Unik objektmärkning är ett ord som uppstått i samband med projekteringen av Nya Karolinska Solna (NKS) och var det första projektet i Sverige där unika objektmärkningar var ett krav vid projekteringen. Syftet med rapporten är att undersöka vad en unik objektmärkning är och vad den genererar för information till förvaltaren. Vidare är syftet att undersöka vad en unik objektmärkning bidrar med under förvaltningen och mer specifikt vad den bidrar med i förvaltningen av NKS.För att undersöka detta hölls intervjuer med respondenter som var med och objektmärkte 2500 ritningar av Nya Karolinska Solna (NKS). För att undersöka effekten av de unika objektmärkningarna i förvaltningsskedet intervjuades en respondent från Coor som förvaltar NKS i dagsläget. Utöver intervjuer utfördes en omfattande litteraturstudie om hur arbetet med märkning av ritningar går till.Objektmärkningen av NKS resulterade i 600 000 stycken unika objektmärkningar varav 150 000 stycken av dessa förvaltas av fastighetsbolaget Coor idag. Informationen om objekten överlämnades i form av en databas som har gjort det möjligt för Coor att koppla informationen till underhållssystemet Maximo och plattformen Forge Viewer.Unika objektmärkningar definierades som en märksträng som särskiljer varje objekt från varandra i ett projekt. Märksträngen innehåller information om exempelvis rumsplacering, vilket system objektet tillhör och grupp och redovisas som koder i märksträngen. Under arbetets gång kunde det konstateras att den unika objektmärkningen resulterade i ett kvalitetssäkrat förvaltningsarbete på NKS. / Unique asset codes is a word that emerged in the development of Nya Karolinska Solna (NKS). The purpose of the thesis is to investigate what a unique asset code is and what kind of information it generates to the facility manager. Furthermore, the purpose is to investigate what a unique asset code contributes to during the facility management and, more specifically, what it contributes to the management of NKS. To investigate this, interviews were held with respondents who took part of the development of unique asset codes at New Karolinska Solna (NKS). In order to investigate the effect of the unique asset codes in the facility management phase, a respondent from Coor, the company which is responsible for the facility management at NKS, was interviewed. In addition to interviews, a comprehensive literature study was conducted on how regular asset codes are made. The NKS project resulted in 600,000 unique asset codes, of which 150,000 of these are managed by the facility management company Coor. The information about the assets was transmitted in the form of a database that enabled Coor to link the information to the Maximo facility management software and the Forge Viewer platform. Unique asset codes were defined as a tag string that distinguishes each asset from each other in a project. The tag string contains information about, for example, placement, which system it belongs to and group. The information is reported as codes in the tag string. During the course of the work it was noted that the unique asset codes resulted in quality assured facility management work at NKS.

Syftet med denna undersökning är att undersöka Arlas och Oatlys särskiljande språkliga och visuella varumärkeskommunikation - däribland deras positionering, varumärkesidentitet och intertexter i deras reklamkampanjer Bara mjölk smakar mjölk (Arla, 2018) och Mjölken i skolan (Oatly, 2017) med retorisk samt semiotisk metod som verktyg. Teorier som använts är semiotisk teori, intertextualitet samt varumärkes-kommunikativa teorier som positionering och varumärkesidentitet. I undersökningen jämför jag vilka retoriska grepp som används i vardera reklamkampanjer och hur de skiljer sig åt, samt hur Arla och Oatly positionerar sig urskiljande med hjälp av de retoriska greppen. I undersökningen undersöker jag även hur varumärkesidentiteten konstrueras och förmedlas i reklamkampanjerna med semiotiska koder. Olika teman hittades i reklamkampanjerna, däribland humor, miljö samt och förlöjligande. De huvudsakliga retoriska grepp och appellformerna som framkommer i Oatlys reklamfilmer är ethos samt logos. Genom analyserna framkom det även att Oatly positionerar sig som miljömedvetna. Arla positionerar sig som traditionsenliga och godast på marknaden och använder sig främst av pathos och ethos i sina reklamfilmer. Varumärkesidentiteten i form av färger och loggor som karaktäriseras av varumärkena gör sig synlig i båda reklamfilmerna, dock framkommer den mer i Oatlys reklamfilmer. Tydligt har det även blivit att Oatly använder sig flitigt av sin varumärkessemiotik och sitt varumärkesspråk för att skapa igenkänning hos mottagaren. Vidare finns det även intertextuella relationer till samhälleliga diskurser likväl som konkurrenten i företagens reklamfilmer - exempelvis Arlas användning av “brölk”, “sölk”, eller “trölk”. Arla använder sig kontinuerligt av Oatlys varumärkeskoder i form av pastellfärger och liknande typsnitt för att mottagare ska förstå att det är Oatlys varumärke de syftar på.