Detta är en kvalitativ användarstudie där syftet är att få en ökad förståelse av hur användare av den sociala mediaplattformen BeReal ser på sin användning. Specifikt vill studien få fram vad det är som motiverar användare, hur de ser på självrepresentationen på plattformen samt vilken roll plattformens interaktionsmöjligheter har. Ämnet valdes då BeReal, med sitt koncept om en verklighetsspeglande social medieplattform, skapar en undran över hur detta tas emot av användare. Då plattformen är så pass ny finns det inte någon gedigen vetenskaplig forskning kring ämnet, en vetenskapslucka denna studie ämnar fylla. Studien samlade in det empiriska materialet genom semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades sedan med hjälp av de teoretiska ramverken uses and gratification, intrycksstyrning samt interaktionsmöjligheter. Analysen visade att det finns olika motivationer till användandet, de huvudsakliga var att följa med i trenden av att använda nya sociala mediaplattformar, att hålla kontakt med vänner och ta del av deras bilder och att kunna spara och se tillbaka på ens egna bilder. Gällande självrepresentationen kom det fram att informanterna inte ansåg att det går att vara helt äkta eller verklig på sociala medier, men att BeReal är den plattform som kommer närmast. Självrepresentationen influeras dels av BeReals koncept, dels av ens kontakter på plattformen. BeReals interaktionsmöjligheter visade sig även styra både motivationer och självrepresentationen. Utöver att till stor del bekräfta det tidigare forskning kommit fram till gällande andra sociala medieplattformar fick denna studie fram ny kunskap i form av interaktionsmöjligheten ’enkelhet’. Informanterna har ett behov av enkla sociala medieplattformar där en mer verklig självrepresentation är normen.

Snapchat and BeReal are popular social media platforms focused on photo sharing and instant messaging. A tool often used in police investigations is the analysis of communication, this includes different electronic devices and smartphone devices. However, Law enforcement faces challenges when analyzing communication in police investigations due to encryption and privacy protection. The experiment included three phases: artifact production, data acquisition, and data examination & analysis. In the artifact production phase, four devices exchanged chat messages, images, and videos. The data acquisition phase involved using two licensed forensic tools, Magnet Axiom and MOBILedit Forensic PRO. The final phase involved examining and analyzing the extracted data to find artifacts that could serve as supporting evidence in criminal investigations. Several conclusions were drawn from this study. Notably, the experiment revealed diverse types of forensic artifacts. Metadata files that contained information about the applications were the most common. Examples of this were com.snapchat.android.apk and com.bereal.ft.apk for Android, and iTunesMetadata.plist together with other .plist files for iPhone. These files provide valuable data such as user information, activity, and timestamps. Important locations and key factors were also identified.

This study examines whether the social media platform BeReal can change user behavior related to self-representation and expectations of oneself linked to social norms. The research is analyzed based on the theory about presentation of self in everyday life founded by sociologist Erving Goffman. A netnographic method combining six qualitative interviews supplemented by diary-notes regarding the same respondents' BeReal usage during seven coherent days constitute the material. The material provided a multilateral representation of these BeReal users’ reflections regarding the manner in which they represent themselves online. The study shows a somewhat consistent narrative aligned with the applied theory based on users presenting themselves in a specific way due to what they think is expected from the audience. Impression management is exercised regardless of what social media platform is used, although BeReal provides a less stigmatized online environment and mitigates the internalized pressure on users. However, the respondents found loopholes in BeReals concept giving the app users authority to create norms of how to perform on the app and thereby reintroduce some of the said pressure.

Sociala plattformar är på många sätt integrerat i människors liv. Sedan uppkomsten av de mest vanligt förekommande sociala plattformarna har sättet på vilket människor framställer sig själv genom dessa förändrats. Från att ha delat filterlösa vardagsbilder, har en stark kultur präglad av yta och perfektion kommit att karaktärisera innehållet på dessa plattformar. Denna kultur har dock visat sig påverka människor negativt, i form av ökad psykisk ohälsa och utseendefixering. Som en reaktion på detta efterfrågas därför mer transparens kring innehållet som publiceras. Utifrån denna bakgrund har denna uppsats haft som avsikt att undersöka hur människor framställer sig själva på plattformar där syftet är att skildra en autentisk verklighet. En fallstudie på den sociala plattformen BeReal har därför genomförts. Frågeställningen som studien ämnat att besvara är: Hur konstruerar människor sin identitet med hjälp av teknik vars uttalade syfte är att möjliggöra en autentisk framställning av jaget? För att besvara frågan har nio deltagare fått i uppgift att föra dagbok kring sitt användande av BeReal. Därefter har en uppföljande intervju gjorts med varje enskild deltagare. Empirin har analyserats utifrån Jean Baudrillards (1981) teoretiska ramverk Logic of Signification och även Social Network Affordances formulerade av Jeffrey Treem & Paul M. Leonardi (2013). Resultaten visar att användare lyfter fram önskvärda aktiviteter med syfte att framställa sig på ett visst sätt. Dessa aktiviteter står ofta högt i rang utifrån en kulturell och samhällelig kontext, vilket synliggörs genom Logic of Signification. Social Network Affordances synliggör på vilket sätt tekniken begränsar och möjliggör för användare att nyttja plattformen. Genom detta framkommer därför hur användare ibland kringgår de tekniska aspekterna med syfte att konstruera sig på ett önskvärt sätt. Därför mynnar resultatet ut i en diskussion kring att det tycks svårt att undkomma den polerade bild som präglar många sociala plattformar. En förklaring till detta kan vara att igenkänning i andra, snarare än autenticitet, är vad som ger bäst positivt utfall för identitetskonstruktionen. Ytterligare ett fynd, som går under namnet autenticitetsparadoxen, synliggör hur en autentisk framställning i vissa fall kan bidra till att människor mår ännu sämre. Detta grundar sig i att den ständiga jämförelsen med andra påverkar synen av jaget. / Social platforms are in many ways integrated into people's everyday lives. Since the emergence of the most common social platforms, the way in which people present themselves online has changed. From sharing unfiltered everyday images, a strong culture characterized by surface and perfection has come to influence the content of these platforms. However, this culture has shown to affect people negatively in the form of mental illness and an increased appearance fixation. As a response to this, more transparency is requested regarding the content of these platforms. Based on this background, this essay has investigated how people present themselves on platforms with the purpose to portray an authentic reality. A case study on the platform BeReal has therefore been carried out. The question that the study has intended to answer is: How do people construct their identity through technology whose stated purpose is to enable an authentic representation of the self? To answer the question, nine participants have been given the task of keeping a diary about their use of BeReal. A follow-up interview was then conducted with each participant. The empirical work has been analyzed based on Jean Baudrillard's (1981) theoretical framework Logic of Signification and also Social Network Affordances formulated by Jeffrey Treem & Paul M. Leonardi (2013). The results show that users highlight desirable activities with the aim of portraying themselves in a certain way. These activities are often highly ranked based on a cultural and societal context, which is made visible through the Logic of Signification. Social Network Affordances sheds light on the way in which technology limits and enables users to use the platform. This shows how users sometimes bypass the technical aspects with the aim of constructing themselves in a desirable way. Therefore, a discussion has been held about how it seems difficult to escape the polished image that characterizes many social platforms. An explanation for this could be that recognition in others, rather than authenticity, is what gives the best positive outcome for identity construction. Another finding, the authenticity paradox, highlights how an authentic presentation in some cases contributes to even more negative feelings. This is based on the fact that the constant comparison with others affects the view of the self.