snickets serie A series of unfortunate events har och vad författaren uppnår med den. Studien studerar seriens intertextualitet på olika nivåer som bär olika funktioner. Med hjälp av Pierre Bourdieus teori om kulturellt kapital, Aleida Assmanns teori om kulturellt minne och Harold Blooms tankar kring den västerländska kanon diskuteras intertextualitetens nivåer och dess betydelser. Av dessa intertexter kan kulturellt kapital läsas samt en tro om den goda litteraturen och den goda läsningen. Studien lyfter fram Snickets verk som en serie som förhåller sig till barnlitterära traditioner i sin form men använder sig av vuxenlitteraturens referenser för att förhöja statusen av serien såväl som barnboken.