Purpose: The construction industry loses a total of SEK 60 billion annually in the absence of communication. Svensk Byggtjänst has recently released CoClass, which is a new classification system for the construction industry. CoClass is considered to be the solution for the lack of communication and will eventually phase out the existing BSAB96 classification system. CoClass is a modern classification system and is adapted for digital information management. CoClass focuses on buildings' full life cycles, instead of production only as BSAB96 does. This gives rise to many benefits for the end user of the information. The digitization also gives rise to other uses. In order to deepen the knowledge of this system the goal was to compare the advantages of CoClass with BSAB96. In what areas can the system be used and what does it take to fully implement it in the field of work.  Method:  This final thesis work has contained several methods, also known as method-triangulation, to achieve the goals set up in the beginning of the work. Selected methods for carrying out this work are to work with a case study, where document analysis of published information about CoClass, literature studies about theories regarding the subject, calculations of the cost in real projects and supplementary interviews with the leading actors within the process of developing CoClass are included. Findings: The construction industry is an industry known for its conservative actions, which will also be reflected in the implementation of CoClass. Customers can however claim CoClass as a default in projects which will speed this up. CoClass brings many advantages and will be used in the future with ease. The benefits that the system brings to users varies between actors, but on the other hand, it is possible for everyone in the construction process to utilize benefits in their own niche. Implications: CoClass is a system that is not fully developed at the moment (2018) and therefore has few minor shortcomings. The fact that not more companies have implemented the system in their organizations is mainly due to a more final version, especially when their project "AMA function" has been completed and evaluated. Limitations: This final thesis work only corresponds to the versions of CoClass released in February 2018. The limitations set at the beginning of the work around the analyzed typing rooms discussed more specifically what inside the room would be calculated. The work has focused most around the leading actors within CoClass, which should have the most knowledge about the area. They have mostly been the subject to get information about their implementation-strategies and what they think is needed for it to happen.   Keywords: CoClass, BSAB96, Implementation, Classification, BIM, ICT. / Syfte: Byggbranschen förlorar årligen sammanlagt 60 miljarder kronor per år i bristande kommunikation. Svensk Byggtjänst har nyligen släppt CoClass som är ett nytt klassifikationssystem för byggbranschen. CoClass anses vara lösningen på problemet med bristande kommunikation och ska så småningom fasa ut det befintliga klassifikationssystemet BSAB96. CoClass är ett modernt klassifikationssystem och är anpassat för digital informationshantering. CoClass riktar in sig på byggnaders fulla livscykler, istället för enbart produktion som BSAB96 gör. Detta ger upphov till många fördelar för slutanvändaren av informationen. Digitaliseringen ger även upphov till andra användningsområden. För att fördjupa kunskaperna kring detta system har målet varit att jämföra fördelarna med CoClass jämfört med BSAB96. Vilka exempel på användningsområden som CoClass kan tillämpas på och vad som krävs för att en fullständig implementering ska ske. Metod: Detta examensarbete innehåller flertalet olika metoder för datainsamling, så kallad metodtriangulering, för att uppnå de mål som sattes upp i början av arbetet. Valda metoder för att genomföra detta arbete har varit att använda en fallstudie, där dokumentanalys av publicerad information kring CoClass, litteraturstudier kring teorier som anknyter till ämnet, beräkningar av kostnader på ett verkligt projekt samt kompletterande intervjuer med de ledande aktörerna kring framtagningen av CoClass ingår. Resultat: Byggbranschen är en bransch känd för sitt konservativa agerande, vilket även kommer återspeglas vid implementeringen av CoClass. Däremot kan beställare kravställa CoClass som standard i projekt, vilket kommer skynda på detta. CoClass bär med sig många fördelar och kommer i framtiden att kunna användas med enkelhet. Fördelarna som systemet bär med sig till användarna riktar sig olika till olika aktörer, däremot finns det möjlighet för samtliga inom byggprocessen att nyttja fördelar på ett eget nischat vis. Konsekvenser: CoClass är ett system som inte är fullt utvecklat för tillfället (2018) och har därför några mindre brister. Att inte fler företag har implementerat systemet i sina organisationer än beror främst på att de väntar på en mer slutgiltig version, främst när deras projekt ”AMA-funktion” har blivit avklarat och utvärderats. Begränsningar: Detta arbete svarar enbart för versionerna av CoClass utgivna under februari 2018. Avgränsningarna som sattes upp i början av arbetet kring de analyserade typrummen behandlade mer specifikt vad i rummet som skulle beräknas. Arbetet har även nischat sig kring de ledande aktörerna för CoClass när det gäller frågeställning 3 om implementering. Nyckelord: CoClass, BSAB96, Implementering, Klassificering, BIM, ICT.

Denna studie riktar sig på att kartlägga hur materialdokumentation upprättas för att uppfyllaBoverkets krav gällande förslag till lag. Det undersöks även vilka brister företagen upplevermed materialdokumentation och informationshantering. Vidare undersöks om BIM kan vara enlösning till kommunikationsproblem och underlätta informationshantering. I arbetet har detfokuserats på materialdokumentationen endast under projekteringen.Utredningen i studien har verkställts med kvalitativa metoder, litteraturstudie och intervjuer.Data som samlas in med hjälp av intervjuer används som primära källor kring den aktuellastudien. Respondenterna till intervjustudien är aktörer av olika slag och som anses haerfarenheter med materialdokumentation.Resultatet av studien visa att materialdokumentationen upprättas mest under produktioneneftersom företagen köper det mesta materialet under det skedet. Det som görs underprojekteringen är att företagen mest överväger och planerar hur dokumentationen ska gå till.Det som eventuellt kan dokumenteras under projekteringen är sådana material som bestäms itidiga skeden. Det som brister när företagen ska dokumentera är att materialdatabaserna ochklassifikationssystemen upplevs komplexa och överarbetade, vilket leder till att det inte läggsmycket tid på det och även att det ibland undviks att upprättas. BIM visar sig vara en lösningtill kommunikationsproblem och underlätta informationshantering, men den utnyttjas inte tillsin fulla potential eftersom det är många som inte har datorvana och kunskaper inom BIM.Vilket leder till att även BIM oftast väljs bort. / This study aims to identify how materialdocumentation is prepared to meet the requirements of the Swedish National Board of Housing, Building and Planning. It also examines which flaws the companies experience with materialdocumentation and informationmanagement. Also, further investigations on BIM are done, to see if it can be a solution to the problems. This study focuses on the materialdocumentation, but only during the project planning.The study was conducted with qualitative methods, literature studies and interviews. Datacollected using interviews are used as primary sources. The respondents to the interviews are workers of various kinds and are considered to have enough experience of materialdocumentation.The result of the study has shown that the materialdocumentation is mostly used duringproduction, because the companies buy the most material during that stage.The companies lack knowledge when it comes to documenting and using the material databases. This is because the classification systems are experienced to be complex and overworked. BIM turns out to be a solution to the problems, but it isn’t used to its full potential. This is because there are many who don’t have computer experience and knowledge within BIM.

Unik objektmärkning är ett ord som uppstått i samband med projekteringen av Nya Karolinska Solna (NKS) och var det första projektet i Sverige där unika objektmärkningar var ett krav vid projekteringen. Syftet med rapporten är att undersöka vad en unik objektmärkning är och vad den genererar för information till förvaltaren. Vidare är syftet att undersöka vad en unik objektmärkning bidrar med under förvaltningen och mer specifikt vad den bidrar med i förvaltningen av NKS.För att undersöka detta hölls intervjuer med respondenter som var med och objektmärkte 2500 ritningar av Nya Karolinska Solna (NKS). För att undersöka effekten av de unika objektmärkningarna i förvaltningsskedet intervjuades en respondent från Coor som förvaltar NKS i dagsläget. Utöver intervjuer utfördes en omfattande litteraturstudie om hur arbetet med märkning av ritningar går till.Objektmärkningen av NKS resulterade i 600 000 stycken unika objektmärkningar varav 150 000 stycken av dessa förvaltas av fastighetsbolaget Coor idag. Informationen om objekten överlämnades i form av en databas som har gjort det möjligt för Coor att koppla informationen till underhållssystemet Maximo och plattformen Forge Viewer.Unika objektmärkningar definierades som en märksträng som särskiljer varje objekt från varandra i ett projekt. Märksträngen innehåller information om exempelvis rumsplacering, vilket system objektet tillhör och grupp och redovisas som koder i märksträngen. Under arbetets gång kunde det konstateras att den unika objektmärkningen resulterade i ett kvalitetssäkrat förvaltningsarbete på NKS. / Unique asset codes is a word that emerged in the development of Nya Karolinska Solna (NKS). The purpose of the thesis is to investigate what a unique asset code is and what kind of information it generates to the facility manager. Furthermore, the purpose is to investigate what a unique asset code contributes to during the facility management and, more specifically, what it contributes to the management of NKS. To investigate this, interviews were held with respondents who took part of the development of unique asset codes at New Karolinska Solna (NKS). In order to investigate the effect of the unique asset codes in the facility management phase, a respondent from Coor, the company which is responsible for the facility management at NKS, was interviewed. In addition to interviews, a comprehensive literature study was conducted on how regular asset codes are made. The NKS project resulted in 600,000 unique asset codes, of which 150,000 of these are managed by the facility management company Coor. The information about the assets was transmitted in the form of a database that enabled Coor to link the information to the Maximo facility management software and the Forge Viewer platform. Unique asset codes were defined as a tag string that distinguishes each asset from each other in a project. The tag string contains information about, for example, placement, which system it belongs to and group. The information is reported as codes in the tag string. During the course of the work it was noted that the unique asset codes resulted in quality assured facility management work at NKS.