Sammanfattning Från höstterminen 2018 är förskoleklass en obligatorisk skolform i Sverige. Den 1 juli 2018 tillgängliggörs ett kartläggningsmaterial i matematik för förskoleklass. Redan idag innefattar uppdraget att uppmärksamma elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd tidigt, samt göra de insatser som behövs. Elevernas grundläggande aritmetiska kunskaper kartläggs idag i olika stor utsträckning som ett första steg i att anpassa undervisningen utifrån elevernas förutsättningar och behov. Denna studie syftade till att undersöka hur förskoleklasslärare använde kartläggningsmaterial i matematik, vad som gjordes för de elever som riskerade att inte utvecklas mot skolans kunskapskrav samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder lärarna såg i arbetet med tidiga insatser. Studien hade en kvalitativ ansats, där datainsamlingen skedde genom halvstrukturerade intervjuer med nio undervisande lärare i förskoleklass i en kommun där ett kartläggningsmaterial i grundläggande aritmetik tagits fram och implementerats på kommunnivå. Utifrån ett sociokulturellt och relationellt perspektiv med systemteorin som utgångspunkt lyftes likheter och skillnader fram mellan de nio lärarnas upplevelser av arbetet med kartläggning och tidiga insatser. Resultatet visade att samtliga lärare i studien såg vikten av att kartlägga elevers förkunskaper och gjorde det, samtidigt som studien visade tydliga brister i hur insatser sedan införlivades och hur kartläggningen låg till grund för den fortsatta undervisningen. Arbetet behövde tydliggöras och stärkas genom samverkan mellan olika professioner i skolsystemet där specialläraren har en viktig funktion och tid måste avsättas för att klara uppdraget, något som också efterfrågades av informanterna.