<p>Personer med begåvningshandikapp har inte alltid haft rätten till att leva ett självständigt liv med resterande medborgare ute i samhället. Utan istället har de gömts undan på ett liv vid institutionerna ute på landet. När kommunerna tog över ansvaret för dessa individer förändrades deras levnadsvillkor och rehabiliteringen skulle ske utifrån individernas egna förutsättningar. De skulle även få rätten till egna lägenheter ute i samhället och alla individer skulle behandlas lika. Syftet med denna studie var att ta reda på hur några personer med begåvningshandikapp på C-nivå, kunde uppleva sina egna levnadsvillkor om delaktighet i deras egna LSS insatser på gruppbostäder. Undersökningen bestod av fyra stycken deltagare som hämtades från två olika gruppbostäder. En kvalitativ undersökning valdes med semi - strukturerade intervjuer. Resultatet visar på att en del brister fortfarande fanns för dessa individer men man kunde se att levnadsförhållandena hade förändrats för dem. Alla deltagare trivdes bra i sina hem men någon önskade våga berätta mer för personalen, om hur de själva ville ha det. Man berättade också att i stora drag va de nöjda med deras godemän och personalens kontaktpersoner. Det var bara en deltagare som hade en kontaktperson. Och beroende på om deltagarna hade gått i pension eller arbetade såg deras självbestämmande för sina arbeten varierande ut.</p>

Personer med begåvningshandikapp har inte alltid haft rätten till att leva ett självständigt liv med resterande medborgare ute i samhället. Utan istället har de gömts undan på ett liv vid institutionerna ute på landet. När kommunerna tog över ansvaret för dessa individer förändrades deras levnadsvillkor och rehabiliteringen skulle ske utifrån individernas egna förutsättningar. De skulle även få rätten till egna lägenheter ute i samhället och alla individer skulle behandlas lika. Syftet med denna studie var att ta reda på hur några personer med begåvningshandikapp på C-nivå, kunde uppleva sina egna levnadsvillkor om delaktighet i deras egna LSS insatser på gruppbostäder. Undersökningen bestod av fyra stycken deltagare som hämtades från två olika gruppbostäder. En kvalitativ undersökning valdes med semi - strukturerade intervjuer. Resultatet visar på att en del brister fortfarande fanns för dessa individer men man kunde se att levnadsförhållandena hade förändrats för dem. Alla deltagare trivdes bra i sina hem men någon önskade våga berätta mer för personalen, om hur de själva ville ha det. Man berättade också att i stora drag va de nöjda med deras godemän och personalens kontaktpersoner. Det var bara en deltagare som hade en kontaktperson. Och beroende på om deltagarna hade gått i pension eller arbetade såg deras självbestämmande för sina arbeten varierande ut.

Malmö HögskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2007Persson, Maria (2007). Arbetssätt i särskolan, utifrån enskilda pedagogers och elevers perspektiv (methods and assistances for education in specialschool, based on some teachers and pupils perspectives).AbstractUndersökningen grundar sig på litteraturstudier, en kvalitativ undersökning och intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Målet för undersökningen har varit att undersöka vilka arbetssätt som några pedagoger använder sig av i deras arbete i särskolan och vilken faktor/ vilka faktorer som bidrar till valet/ valen av arbetssätt. Med arbetssätt menas metoder och hjälpmedel som främjar lärandet. Utöver en presentation av olika metoder och hjälpmedel som används på den undersökta grundsärskolan presenteras den intellektuella funktionsnedsättningens inverkan på individen. Utan en förförståelse för individens funktionsnedsättning vilket inverkar på särskolan utformande kan en förståelse för verksamheten vara svår att åstadkomma. Resultatdelen i arbetet är indelad i kategorierna metod, hjälpmedel och miljö. Undersökningen har visat att en helhetssyn på eleven är grunden för att individualisering ska kunna genomföras samt vikten av konkret lärande, strukturering av skoldagen och social träning. Dessa faktorer är betydelsefulla men utan större personaltäthet och mindre antal elever i klasserna hade lärande baserat på individualisering, konkret och socialt lärande varit svårare att genomföra. Färre elever och fler pedagoger i klasserna kan underlätta lärandet så att eleverna kan lära sig i den takt och få den hjälp de behöver.Sökord: särskola, begåvningshandikapp, metoder - särskola, arbetssätt – särskolaMaria Persson Handledare: Eva Hoff Examinator: Margareth Drakenberg

<p>Denna litteraturöversikt visar att det finns en hel del litteratur och forskning inom området föräldrar med förståndshandikapp. Den forskning som gjorts är till största delen internationell, men de resultat denna studie kommit fram till bör kunna vara användbara under svenska förhållanden. Syftet var att belysa ett antal bestämda faktorer som kan påverka insatsers effektivitet, bland annat attityder, sociala nätverk och handikappmedvetandet. Resultatet visar att förmågan hos många av föräldrarna kan förbättras med hjälp av träning och utbildning. Studien har sin utgångspunkt i systemteori och visar att insatsers effektivitet påverkas av olika system runt den förståndshandikappade föräldern, där även föräldern själv ingår som ett system.</p>

Denna litteraturöversikt visar att det finns en hel del litteratur och forskning inom området föräldrar med förståndshandikapp. Den forskning som gjorts är till största delen internationell, men de resultat denna studie kommit fram till bör kunna vara användbara under svenska förhållanden. Syftet var att belysa ett antal bestämda faktorer som kan påverka insatsers effektivitet, bland annat attityder, sociala nätverk och handikappmedvetandet. Resultatet visar att förmågan hos många av föräldrarna kan förbättras med hjälp av träning och utbildning. Studien har sin utgångspunkt i systemteori och visar att insatsers effektivitet påverkas av olika system runt den förståndshandikappade föräldern, där även föräldern själv ingår som ett system.