• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 71
  • 3
  • Tagged with
  • 74
  • 74
  • 74
  • 65
  • 24
  • 24
  • 23
  • 23
  • 21
  • 19
  • 17
  • 15
  • 11
  • 10
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Matematiklärarens arbete med bedömning för lärande

Rubinsson, Camilla, Östberg, Markus January 2012 (has links)
I denna studie kommer vi att behandla begreppet bedömning för lärande. Syftet är att undersöka hur matematikläraren resonerar kring och arbetar med bedömning för lärande. Vi behandlar vad tidigare forskning har uppmärksammat om arbetet med bedömning för lärande. Lärarna som deltagit i studien via intervjuer åskådliggör att de medvetet försöker arbeta med bedömning för lärande för att främja sina elevers lärande. Arbetet med bedömning för lärande sker genom att tydliggöra målen för eleverna, ta hänsyn till elevernas tidigare kunskaper, samt feedback från lärare, kamrater och från eleverna själva. Lärarna upplever en positiv effekt på elevers lärande vid användandet av bedömning för lärande. De hinder vi uppfattar genom lärarna är att denna metod är tidskrävande, elevers tidigare erfarenheter av undervisning och att lärarna upplever bristfälliga kunskaper hos andra lärare av bedömning för lärande.
2

När bedömning görs för elevens lärande och inte för läraren : Bedömning för lärande inom matematik

Johansson, Emelie, Johansson, Victoria January 2012 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar bedömning i matematik och hur de tolkar begreppet bedömning för lärande. Vidare undersöks huruvida bedömning för lärande kan användas inom ämnet matematik på gymnasiet och hur detta påverkar elevers lärprocess. Resultatet grundar sig på intervjuer med matematiklärare på gymnasiet, och pekar på att lärare har en diffus uppfattning kring begreppet bedömning för lärande. Vidare visar resultatet att bedömning för lärande används, både medvetet och omedvetet, i olika former inom matematikundervisningen. Framförallt är det feedback och konkretisering av mål som är återkommande och framstående komponenter i förhållande till bedömning för lärande. Majoriteten av lärarna anser att bedömning för lärande är att föredra men ett stort hinder i dagens skola är tidsbrist.
3

Formativ bedömning : – en intervjustudie om bedömning i svenskundervisningens läs- och skrivinlärning i årskurs 1.

Ståhlsten Ahlm, Frida January 2015 (has links)
Detta arbete syftar till att ta reda på hur lärare i årskurs 1 på lågstadiet anser att de jobbar med bedömning i praktiken. Genom att utföra kvalitativa intervjuer av lärare i årskurs 1 tar jag reda på hur de anser att de bedömer elever under svenskundervisningens läs- och skrivinlärning. Resultatet blev blandat. För en lärare var den formativa bedömningen en del av det dagliga arbetet, medan det för en annan lärare inte alls fanns med i lärarens planering för den dagliga verksamheten. Jag kunde se att det i årskurs 1 fanns ett visst motstånd till att bedöma eleverna utifrån de strategier som ingår i den formativa bedömningen, då eleverna ansågs ”för små” för att ta till sig av alla delar som ingår i formativ bedömning.
4

Grundskolelevers uppfattning och användning av feedback : En litteraturstudie

Schef Kvist, Sofie January 2016 (has links)
Feedback är en av nyckelstrategierna i bedömning för lärande och kan användas som ett redskap för lärande. Dock är feedback ur ett elevperspektiv relativt outforskat, trots att elevens förståelse av vad värdefull feedback är och vad det kan användas till är centralt i arbetet med bedömning för lärande. Denna litteraturstudie syftade till att sammanställa en forskningsöversikt över hur elever uppfattar och använder lärargiven feedback som stöd för sitt lärande, och utgick från frågeställningarna: hur uppfattar elever den feedback de får, samt hur använder elever den feedback de får? Metoden som använts är litteraturstudie som utförts på ett systematiskt sätt. Datainsamling har skett via databas-sökningar i SwePub, ERIC (Ebsco) och Teacher’s Reference Center och forsknings-underlaget har publicerats under 2010–2016. Studiens resultat pekar på att elevers uppfattningar om feedback påverkar hur de använder det till ett stöd för sitt lärande. Varierande faktorer såsom utrymme i undervisningen för elever att arbeta med feedback, språket som lärare använder när de förmedlar bedömning och feedback, elevens ålder, kön, förkunskaper och lärares förväntningar kan påverka både hur elever uppfattar och använder feedback till stöd för sitt lärande. / <p>Svenska</p>
5

Formativ bedömning inom matematikämnet i grundskolans tidigare år : Vikten av lärarens kunskaper och effekter på elevers lärande / Formative assessment in mathematics in primary school education : The importance of teachers´ skills and effects on students´ learning

Helgstrand, Nora, Berggren, Jacob January 2016 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka den formativa bedömningen i matematik, både hur elever påverkas och lärarens roll. Vi använde databaserna ERIC och Libris för att samla in data som sedan analyserades och framställdes i arbetet. Resultatet visar på att lärarens kunskaper har stor betydelse för hur framgångsrik bedömningen blir samt att det är en tidskrävande uppgift där lärare behöver få vägledning och utbildning för att lyckas. I studien framgår det  även att eleverna framförallt påverkades positivt av den formativa bedömningen genom att bli mer aktiva och delaktiga i undervisningen. Litteraturstudien visar att formativ bedömning gynnar elevernas lärande men att det finns flera utmaningar som lärare måste vara medvetna om.
6

Formativ bedömning : En röd tråd från huvudmäns beslutstagande till lärares undervisning i ämnet svenska i samband med skrivande i årskurs 1-3

Dahrén, Hanna, Elfstrand, Veronica January 2019 (has links)
No description available.
7

Formativ bedömning för lärande : En kvalitativ studie om hur lärare i idrott och hälsa arbetar formativt

Aliskovic, Edis January 2019 (has links)
Syftet med studien är att bidra med kunskap om idrott och hälsa lärares upplevelse av att arbeta med formativ bedömning. Studien utgår ifrån följade frågeställningar: Hur beskriver lärarna begreppet formativ bedömning? Hur tillämpar lärarna formativ bedömning i sin undervisning?  För att få svar på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med sju stycken idrott och hälsa lärare för årskurs 7-9.   Resultatet visar att lärarna tolkar formativ bedömning som en process där man arbetar stegvis för att vägleda eleven vidare i sin kunskapsutveckling. Tillämpningen sker med återkoppling och feedback. Resultatet visar också att lärarna upplever att tidsbrist hindrar tillämpning av formativ bedömning samtidigt som samtliga lärare i studien är att de anser att eleverna lär sig mer med hjälp av formativ bedömning.
8

Elevperspektiv på bedömning för lärande / Students perspectives of assessment for learning

Ridderlind, Inger January 2013 (has links)
Denna studie handlar om bedömning för lärande. Studien utgår från elevernas perspektiv och hur de uppfattar en formativ kontext där de under sin högstadietid har arbetat med målstyrning och värderingsscheman, elevbok, elevmedverkan i bedömningsprocessen och olika typer av reflekterande frågor. Verktygen i klassrummet har utformats av PRIM-gruppen och lärarna från MiMa-projektet, Min egen Matematik, en undervisningskontext med tydliga inslag av formativ bedömning. Elevernas uppfattningar sätts också i relation till visade prestationer. Jag har intervjuat tolv elever och för att analysera elevernas prestationer har elevarbeten och resultat från ämnesprovet i årskurs 9 samlats in samt resultat från ämnesprovet årskurs 5, betyg från årskurs 9 och gymnasieskolans kurs A. De analysverktyg som har använts är ett teoretiskt ramverk för formativ bedömning som kompletterats med en modell för självreglerat lärande. Tydliga mål och värderingsscheman, elevbok och vilka uppgifter som arbetet ska inriktas på uppfattas av samtliga elever som betydelsefulla. Kamraternas betydelse, klassrumsdiskussioner och innebörden av kvalitativ nivå uppfattas olika av eleverna. Den formativa kontexten har uppfattats som gynnsam för i stort sett samtliga intervjuade elever. Vid intervjuerna framträder olika elevprofiler, där eleverna uttrycker mer eller mindre av självreglerande processer. Det finns samband mellan de elever som uttrycker hög grad av självreglering och visar höga prestationer på ämnesprovet i årskurs 9. Studien visar att arbete i formativt syfte är långsamma processer, men ger möjlighet för förbättrade prestationer. Resultaten visar också på möjligheter för utveckling där återkoppling mot den egna lärandeprocessen är central. / The purpose of this study is to gain insight into how students perceive assessment for learning. The students have been working in a formative assessment practice with self-assessment, learning goals and intensions, apply criteria by assessing their work, use write to learn and reflective questions to activate them as owner of their own learning. The students’ teachers have been participating in a project called MiMa with focus on formative assessment.  The data is generated by individual interviews with 12 students grade 9 (aged 15 – 16) during their last days of secondary school. The aim is also to search for connections between students’ perceptions and their performance. The data collected are tasks and solutions from the national test grade 9, the result from the national test grade 5, the grading from last year secondary and first year of upper secondary school. The analysis is based on Black and Wiliam’s theory of formative assessment and models of self-regulated learning. The findings indicate that all students perceive the learning goals, write to learn and impact on classroom work as meaningful for learning. The students perceived the classroom discussions, the peers and the criteria for success in different ways. The perception of formative assessment is prosperous for almost all pupils. The students express more or less of self-regulated processes. There is a connection between self-regulated learners and high performance. The research shows that work with formative assessment takes time but empowers learning. The findings open up for potentials where students generate feedback to themselves.
9

Formativ bedömning ur lärarperspektiv /

Hansen, Catarina January 2011 (has links)
No description available.
10

Formativ bedömning i matematik : Elevers uppfattningar

Tenglet, Elisabeth January 2015 (has links)
Syftet med detta produktionsarbete är att genom intervjuer med elever utveckla förståelsen för och undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i matematik i år 5. För att undersöka elevers uppfattning om formativ bedömning i matematik har tre frågeställningar besvarats: hur eleverna uppfattar olika aspekter (såsom var eleverna är i sitt lärande, var de ska och hur de ska komma dit) av formativ bedömning i matematik, hur eleverna uppfattar att formativ bedömning används och kan användas i matematik samt hur eleverna uppfattar självbedömning och kamratbedömning i matematik. I syfte att besvara detta har kvalitativa intervjuer med elever i år 5 genomförts för att samla in material och bearbetning samt analys av insamlat material har genomförts med inspiration från den fenomenografiska metodansatsen. Det som resultatet sammanfattningsvis belyser  är att elevers uppfattningar angående om var eleverna är i sitt lärande tenderar att vara resultatorienterade, samtidigt som elevernas uppfattningar om hur läraren vet var eleverna är i sitt lärande är mer processorienterade. Genomgångar och individanpassat arbetsmaterial uppfattas av eleverna som tillfällen då flera av Wiliam och Thompsons (2008) nyckelprocesser och  strategier kan synliggöras. Angående hur eleverna uppfattar att formativ bedömning används och kan användas i matematikundervisningen visar resultatet bland annat att eleverna vill ha återkoppling som kan relateras till  Wiliam och Thompsons tre nyckelprocesser, det vill säga (a) vad eleven ska sträva efter, (b) fastställa var eleven är i sitt lärande och (c) vad som behövs för att komma dit, samt Hattie och Timperleys (2007) tre frågor som kännetecknar framåtsyftande återkoppling. Avslutningsvis visar resultatet att eleverna uppfattar att rättvisa och ärliga bedömningar, tillsammans med kommentarer som kan betraktas som positiva, är betydelsefullt att ta hänsyn till vid kamratbedömningar.

Page generated in 0.0873 seconds