Bakgrund: Föräldrar som står inför valet att vaccinera sina barn är inte alla gånger eniga om vaccinets för- och nackdelar. Information om vaccinen cirkulerar på internet och via sociala medier. För läsaren blir det en utmaning att veta vilken given information som är trovärdig. Mötet med vården blir därmed en central punkt där föräldrar kan söka vägledning och få sina farhågor bemötta. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka diskussioner som förs på offentliga forum och Facebookgrupper som kan ligga till grund för tveksamhet eller avståndstagande till det svenska barnvaccinationsprogrammet samt hur mötet med vården beskrivs av föräldrar som avböjer att vaccinera sina barn. Metod: Kvalitativ metod med beskrivande design har använts. Inlägg från en offentlig Facebookgrupp samt sex diskussionstrådar från forumet Familjeliv.se sammanställdes och analyserades med systematisk textkondensering. Resultat: Resultatet påvisar olika komplexa motargument och farhågor om vaccin som ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet. Farhågorna rör biverkningar, vaccinets innehåll och tidpunkten för vaccinering. Vissa upplevde vaccinationen som onödig då det idag finns tillgång till modern sjukvård, hygien och sanitet samt att vaccinet ändå inte ger ett hundraprocentigt skydd. Bristen på tillit för myndigheter och läkemedelsföretag var ytterligare en faktor som visade sig ligga till grund för skepticismen kring vaccin. I mötet med vården beskriver människor känslor av uppgivenhet och undergivenhet. Vikten av att diskutera inför ett beslut kring vaccination utan dispyter poängteras, vilket enligt resultatet är något som inte alltid sker. Slutsats: Ett ökat förtroende för vården måste skapas genom tydligare riktlinjer för kommunikation kring vaccination samt tillgänglighet till information som besvarar människors farhågor.

Bakgrund: Flera av världens länder samverkar för att uppnå hög vaccinationstäckning för att kunna kontrollera, eliminera och utrota allmänfarliga sjukdomar. Nationella barnvaccinationsprogram ses som en av de säkraste, mest kostnadseffektiva och framgångsrika interventionerna för att förebygga dödsfall och förbättra liv samtidigt som vaccintveksamhet ses som ett av de tio största hoten mot världshälsan. Syfte: Identifiera faktorer som ligger till grund för föräldrars tveksamhet inför vaccination av sina barn. Metod: En systematisk litteraturstudie där empirisk forskning analyserats och sammanställts. Sökningarna utfördes i två databaser, 19 artiklar inkluderades i litteraturstudien, 12 stycken kvantitativa och sju kvalitativa. Inkluderade artiklar är kvalitetsgranskade. Resultat: I litteraturstudiens resultat presenteras fyra huvudkategorier; Vaccinets verkan, Information, Förtroende samt Levnadsförhållanden och livsstilsval. Resultatet identifierar föräldrars oro för biverkningar och tveksamhet inför vaccinets effekt, sociodemografiska faktorer som påverkar vaccinationstäckningen samt en påverkan från religiös tro. Generellt uppgav föräldrar att det saknade information för att kunna ta beslut om att vaccinera sina barn eller inte. De saknade information om vaccinets innehåll samt engagemang i vårdpersonalens informationsöverföring. Slutsats: Vaccintveksamhet är ett komplext och mångsidigt fenomen. Oro och rädsla inför biverkningar från de olika vaccinerna kan bidra till ökad tveksamhet i beslutsprocessen hos föräldrar och en anledning till att avstå eller fördröja vaccination. Resultatet påvisar vikten av tillräcklig information för att trygga föräldrar i att vaccinera sina barn. Denna litteraturstudie ökar förståelsen inför föräldrars inställning till vaccination och ger en ökad förståelse för hur information om hälsofrämjande åtgärder tas emot av föräldrar. / Background: Several of the world’s countries work together to achieve high vaccination coverage in order to be able to control, eliminate and eradicate dangerous diseases. National childhood vaccination programs are seen as one of the safest, most cost-effective and successful interventions to prevent deaths and improve life while vaccine hesitancy are seen as one of the ten biggest threats to world health. Aim: Identify factors that underlie parents’ hesitation about vaccination their children. Method: A systematic literature review where empirical research has been analyzed and compiled. The searches were performed in two databases, 19 articles were included in the literature review, 12 were quantitative and seven qualitative. Included articles are quality reviewed. Results: In the result of the literature review, for main categories were presented; Vaccine Effect, Information, Confidence and Living Conditions and Lifestyle Choices. The result identify parents’ concerns about side effects and doubts about the vaccine’s effect, certain socio-demographic factors that affect vaccination coverage and also an influence from religious beliefs. In general, parents stated that they lacked sufficient information to be able to decide whether or not to vaccine their children. They laced information about the vaccine’s content and involvement in the healthcare workers information transfer, which led to their own information search on the internet. Conclusion: Vaccine hesitancy is a complex and versatile phenomenon. Anxiety and fear of side effects from the various vaccines can contribute to increased hesitation in the decision-making process in parents and a reason to abstain from or delay vaccination. This literature review increases the understanding of parent’s attitudes towards vaccination and provides an increased understanding of how information about health-promoting measures is received by parents.

Bakgrund: I mitten av 1900-talet började vaccin ges på rutin till barn för att förebygga sjukdom, vilket ses som den främsta medicinska insatsen som gjorts för folkhälsan. I Sverige är vaccinationstäckningen hög, men vissa föräldrar väljer att avstå från vaccinationer som det svenska barnvaccinationsprogrammet erbjuder. I tidigare forskning uppmärksammas det att mötet med föräldrar som avstår upplevs som svårt för sjuksköterskan. För att förstå varför föräldrar tackar nej samt hur sjuksköterskor kan bemöta dessa föräldrar behövs mer kunskap. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans uppfattning om varför föräldrar tackar nej till att vaccinera sina barn samt hur sjuksköterskan bemöter dessa föräldrar. Metod: Webbaserad enkät med 15 frågor skickades ut till sjuksköterskor inom barnhälsovården samt elevhälsan. Enkäten som innehöll både öppna och slutna frågor har sammanställts med beskrivande statistik samt analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Påverkan på barnet, Misstro till vaccination och Sjuksköterskans strategier, vilka är uppbyggda av totalt 10 underkategorier. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskan känner sig osäker vid dessa möten. För att minska osäkerhet belyser sjuksköterskorna vikten av att fråga om orsaken till föräldrarnas beslut och ta sig tid för samtal. Vikten av att hitta en struktur för samtalet belystes där motiverande samtal lyftes fram. Genom individanpassade samtal utifrån varje förälder kan en trygg miljö skapas och vården blir personcentrerad. / Background: In the mid-20th century, vaccines began to be routinely administered to children in order to prevent illness. This is seen as the foremost medical effort made for public health. The vaccination coverage in Sweden is high, but some parents choose to refuse the Swedish childhood vaccination program. Previous research shows that meeting with parents who refuse vaccination is perceived as difficult for nurses. In order to understand why parent´s refuse and how nurses best can meet them more knowledge is needed. Aim: To describe the nurse's idea of why parents refuse to vaccinate their children and how the nurse responds to these parents. Method: Web-based questionnaire with 15 questions, both open-ended and closed, was used and sent to nurses working in the child health care sector and in primary school. The questionnaire was analyzed with qualitative content analysis and descriptive statistics. Results: In the result, three main categories emerged: Influence on the child, Mistrust of vaccination and The specialist nurse's strategies. The main categories are made up of a total 10 subcategories. Conclusion: The result showed that nurses felt insecure meeting parents who refuse vaccinations. In order to reduce insecurity, nurses highlighted the importance of asking about the cause of the parents' decision and make time for these conversations. Finding a structure for the conversation was important and one example was motivational conversations. Individualizing the conversation and the questions after each parent created a safe environment and an approach of a person-centered care.