Allt eftersom tekniken utvecklas blir elektrisk framdrift ett adekvat alternativ till konventionellt dieselmaskineri, särskilt inom den svenska skärgårdstrafiken eftersom det ofta handlar om korta distanser. En av de allra viktigaste faktorerna vid ett nybygge eller en konvertering av ett fartyg är kostnaden. Den här rapporten belyser de olika utmaningarna som ett mindre skärgårdsrederi möter vid en konvertering till elektrisk framdrivning. Det studien fokuserar på är vilka aspekter man behöver ta hänsyn till vid en konvertering, främst den ekonomiska aspekten och de miljövinster som en konvertering medför. Data har jämförts över hur mycket kostnaderna skiljer sig, för konverteringen och den framtida driften mellan hybriddrift och konventionell drift. Intervjuer har även genomförts med anställda på Koster Marin AB, som varit inblandade i konverteringen till hybriddrift av deras nyinköpta fartyg Kosterbris. Resultatet visar att hybriddrift är ett bättre alternativ än batteridrift för Koster Marin. / With the advance of technology electric propulsion is becoming a plausible alternative to conventional propulsion with diesel engines. Especially for the ferry traffic within the Swedish archipelago, where the conditions often are more favourable to alternatives like battery powered propulsion. One of the most important factors when building a ship or converting an existing one to hybrid propulsion is the cost. This study sheds light on the different challenges a small shipping company could face, when converting a ship. The study primarily focuses on the economic and environmental perspectives. A comparison has been made over the expenses for hybrid- and conventional propulsion, with the conversion and operation in mind. Interviews have also been conducted with employees of Koster Marin AB, who has been involved with the conversion of the company’s recently purchased vessel Kosterbris. The result shows that a hybrid solution is a better option than battery powered operation for Kosterbris.

I detta arbete undersöktes möjligheten för fartyget M/F Ljungskär att konverteras till batteridrift. Arbetet delades upp i två delar där första delen undersökte om det var möjligt med dagens driftprofil och passagerarantal. I andra delen modifierades driftprofilen och passagerarantalet. Vidare studerades om det fanns några ytterligare regelverk som skulle behöva implementeras till följd av ombyggnation till batteridrift. Resultatet visar att det inte är möjligt att konvertera fartyget till batteridrift med dagens driftprofil och passagerarantal, men modifiering av driftprofil och passagerarantal gör det möjligt. Vid en ombyggnation kommer inga nya regelverk att omfattas men nya certifikat kommer behöva ges ut. De största bidragande faktorerna till resultatet är hur mycket kapacitet i form av batteri som kan förvaras ombord, hur stor effekt som batterierna tillåter för laddning samt hur långt det är mellan laddningscyklerna. / This project studied the possibility to convert M/F Ljungskärs propulsion system from diesel- to battery powered. The project was divided in two sections in which the first part investigated conversion without changing passenger capacity or route. The second part investigated if conversion was possible with modified passenger capacity and route. In addition, a study was carried out to verify if any new rules or regulations had to be implemented due to the refitting.  The results showed that it is not possible to convert the vessel to a battery power propulsion system with the current passenger capacity and route but with modifications makes it possible. In case of refitting will no new rules or regulations be applied but new certificates will be required. The largest contributing factors to the results are how much battery capacity that can be stored onboard, the batteries charging capabilities and the distance between charging cycles.