Denna studie riktar sig på att kartlägga hur materialdokumentation upprättas för att uppfyllaBoverkets krav gällande förslag till lag. Det undersöks även vilka brister företagen upplevermed materialdokumentation och informationshantering. Vidare undersöks om BIM kan vara enlösning till kommunikationsproblem och underlätta informationshantering. I arbetet har detfokuserats på materialdokumentationen endast under projekteringen.Utredningen i studien har verkställts med kvalitativa metoder, litteraturstudie och intervjuer.Data som samlas in med hjälp av intervjuer används som primära källor kring den aktuellastudien. Respondenterna till intervjustudien är aktörer av olika slag och som anses haerfarenheter med materialdokumentation.Resultatet av studien visa att materialdokumentationen upprättas mest under produktioneneftersom företagen köper det mesta materialet under det skedet. Det som görs underprojekteringen är att företagen mest överväger och planerar hur dokumentationen ska gå till.Det som eventuellt kan dokumenteras under projekteringen är sådana material som bestäms itidiga skeden. Det som brister när företagen ska dokumentera är att materialdatabaserna ochklassifikationssystemen upplevs komplexa och överarbetade, vilket leder till att det inte läggsmycket tid på det och även att det ibland undviks att upprättas. BIM visar sig vara en lösningtill kommunikationsproblem och underlätta informationshantering, men den utnyttjas inte tillsin fulla potential eftersom det är många som inte har datorvana och kunskaper inom BIM.Vilket leder till att även BIM oftast väljs bort. / This study aims to identify how materialdocumentation is prepared to meet the requirements of the Swedish National Board of Housing, Building and Planning. It also examines which flaws the companies experience with materialdocumentation and informationmanagement. Also, further investigations on BIM are done, to see if it can be a solution to the problems. This study focuses on the materialdocumentation, but only during the project planning.The study was conducted with qualitative methods, literature studies and interviews. Datacollected using interviews are used as primary sources. The respondents to the interviews are workers of various kinds and are considered to have enough experience of materialdocumentation.The result of the study has shown that the materialdocumentation is mostly used duringproduction, because the companies buy the most material during that stage.The companies lack knowledge when it comes to documenting and using the material databases. This is because the classification systems are experienced to be complex and overworked. BIM turns out to be a solution to the problems, but it isn’t used to its full potential. This is because there are many who don’t have computer experience and knowledge within BIM.

Die Schwammskelette der Ordnung Verongida zeichnen sich durch das Fehlen mineralischer Komponenten aus. Stattdessen bestehen sie aus Spongin, einem kollagenartigen Protein, und Chitin. Im Rahmen der vorliegenden Arbeit wurden die aus solch einem Chitin-Protein-Komplex bestehenden Skelette der Schwammspezies Aplysina cavernicola und Ianthella basta aus der Ordnung Verongida untersucht. Aufgrund ihrer morphologischen Unterschiede wurde für jede Schwammart eine eigene Methode zur Isolierung der Schwammskelette entwickelt. Die isolierten Skelette konnten anschließend mit verschiedenen Methoden wie REM, ATR-FTIR-Spektroskopie und NMR-Spektroskopie charakterisiert werden. Weiterhin wurde eine Methode zur Extraktion und Analyse der in den Skeletten befindlichen Aminosäuren mittels GC-MS entwickelt. Die Untersuchungen zeigten deutlich, dass es sich bei Spongin um ein kollagenartiges und halogeniertes Protein handelt, welches je nach Schwammart Unterschiede in der Aminosäurezusammensetzung aufweist. Darüber hinaus gelang es zum ersten Mal das Chitin aus dem Chitin-Protein-Komplex mittels Phosphorsäure zu entfernen. Aus den gewonnenen Erkenntnissen konnte abschließend ein Modell zum Aufbau des Chitin-Protein-Komplexes in der Schwammspezies Aplysina cavernicola entwickelt werden.

Many, if not most, student trombonists have perhaps had little or no previous experience with "extended techniques"-novel or unconventional modes of sound production. To address this deficiency of experience, this document sets forth a progressive sequence of descriptive explanations and supplementary studies, which are specifically designed to assist trombonists in mastering the particular extended techniques that will prepare them to perform three of the most popular late Twentieth-Century pieces for trombone that include extended techniques-Luciano Berio's Sequenza V, Folke Rabe's Basta, and Mark Phillips' T.Rex. Following the introductory chapter, the body of the document consists of three chapters, each of which deals with one of the three solos, presenting descriptive explanations of relevant extended techniques interspersed with performance commentary (solicited from prominent trombonists) and supplementary studies (composed by the author). The studies presented in each chapter are specifically geared toward mastering the extended techniques as they relate to the music of each particular solo. They are also especially focused toward learning the more difficult passages of music in each solo.