<p>Sverige har historiskt sett drabbats av fyra finansiella kriser sedan landet industrialiserades i slutet av 1800 – talet. I dagsläget befinner vi oss i en ny finansiell kris vilken har en global spridning och har sin grogrund i bland annat att utlåningen ökat lavinartat runt om i världen det sista decenniet . Finansiella kriser föranleds ofta av att det finansiella systemet satts ur balans. För att erhålla ett stabilt finansiellt system krävs förtroende och för att värna om detta, och därmed stabiliteten i det finansiella systemet i förlängningen, finns lagar och regler.</p><p>2007 implementerades ett nytt kapitaltäckningsregelverk i svensk lag, efter direktiv från EU. Huvudsyftet med detta kapitaltäckningsregelverk, som går under namnet Basel 2, var att genom en ökad riskhantering och genomlysning i bankerna öka den finansiella marknadens stabilitet. I Sverige utgör storbankerna, vilket innebär Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, majoriteten av den finansiella marknaden. Denna uppsats syftar till att undersöka hur de svenska storbankerna förhåller sig till kapitaltäckningsreglerna enligt Basel 2 .</p><p>För att uppfylla syftet med uppsatsen har kvalitativa intervjuer genomförts med en representant från var och en av de svenska storbankerna beträffande hur dessa uppfattar Basel 2 regelverket och hur de hanterar detta i sin verksamhet.</p><p>Av studien framkom att storbankerna uppfattar Basel 2 som ett komplext, men flexibelt och formbart regelsystem med god anpassningsförmåga till bankernas eget arbetssätt. Dock är det ännu för tidigt att säga något om regelverkets påverkan på den finansiella stabiliteten.</p> / <p>Since the industrialization of Sweden in the end of the 19th century the country has been hit by four financial crisis. At present, we are experiencing a new financial crisis with a global reach and a background in, amongst other things, the increased lending around the world during the last ten years. Financial crisis are often preceded by an unbalanced financial system. To maintain a stable financial system, trust is needed. To maintain trust and with it the prolonged stability of the financial system, there are rules and regulations. In 2007, due to EU directives, a new regulation of capital cover was introduced in Swedish law. The main aim of this regulation, named “Basel 2”, was to increase the stability of the financial market by an increased risk management and diaphanoscopy in Swedish banks. In Sweden the biggest banks – Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank – make up the majority of the financial market. The aim of this thesis is to study how the biggest banks in Sweden relate to the Basel 2. To fulfil this aim, qualitative interviews has been conducted with one representative from each of the biggest banks in Sweden. They have been asked how the banks perceive the regulatory of Basel 2 and how they manage with it in their operations. According to this study, the biggest banks understand Basel 2 as a complex but flexible and adaptable set of rules with a good ability of adaption to the working procedures of the banks themselves. It is yet to early though to say something about the effect of Basel 2 on the stability of the financial market.</p>

<p>I denna uppsats analyserar vi huruvida Basel II regelverket räcker för att kontrollera bankernas verksamhet och om det statliga garnantiprogrammet behövs. Som föremål för studien har vi valt Handelsbanken och SEB och vi har studerat nyckeltalen kapitaltäckningsrad, kreditförlustnivå, räntabilitet på eget kapital samt kassaflödesanalys över tid. Vidare behandlar vi Basel II regelverket med kapitaltäckning och intern riskhantering samt det statliga garantiprogrammets utformning. Vi har även genomfört intervjuer med respondenter från Handelsbanken, Riksgälden och Finansinspektionen (Fi) för att styrka de siffror vi hittat i bankernas årsredovisningar. I dagens ekonomiska krisläge är vi av uppfattningen att Basel II:s kapitaltäckningskrav inte helt speglar de verkliga hot bankerna är utsatta för, nämligen likviditetshotet. SEB uppvisar stora kreditförluster och negativa kassaflöden, ändå har banken god kapitaltäckning. Det statliga garantiprogrammet behövs för att bankerna ska kunna klara sin upplåning och därmed likviditet.</p>

I denna uppsats analyserar vi huruvida Basel II regelverket räcker för att kontrollera bankernas verksamhet och om det statliga garnantiprogrammet behövs. Som föremål för studien har vi valt Handelsbanken och SEB och vi har studerat nyckeltalen kapitaltäckningsrad, kreditförlustnivå, räntabilitet på eget kapital samt kassaflödesanalys över tid. Vidare behandlar vi Basel II regelverket med kapitaltäckning och intern riskhantering samt det statliga garantiprogrammets utformning. Vi har även genomfört intervjuer med respondenter från Handelsbanken, Riksgälden och Finansinspektionen (Fi) för att styrka de siffror vi hittat i bankernas årsredovisningar. I dagens ekonomiska krisläge är vi av uppfattningen att Basel II:s kapitaltäckningskrav inte helt speglar de verkliga hot bankerna är utsatta för, nämligen likviditetshotet. SEB uppvisar stora kreditförluster och negativa kassaflöden, ändå har banken god kapitaltäckning. Det statliga garantiprogrammet behövs för att bankerna ska kunna klara sin upplåning och därmed likviditet.

Sverige har historiskt sett drabbats av fyra finansiella kriser sedan landet industrialiserades i slutet av 1800 – talet. I dagsläget befinner vi oss i en ny finansiell kris vilken har en global spridning och har sin grogrund i bland annat att utlåningen ökat lavinartat runt om i världen det sista decenniet . Finansiella kriser föranleds ofta av att det finansiella systemet satts ur balans. För att erhålla ett stabilt finansiellt system krävs förtroende och för att värna om detta, och därmed stabiliteten i det finansiella systemet i förlängningen, finns lagar och regler. 2007 implementerades ett nytt kapitaltäckningsregelverk i svensk lag, efter direktiv från EU. Huvudsyftet med detta kapitaltäckningsregelverk, som går under namnet Basel 2, var att genom en ökad riskhantering och genomlysning i bankerna öka den finansiella marknadens stabilitet. I Sverige utgör storbankerna, vilket innebär Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, majoriteten av den finansiella marknaden. Denna uppsats syftar till att undersöka hur de svenska storbankerna förhåller sig till kapitaltäckningsreglerna enligt Basel 2 . För att uppfylla syftet med uppsatsen har kvalitativa intervjuer genomförts med en representant från var och en av de svenska storbankerna beträffande hur dessa uppfattar Basel 2 regelverket och hur de hanterar detta i sin verksamhet. Av studien framkom att storbankerna uppfattar Basel 2 som ett komplext, men flexibelt och formbart regelsystem med god anpassningsförmåga till bankernas eget arbetssätt. Dock är det ännu för tidigt att säga något om regelverkets påverkan på den finansiella stabiliteten. / Since the industrialization of Sweden in the end of the 19th century the country has been hit by four financial crisis. At present, we are experiencing a new financial crisis with a global reach and a background in, amongst other things, the increased lending around the world during the last ten years. Financial crisis are often preceded by an unbalanced financial system. To maintain a stable financial system, trust is needed. To maintain trust and with it the prolonged stability of the financial system, there are rules and regulations. In 2007, due to EU directives, a new regulation of capital cover was introduced in Swedish law. The main aim of this regulation, named “Basel 2”, was to increase the stability of the financial market by an increased risk management and diaphanoscopy in Swedish banks. In Sweden the biggest banks – Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank – make up the majority of the financial market. The aim of this thesis is to study how the biggest banks in Sweden relate to the Basel 2. To fulfil this aim, qualitative interviews has been conducted with one representative from each of the biggest banks in Sweden. They have been asked how the banks perceive the regulatory of Basel 2 and how they manage with it in their operations. According to this study, the biggest banks understand Basel 2 as a complex but flexible and adaptable set of rules with a good ability of adaption to the working procedures of the banks themselves. It is yet to early though to say something about the effect of Basel 2 on the stability of the financial market.

Práce analyzuje a hodnotí možnosti implementace Basel 2, porovnává Basel 2 a Solvency II a na základě této komparace sestavuje seznam "Best practices" pro implementaci Solvency II.

Dans l'industrie bancaire, plusieurs études ont montré l'existence de la gestion du ratio de solvabilité. Toutefois, elles se sont focalisées pour l'essentiel sur la manipulation des provisions et avancent généralement que la gestion du ratio de solvabilité est mise en œuvre en vue d'éviter les coûts réglementaires associés à un ratio inférieur au seuil minimum. Notre thèse examine la pratique de gestion du ratio de solvabilité à travers les ajustements prudentiels qui sont des retraitements que la banque doit opérer pour passer des fonds propres comptables aux fonds propres réglementaires. Les ajustements prudentiels sont composés de déductions et de filtres prudentiels destinés à atténuer l'impact de la volatilité des fonds propres induite par la juste valeur liée à l'application des IFRS. Adoptant une démarche diachronique et une approche instrumentale, l'étude se base sur un échantillon de banques européennes et utilise des méthodes de régression par données de panel, ainsi que des tests de robustesse tels que le bootstrap et la régression quantile. Le principal apport de cette thèse est de montrer que la transformation de l'information comptable en information réglementaire passe par les ajustements prudentiels qui constituent un pont sur lequel une gestion opportuniste du ratio de solvabilité peut être effectuée à travers des variables relatives à la qualité du capital et à la performance opérationnelle de la banque. L'étude montre que la gestion du capital n'est pas l'exclusivité des banques présentant un ratio faible. Enfin, elle permet de ne plus considérer le ratio de solvabilité comme une boîte noire et de l'examiner à travers ses composantes. / Through Earnings Management practices applied to banking industry, several studies have shown existence of Capital Adequacy Ratio Management (CARM). However, they are mainly focused on loss loan provision (LLP) manipulation's and suppose that Capital adequacy ratio management motivation is to reduce regulatory costs imposed when the bank's capital adequacy ratio falls below the minimum. This thesis deals with the possibilities of banks to manage the regulatory ratio via the prudential adjustments, which are corrections made to equity items in the statement of financial position, to safeguard the quality of the supervisory capital and to reduce potential volatility induced by fair value accounting (application of IFRS). Adopting diachronic and instrumental approaches, the study is based on a sample of European banks and uses regression methods by panel data and bootstrap and quantile regression as post estimation and robustness tests. The main contribution of this thesis is to show that the necessary transformation of accounting information into regulatory information by prudential adjustments constitutes a bridge on which a timely CARM could be carried out through variables relating to the quality of the capital and the operational performance of the bank. Furthermore, the results show that CARM is not exclusively dedicated to banks with ratio close to minimum. Finally the results make possible to no longer consider the capital adequacy ratio as a black box and to examine it through its components.