Inledning: Det finns idag ett infrastrukturgap i Sverige som beror på att dagens planerade investeringar inte täcker framtidens behov. Eftersom resurserna inte räcker till ökar efterfrågan på att öka innovationsgraden i infrastrukturprojekten, vilket kan göras genom att styra upphandlingsprocessen. Tidigare forskning säger däremot att det finns risker med att tänka innovativt eftersom nackdelarna väger över fördelarna. Därmed avser studien att undersöka hur styrning av upphandlingsprocessen kan skapa innovation i infrastrukturprojekt.    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur den offentliga sektorn arbetar med styrning av upphandlingsprocessen för att skapa till innovation i infrastrukturprojekt samt att undersöka vilka hinder och barriärer som finns för innovation.    Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats och inslag av abduktion. En flerfallstudie tillämpas där det empiriska materialet inhämtas via semistrukturerade intervjuer från sju offentliga organisationer.     Slutsats: I fasen förbereda verkar det finnas störst möjlighet att påverka innovationsgraden vilket till stor del beror på att entreprenad- och upphandlingsform fastställs i denna fasen. Studiens resultat indikerar på att totalentreprenad och innovationsupphandling är de entreprenad- och upphandlingsformer som främja innovation i störst utsträckning. De drivkrafter för innovation som studien främst utvecklat och bidragit med är kunskapsöverföring, riskpremie, pilotprojektoch innovationskultur. Vidare har studien resulterat i att nya barriärer för innovation uppdagats vilka bland annat är erfarenhetsbrist, delgivning av företagshemligheter samt innovationsbegreppet. / Background and problem discussion: Today, there is an infrastructure gap in Sweden that is due to the fact that today's planned investments do not cover the needs of the future. As resources are insufficient, demand for increasing the degree of innovation in infrastructure projects is increasing, which can be done by controlling the procurement process. Previous research, on the other hand, says that there are risks of thinking innovatively where the disadvantages outweigh the benefits. We therefore intend to investigate how control of the procurement process affects innovation in infrastructure projects.   Purpose: The purpose of this study is to examine how the public sector works with the control of the procurement process in order to contribute to innovation in infrastructure projects and to explore the obstacles and barriers that are against innovation.   Method: The thesis is a qualitative study with a deductive approach that has elements of abduction. A multi-case study has been applied in which the empirical material has been obtained through semi-structured interviews from seven public organizations.   Conclusion: In the preparation phase, there seems to be the greatest opportunity to influence the degree of innovation, which is largely due to the fact that contracting and procurement forms are determined in this phase. The study's results indicate that contracted and innovation procurement are the forms of contracting and procurement that promote innovation to the greatest extent. The driving forces for innovation that the study mainly contributed to are knowledge transfer, risk premium, pilot project and innovation culture. Furthermore, the study has resulted in new barriers to innovation being discovered which include lack of experience, service of corporate secrets and the concept of innovation.

As Sweden ambitiously works toward fulfilling its climate goals of reducing greenhouse gas emissions by 55% by 2030 and achieving net-zero emissions by 2045, the transportation sector emerges as a critical area of focus, given its substantial impact on regional emissions. In achieving these goals, Vehicle to Grid (V2G) stands out as a promising solution for integrating renewable energy sources and balancing the energy ecosystem. The technology is used to not only charge Electric Vehicles (EVs) but also to discharge electricity stored in the battery, presumably during peak demand periods. This thesis aims to explore the integration of V2G within the automotive industry, through a focal lens of the Swedish market and its conditions. The aim is dissected into an investigation and analysis of the acting barriers and drivers of V2G together with an examination of strategic business approaches that automotive manufacturers can employ to facilitate V2G integration and adoption. Through expert interviews and a comprehensive literature review, this study evaluates the current landscape, challenges, and opportunities associated with V2G in the Swedish context, providing insights into practical strategies for automotive manufacturers. The study finds that regulatory uncertainty, economic incentivization, technological and infrastructural readiness, and market dynamics act as significant barriers, while political interest, social consciousness, and legislative action toward sustainability are key drivers. With these barriers and drivers in mind, establishing a clear and secure business landscape for V2G implementation and adoption is outlined as the main aim of a strategic approach. In order to capture the aim of a strategic approach, the thesis proposes actionable strategies for automotive manufacturers to facilitate the integration of V2G, such as stakeholder collaboration, consumer education, and policy advocacy. / Sveriges ambitiösa mål att reducera utsläppet av växthusgaser med 55% till 2030 och att uppnå netto-noll utsläpp till 2045, hänvisar till transportsektorn som ett kritiskt fokusområde givet dess betydande bidrag till regionala utsläpp. I syfte att uppnå dessa mål, står Vehicle to Grid (V2G) som ett lovande alternativ till att integrera förnybara energikällor och balansera energiekosystemet. Tekniken används inte enbart till att ladda elektriska fordon, utan även till att ladda ur energi lagrad i batteriet, förutsättningsvis under perioder då belastningen på elsystemet är hög. Därmed syftar detta arbete till att undersöka integrationen av V2G inom fordonssektorn, genom perspektivet av den svenska marknaden. Arbetets mål är fokuserat på en undersökning av de innefattande barriärerna och drivkrafterna för V2G, tillsammans med en utredning av potentiella strategier för fordonstillverkare för att möjliggöra integration och användande av V2G. Genom att intervjua experter och att genomföra en omfattande litteraturstudie, så utvärderar denna studie det nuvarande landskapet, utmaningar och möjligheter associerade med V2G i en svensk miljö. Detta med syfte att ge insikter i praktiska strategier vilka fordonstillverkare kan tillämpa. Denna studie finner att lagmässig otydlighet, ekonomiska incitament, teknisk och infrastrukturell förberedelse samt marknadsdynamik är dem huvudsakliga barriärerna. Politiskt intresse, social medvetenhet och lagmässigt fokus mot hållbarhet framstår som huvudsakliga drivkrafter. Med barriärena och drivkrafterna i åtanke, är huvudsyftet med en strategi att skapa ett affärslandskap som tydliggör och stöttar integrationen av V2G. Strategins utformning föreslår att samarbete med intressenter, informationsspridning till kunder och förespråkande av stöttande lagmässiga incitament är kritiskt för att V2G ska lyckas.