Inom finansiell ekonomi finns en seglivad teori om att utdelningsändringar innehåller information om framtida ekonomiska resultat. Aktiemarknaden reagerar i enlighet med teorin på så vis att aktiekursen stiger när utdelningen höjs, och tvärtom, vilket har dokumenterats i ett flertal studier. Bakom aktiemarknadens reaktion på den ändrade utdelningen borde det finnas ett positivt samband mellan utdelningsändringar och framtida ekonomiska resultat. Problemet är att förekomsten av ett sådant samband är högst tveksam; tidigare empiriska studier har trots flerfaldiga försök inte funnit övertygande argument för förekomsten av ett samband mellan utdelningsändringar och framtida ekonomiska resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett positiv samband mellan utdelningsändringar och framtida resultat och lönsamhet. Det empiriska underlaget är företag på Nasdaq Stockholm under perioden 1999–2018. Sambandet eftersöks med hjälp av en regressionsmodell i vilken vi kontrollerar för det icke-linjära beteendeet hos resultat och lönsamhet. Vi finner ett par statistiskt signifikanta resultat som påvisar samband mellan sänkta utdelningar och framtida resultat och lönsamhet; dessa är dock så pass små att de saknar ekonomisk relevans. Vårt resultat är således i linje med tidigare empiriska studier och stödjer därmed inte teori om utdelningssignalering. / Within the area of corporate finance, there exists a persistent theory that revolves around the idea that changes in terms of corporate dividend may yield information regarding future financial results. The stock market is known to fluctuate in accordance with this theory by ways of indicating increased share prices in close correspondence to increased dividend, and vice versa, which has also been documented in several previous studies. This relation between the stock market’s reaction to the change in dividend should by all accounts point to a positive correlation between dividend changes and future financial results. Yet, this relation has to this point been proved to be highly doubtful. Previous empirical studies have not been able to find any convincing arguments that such a relationship exists. The purpose of this essay is to investigate if there in fact exists a relationship between dividend changes and future earnings and profitability. The empirical data for this study consists of the companies listed on the Nasdaq Stockholm during the period of 1999 to 2018. This proposed relationship has been investigated by the use of a regression model, in which we have examined the known non-linear behaviour of earnings and profitability. By this method we have found a few results of statistical significance that do seem to indicate a relation, between lowered dividend and future financial outcomes. However, while still statistically significant, these results are not economically significant. Our results are therefore considered to be in line with previous research and does not offer any further support for the proposed theory of the dividend signaling hypothesis.

<p>If you happen to be an American and have trouble sleeping, do not attempt to fall asleep watching the nightly news because it is anything but boring. At a glance, the American economy seems to be in shambles. The United States has an all-time high deficit, the housing market has crashed or is in the process of doing so, capital markets are becoming increasingly volatile and credit institutions in and outside the US are reporting heavy losses. The American presidential elections will take place this November, and there is no question that the economy will be one of the main issues.</p><p>How has the unstable economic atmosphere affected the financial behavior of households in the United States and where have they received the financial information and advice from? Have the changes that they have made in their personal savings/investments and asset portfolios changed in any way and if so, are these changes based on rational decisions or mere hunches?</p><p>This paper intends to answer these questions through a qualitative approach by interviewing eight tailor picked households in the United States. We take a constructionist ontological position assuming that social entities have a reality that is constructed by the perception of social actors. Furthermore, we have taken the epistemological Interpretevist stance assuming that we study the world by looking at its social actors.</p><p>We have utilized a number of theories to aid us through our deductive approach where we collect theory, then collect data, analyze the findings, confirm or reject existing theory, then revisit the existing theory with the new data. The main theories include the Efficient Market Hypothesis, Behavioral Finance, Metacommunication and Dissemination of Information and Animal Spirits including all their subsidiary theories.</p><p>The interview process involved utilizing an unstructured format and once interviews were collected, they were compiled into summarized form through an emotionalist approach. Conclusions were then drawn by finding common denominators between the interviewees’ sentiments. We found the signs of Keynes’ Animal Spirits, overreaction to information, and amplification of information through private sources. Furthermore, we have been able to find that advice had changed over the past year although we were unable to conclude how it had changed. Finally, a number of findings including people’s risk averse behavior towards volatile stock markets gave us an overall picture of the Efficient Market Hypothesis being less true in this situation than Behavioral Finance.</p>

<p><strong>Syfte:</strong></p><p>Uppsatsens syfte är att testa den svaga formen av marknadseffektivitet på ett antal aktiemarknader genom teknisk analys i form av system med glidande medelvärden.</p><p> </p><p><strong>Teoretisk referensram:</strong></p><p>Den teoretiska referensramen utgår ifrån den effektiva marknadshypotesen men omfattar även behavioral finance och teknisk analys.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong></p><p>Uppsatsen är av förklarande karaktär med ett positivistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt. Testen av marknadseffektivitetens svaga form sker genom en kvantitativ undersökning av sekundärdata. I undersökningen genomförs en hypotesprövning där en passiv investeringsstrategi jämförs mot aktiva investeringsstrategier byggda på system med glidande medelvärden. Undersökningen omfattar åren 2002-2009 och sker på tio väletablerade aktieindex, i Norden samt på tillväxtmarknader och på etablerade marknader, vilket ger cirka 17 500 observationer.</p><p> </p><p><strong>Empiri:</strong></p><p>Hypotesprövningen visar att system med glidande medelvärden har kunnat skapa riskjusterad överavkastning samt kunnat förutse framtida kursrörelser på aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong. På aktiemarknaderna i Finland, Brasilien, Indien, Japan, Tyskland och USA har systemen som testats inte kunnat skapa riskjusterad överavkastning och/eller inte kunnat förutse framtida kursrörelser.</p><p> </p><p><strong>Analys:</strong></p><p>Det finns flera faktorer som påverkat resultaten i olika grad vilket gör att endast indikationer om grad av effektivitet på de olika marknaderna ges i slutsatsen.</p><p> </p><p><strong>Slutsatser:</strong></p><p>På aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong ges indikationer om att kraven för svag marknadseffektivitet inte uppnåtts. Medan det på aktiemarknaderna i Finland, Brasilien, Indien, Japan, Tyskland och USA ges indikationer om att kraven för svag marknadseffektivitet varit uppfyllda.</p>

<p>Bakgrund: När ingen kan förklara vad som händer på börsen har känslorna tagit över, börsens egen psykologi. Mycket kan förklaras logiskt med hjälp av så kallade fundamentala faktorer. Dessa faktorer kan inte förklara alla kraftiga svängningar som sker på börsen, men kanske kan psykologiska faktorer bidra till att förklara. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om psykologiska faktorer påverkar priset av en aktie och identifiera vilka dessa faktorer i så fall huvudsakligen är. Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att enbart behandla noterade aktier som handlas på en börs öppen för allmänheten. Dessutom är det en teoretisk uppsats, vilket innebär att vi inte genomfört några egna empiriska undersökningar. Genomförande: Vi har valt att göra en teoretisk uppsats. </p><p>Resultat: Vi har funnit att psykologiska faktorer påverkar en aktievärdering. Dessa faktorer kan vara flockbeteende, förlustaversion, anchoring samt över- och underreaktion på ny information.</p>

<p>Background: An evaluation of analysts´ forecasting ability is interesting since their estimates constitute an important part in stock valuation and investment decisions. The recent years´ development in the stock market has lead to criticism of analysts’ deficient forecasts. </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to evaluate analysts´ forecasting ability concerning companies quoted at Stockholmsbörsen between 1987 and 2002. We also intend to discuss possible explanations for analysts’ behavior in case of deficient accuracy. </p><p>Method: Regression analysis is used to compare consensus estimates of earnings per share to actual earnings per share. We attempt to investigate the existence of a relation between forecasting ability and forecast horizon, the volatility at Stockholmsbörsen and the industry in which the firm operates. Behavioral finance and economic incentives is used to discuss the most convincing explanations to analysts´ behavior in cases of deficient accuracy. </p><p>Result: The study indicates over optimistic forecasts and overreaction to earnings information. Analysts tend to give more accurate forecasts closer to earnings announcement. We believe that herding, economic incentives and the fact that analysts get information from the company explains a significant part of analysts’ behavior. In addition, the study shows a possible relation between more accurate forecasts and lower volatility. Concerning industries we find stronger overreaction in healthcare and heavy industry. The study shows the most exceptional optimism in consumer goods/services and IT/telecom.</p>

Bakgrund: När ingen kan förklara vad som händer på börsen har känslorna tagit över, börsens egen psykologi. Mycket kan förklaras logiskt med hjälp av så kallade fundamentala faktorer. Dessa faktorer kan inte förklara alla kraftiga svängningar som sker på börsen, men kanske kan psykologiska faktorer bidra till att förklara. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om psykologiska faktorer påverkar priset av en aktie och identifiera vilka dessa faktorer i så fall huvudsakligen är. Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att enbart behandla noterade aktier som handlas på en börs öppen för allmänheten. Dessutom är det en teoretisk uppsats, vilket innebär att vi inte genomfört några egna empiriska undersökningar. Genomförande: Vi har valt att göra en teoretisk uppsats. Resultat: Vi har funnit att psykologiska faktorer påverkar en aktievärdering. Dessa faktorer kan vara flockbeteende, förlustaversion, anchoring samt över- och underreaktion på ny information.

Background: An evaluation of analysts´ forecasting ability is interesting since their estimates constitute an important part in stock valuation and investment decisions. The recent years´ development in the stock market has lead to criticism of analysts’ deficient forecasts. Purpose: The purpose of this thesis is to evaluate analysts´ forecasting ability concerning companies quoted at Stockholmsbörsen between 1987 and 2002. We also intend to discuss possible explanations for analysts’ behavior in case of deficient accuracy. Method: Regression analysis is used to compare consensus estimates of earnings per share to actual earnings per share. We attempt to investigate the existence of a relation between forecasting ability and forecast horizon, the volatility at Stockholmsbörsen and the industry in which the firm operates. Behavioral finance and economic incentives is used to discuss the most convincing explanations to analysts´ behavior in cases of deficient accuracy. Result: The study indicates over optimistic forecasts and overreaction to earnings information. Analysts tend to give more accurate forecasts closer to earnings announcement. We believe that herding, economic incentives and the fact that analysts get information from the company explains a significant part of analysts’ behavior. In addition, the study shows a possible relation between more accurate forecasts and lower volatility. Concerning industries we find stronger overreaction in healthcare and heavy industry. The study shows the most exceptional optimism in consumer goods/services and IT/telecom.

INFORMATION IN THE FINANCIAL NEWS: EFFECT OF MARKET COMMENTARY ON STOCK MARKET PERFORMANCE GIRAY, Aynur MBA, Department of Business Administration Supervisor: Dr. Seza Danisoglu September 2012, 72 pages This paper studies the effect of investment sentiment on asset prices. A sentiment proxy is calculated by performing content analysis on the Wall Street Journal&lsquo / s

INFORMATION IN THE FINANCIAL NEWS: EFFECT OF MARKET COMMENTARY ON STOCK MARKET PERFORMANCE GIRAY, Aynur MBA, Department of Business Administration Supervisor: Dr. Seza Danisoglu September 2012, 73 pages This paper studies the effect of investment sentiment on asset prices. A sentiment proxy is calculated by performing content analysis on the Wall Street Journal&lsquo / s

INFORMATION IN THE FINANCIAL NEWS: EFFECT OF MARKET COMMENTARY ON STOCK MARKET PERFORMANCE GIRAY, Aynur MBA, Department of Business Administration Supervisor: Dr. Seza Danisoglu September 2012, 73 pages This paper studies the effect of investment sentiment on asset prices. A sentiment proxy is calculated by performing content analysis on the Wall Street Journal&lsquo / s